BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Samtliga lärare i vår studie arbetar för att eleverna ska få möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. / Uppsatsnivå: C

Matematiklärares profession och professionella utveckling är grundläggande för elevers lärande. Syftet med studien har varit att följa en process för att förstå vad och hur matematiklärare lär i en praktikgemenskap. En grupp matematiklärare från årskurs 1-6 har träffats regelbundet under ett år. Gruppen, reflektionsgruppen har arbetat med att utveckla och söka svar på en gemensam kärnfråga. Reflektionsgruppens gemensamma intresse var att förstå mer om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen. Studien har sin grund i Goodchilds (2008) den utvecklande forskningscykeln som kombineras med Wengers (1998) praktikgemenskaper för att analysera hur reflektionsgruppens samtal om kommunikation och resonemang i matematikundervisningen förändras. I analysen och tolkningen används tre begrepp som analysverktyg: ömsesidigt engagemang, gemensamt intresse och delad repertoar. Resultat visar förändringar i reflektionsgruppens samtal från att förstå, till att identifiera, till att tolka och slutligen tillämpa matematiskaresonemang i matematikundervisningen. Ett resultat av studien är också förändringar i reflektionsgruppen samtal som förändras från konsensus till att problematisera kärnfrågan. / Mathematics teachers’ profession and professional development is essential to develop students’ learning. The aim of this study has been to follow a processin order to understand what and how mathematics teachers learn in a community of practice. A group of mathematics teachers grade 1-6 met regularly for a period of one year. This group, called the reflection group, was tasked with developing a common core question. The reflection group’s joint enterprise was to understand more about communication and reasoning in mathematics teaching. The study is based on Goodchild’s (2008) the developmental research cycle combined with Wenger’s (1998) communities of practice to analyse how the reflection group shifts the way of talking about communication and reasoning in mathematics teaching. In the analyses and the interpretation three concepts are used as analytical tools: mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire. The results show shifts in the reflection group’s way of talking from to understand, to identify, to interpret and finally to apply mathematical reasoning in teaching. The result of the study also shows changes in the process as the conversation shifted from consensus to problematizing the common core question.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen. Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av. Lärarna är överens om att syftet med att variera undervisningen är att eleverna någon gång ska känna att ett arbetssätt passar dem. Samtliga lärare hävdar att olika elever föredrar olika sätt att lära sig på. Den största svårigheten som lärarna ser med att variera undervisningen är att det inte finns tid till att vara kreativ och komma på bra alternativa undervisningsformer. En faktor som hindrar lärare att variera undervisningen är det nationella provet. En traditionell undervisning är det bästa sättet att förbereda eleverna inför det nationella provet eftersom prover är traditionellt uppbyggt.

Society is evolving and becoming increasingly digital. Even though there has been an increase in the number of digital tools in schools that have been using them in mathematics teaching, there has been no increase in comparison with other subjects. In this study, 8 teachers who teach the subject of mathematics in grades 4-6 in central Sweden were interviewed. The purpose was to find out teachers attitudes to digital tools and underlying factors and how these affect the using in mathematics teaching. The result of the interviews shows that the teachers attitudes to the use of digital tools in the subject of using is different among the teachers who participated in the study. The underlying factors that have emerged are continuing education, experience, personal interest, the environment, lack of time and hassle with techniques which all affect the teacher’s degree of using digital tools in mathematics teaching.

The purpose of this study is to illustrate middle school teachers’ intentions by including digital game based learning (DGBL) in their mathematics teaching. The study also aims to illustrate what impact teachers believe that DGBL has on students’ learning. A semi-structured interview was used to gather data for the result of this study. The questions in the interview were open with the purpose of getting the teachers to speak freely about how they use DGBL when teaching mathematics and how students are affected by it. The results from the interviews show that teachers use DGBL in their mathematics teaching for four main reasons; complement to their ordinary teaching, variation in their teaching, quick feedback and to help students who struggle learning mathematics. The result was analyzed through the five steps of development from the TPACK theory. The result from the interviews also showed that the teachers believe that DGBL helps encourage students, keeping them more motivated during mathematics class. The teachers explained that the students are more independent when using DGBL. This result was analyzed with the Teachers’ Beliefs theory. The main aspects of what define a belief was the outset of this theoretical analysis.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån intervjuer beskriva och analysera förskollärares syn och förhållningssätt till matematikundervisningen i förskolan. Genom tidigare forskning i detta ämne visas det på att det är vanligt att förskollärare ser matematiken som problematisk och svårt att inkludera i det dagliga arbetet. I studien intervjuades fem förskollärare med olika geografiska positioner i landet. Resultatet i studien visar på både svårigheter men även på goda förhållningssätt mot matematikundervisningen. Svårigheterna tar jag även upp i diskussionen då förskollärarna uttrycker brister i deras kunskap att se barns matematiska lärande i förskolan. Därför har det varit extra intresseväckande att få möjlighet att utforska förskollärarens syn samt förhållningssätt och se vilka faktorer som påverkar. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

This study aims at investigating what opportunities mathematics textbooks used in Swedish and German upper secondary schools offer to practice modeling within the topic of mathematical analysis. The main interest of the study lies in how the textbook content relates to the national curriculum goals regarding modeling, but the Swedish and German textbooks are also compared to each other. In order to achieve this objective, two textbooks, one from each country, were analyzed with respect to the amount and to the quality of available modeling tasks. In the content analysis, theory on modeling competence and realistic tasks were used. The results indicate that the two analyzed textbooks contain modeling tasks to approximately same extent. Both textbooks support exclusively intra-mathematical aspects of modeling, which is in line with the findings of previous studies. While the scope of mathematical modeling in the textbooks does not correspond to the general curriculum goals of realistic modeling, it covers partly (Sweden) or completely (Germany) the curriculum requirements for at least the lowest proficiency level of the modeling competence. / Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter matematikläroböcker som används i den svenska och den tyska gymnasieskolan erbjuder för att öva modellering inom matematisk analys. Studiens intresse ligger framför allt i hur läroböckernas innehåll relaterar till de nationella styrdokumentens lärandemål om modellering, men dessutom jämförs de svenska och tyska läroböckerna även med varandra. För att uppnå detta syfte analyserades två läroböcker, en från vardera land, med hänsyn till mängden och kvaliteten av befintliga modelleringsuppgifter. I innehållsanalysen användes teori om modelleringsförmåga och realistiska uppgifter. Resultaten indikerar att de två läroböcker som analyserats innehåller modelleringsuppgifter i ungefär samma utsträckning. Båda läroböckerna stödjer endast inommatematiska aspekter av modellering, vilket är i linje med tidigare forskningsrön. Även om omfattningen av matematisk modellering i läroböckerna inte överensstämmer med läroplansmål om realistisk modellering, motsvarar de befintliga modelleringsuppgifter delvis (Sverige) eller helt (Tyskland) åtminstone de lägsta kunskapskraven som styrdokumenten har angående modelleringsförmågan.

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students’ point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined.Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics. The teachers believe that the students learn better when they get opportunities to use all their senses. They get a clearer understanding when mathematics is integrated in their daily life and interest of mathematics is increased when they enjoy the process. This results in education being fun, interesting, varied, and applicable to real life and leads to communication between students.Practical mathematics helps students find opportunities to use their mathematical knowledge. It allows them to solve mathematical problems in a practical manner instead of just calculating in textbooks and in turn clarifies the real-life application of mathematics. The examination shows that teachers are working towards improving students’ understanding of mathematics and its opportunities through creativity and variation

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarens uppfattningar om och användningen av konkreta material och läroböcker i matematikundervisningen i årskurs tre, samt lärarens uppfattningar om för- och nackdelarna med användningen av konkreta material och läroböcker. Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. För att tolka och analysera materialet har en tematisk analys använts. Utifrån resultatet kunde jag konstatera att alla fyra respondenterna ser positivt på användningen av konkreta material. Tre av respondenterna anser att alla elever får bättre förståelse för de matematiska områdena som kunskapskraven har framställt. Den fjärde respondenten framställer att de elever som har svårigheter i matematik är de elever som får nytta av konkreta materialen för att uppnå målen. Dessutom visar resultatet att läroböckerna är viktiga i matematikundervisningen. Alla respondenter använder minst en lärobok i undervisningen, fast i varierande grad. Nackdelen med användningen av konkreta material enligt alla fyra respondenter är att det tar tid att planera in det i undervisningen, samt att eleverna kan bli bekväma med användningen av materialet och inte kan utföra matematiska beräkningar utan att använda konkreta material. Nackdelen med att enbart använda läroböcker i matematikundervisningen kan vara enligt respondenterna att vissa moment kan bli svårtolkade om man inte arbetar med de praktiskt. Slutsatsen blir att konkreta material och läroböcker kompletterar varandra och att båda behövs för att eleverna ska kunna uppnå målen.

Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling.Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit. / The aim of this study is to investigate the low-performing students in grades 6 perception of ability grouping in mathematics education. The study gives an overview of previous research on ability grouping. Using interviews and questionnaires, I wanted to see if the low-performing student’s experience mathematics teaching as more enjoyable in a homogeneous group, and on the possible impact of stigma in the end, will hamper their knowledge. The results indicate the individualization of instruction in the form of ability grouping gives the low-performing students an idea of their mastery of the field of knowledge and therefore experience mathematics as a more enjoyable and interesting and that it enhances students´ self-reliance.