No description available.

The Swedish government has declared the year of 2006 a special Year of Mulitculture. This has inspired me to look for similarities and differences all over the world, especially the use of rug carpets. During travelling to Indonesia and a visit to the sister of the Sultan of Yogyakarta, I experienced a pleasant moment drinking chilled lemonade. We were all sitting on carpets on the floor. To sit on, and get together around a carpet, is an excellent function which we don’t do in the western world. Here we use chairs and tables, and there’s not enough room sometimes. The latter is something I want to change and develop. The purpose of this final work has been to examine how to cerate different patterns and outer shapes for woven rugs. The shapes will be formed by using PVC plastics and use it’s preferences to melt it in a certain way in order to create different shapes. My idea for this prototype is to fold it in different ways. That to get different colours, shapes, thicknesses and some level up. The patterns of my creations are inspired by the old Swedish carpenter’s tradition of ornate decorative carving. Another impotent aspect has been to get a serious cooperation with an established industry. Horredsmattan AB is a small company in the county. They have been my support in weaving, material access and ending the finish of my carpet. My project has generated two different carpets called Dubbel Lycka (Double Happiness) and Glädje (Joy). Each one can be folded and transformed in their own way. Dubbel Lycka looks like a double weaved fabric which can be folded in a large number of ways. Glädje has got a pattern that gets other expressions if you fouled it or if it is cut to pieces. Both carpets have a multipurpose function as a sittingand gettogether area. There’s always room for a friend, isn’t it? / <p>Program: Textildesignutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns bland några lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap om hur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag har använt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatet visar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer. Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik. Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hitta hinder i sin utomhuspedagogik. Majoriteten av möjligheterna var didaktiska till sin natur, som att eleverna utomhus kunde använda alla sina sinnen och att lärandet skedde genom lek och upplevelse. Lärarna kompenserade bristen på utomhusmaterial genom att hitta på kreativa lösningar; de tillverkade eget material, lånade utifrån eller bjöd in naturskolan som hade material med sig.

Detta examensarbete har tagit sin utgångpunkt i hur förskoleklassreformen har påverkat leken för sexåringarna, samt hur sexåringarnas lek och lekfulla lärande påverkas av de olika arbetssätten i förskoleklass och åldersintegrerad klass.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld. Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan. Sker inlärningen på ett lekfullt sätt ser en del föräldrar positivt på skolifiering och de ser inte det som negativt om det skulle införas kortare ”lektionspass” i förskolan. Medan de flesta föräldrar menar att förskolan ska vara ett forum där fri lek ska vara mer övervägande än andra aktiviteter. Resultaten av studien visar också att de flesta föräldrar anser att det är viktigt att deras barn hanterar den sociala grunden, innan de börjar i grundskolan, ämneskunskaper kan komma senare.

<p>Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. </p><p>För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer. Dessutom redovisar jag huruvida eleverna visar att de har förstått arbetsområdet. Jag har, för att styrka mina resultat, utöver detta även gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien är tänkt att visa på vilka teorier som ligger till grund för utomhusmatematiken samt vilka positiva effekter som kan finnas inom densamma. </p><p>Det jag har kommit fram till i min studie är att elever uppskattar ett mer varierande arbetssätt, såväl inomhus som utomhus. Det har också visats i studien att leken har en avgörande roll i elevers lärande och att de, även med detta arbetssätt, har lärt sig de begrepp vi har arbetat med.</p>

Jag vill med denna uppsats visa hur man kan använda sig av utomhusmatematik som ett kompletterande arbetssätt för att göra matematikundervisningen i grundskolan mer variationsrik. Jag vill även i korta ordalag beskriva varifrån utomhuspedagogiken härstammar och vilka positiva effekter den tidigare påvisats ha på lärandet och eleverna. För att visa detta har jag genomfört en empirisk studie där jag har arbetat med samt studerat en grupp elever både inomhus och utomhus. Därefter har jag intervjuat eleverna om deras upplevelser samt kontrollerat att de har tillgodogjort sig de begrepp vi har arbetat med. Allt detta redovisas i en resultatdel där jag har tagit upp mina observationer från lektionerna samt vad eleverna har uttryckt under sina respektive intervjuer. Dessutom redovisar jag huruvida eleverna visar att de har förstått arbetsområdet. Jag har, för att styrka mina resultat, utöver detta även gjort en litteraturstudie. Litteraturstudien är tänkt att visa på vilka teorier som ligger till grund för utomhusmatematiken samt vilka positiva effekter som kan finnas inom densamma. Det jag har kommit fram till i min studie är att elever uppskattar ett mer varierande arbetssätt, såväl inomhus som utomhus. Det har också visats i studien att leken har en avgörande roll i elevers lärande och att de, även med detta arbetssätt, har lärt sig de begrepp vi har arbetat med.

Det här examensarbetet handlar om barns tankar kring undervisning som jag bedrivit tillsammans med elever i årskurs 1 under en av mina VFU-perioder. Syftet med studien är att undersöka och beskriva elevernas uttalade upplevelser kring de undervisningssituationer som utgick från Gunilla Bergströms berättelser som handlar om Alfons Åberg. Utifrån detta avser studien att besvara följande frågor: Vilka tankar ger eleverna utryck för kring de upplevelser som undervisningen har fört med sig? Vilka orsaker och samband kopplat till motivation och lustfyllt lärande kan urskiljas i en sådan undervisningspraktik? Vilka möjligheter och hinder för att motivera elever till att läsa och skriva kan bli synliga i detta undervisningsförlopp? En empirisk kvalitativ intervjustudie har gjorts för att undersöka elevernas upplevelser av undervisningen. Tio elever har medverkat i intervjustudien. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Som analytiskt redskap har begreppen nyfikenhet, kreativitet, fantasi och meningsskapande använts. Resultatet har tolkats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv och forskning som är relevant för studien. I studiens slutdiskussion diskuteras resultatet med utgångspunkt från tidigare forskning kopplat till forskningsfrågorna. Resultatet visar att nyfikenhet, fantasi, kreativitet och social interaktion samspelar med varandra i ett meningskapande sammanhang och kan urskiljas i olika grad beroende på aktivitet. Om läs- och skrivundervisningen sker utifrån ett meningskapande sammanhang där olika språkliga utryck integreras med varandra kopplat till elevernas erfarenheter tyder detta på att elevernas nyfikenhet och intresse för aktiviteterna stimuleras vilket i sin tur frammanar elevernas motivation till att läsa och skriva. Ett förslag till fortsatt forskning är hur barns lekar och intresselekar i olika åldrar kan fångas upp och användas i det informella lärandet. Storyline-metoden är också ett intressant område att utforska.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan. De flesta lärarna anser att det är ett positivt ar¬betssätt, att det är ett praktiskt sätt att lära sig på. När lärarna har arbetat med detta arbetssätt tycker de att de flesta elever ser ut att ha roligt. Under intervjuerna kom några hinder upp mot arbetssättet, vädret och gruppen man har, har stor betydelse. Samtliga deltagande lärare vill ha mer utomhusmatematik i skolan. Vissa människor är mer prak¬tiska och lär sig lättare på det viset.</p> / <p>The aim of this examination was to find out what teachers in elementary school think about outdoor mathematics, why and when they work with it. I have chosen to interview six teach¬ers who work with outdoor mathematics or think it’s an interesting way to teach. All included teacher’s works in elementary school and represent two different schools. Most of the teach¬ers think that it’s positive with outdoor mathematics, that it’s a practical way to teach. When the teachers have worked with outdoor mathematics, they all agree that most of the students enjoy it. During the interviews a few obstacles came up regarding this way to work, it’s de¬pending on the weather and the group you have. All of the par¬ticipated teachers would like to have more outdoor mathematics in school, it is another way to learn. Some people are more practical and will learn easier in this way.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan. De flesta lärarna anser att det är ett positivt ar¬betssätt, att det är ett praktiskt sätt att lära sig på. När lärarna har arbetat med detta arbetssätt tycker de att de flesta elever ser ut att ha roligt. Under intervjuerna kom några hinder upp mot arbetssättet, vädret och gruppen man har, har stor betydelse. Samtliga deltagande lärare vill ha mer utomhusmatematik i skolan. Vissa människor är mer prak¬tiska och lär sig lättare på det viset. / The aim of this examination was to find out what teachers in elementary school think about outdoor mathematics, why and when they work with it. I have chosen to interview six teach¬ers who work with outdoor mathematics or think it’s an interesting way to teach. All included teacher’s works in elementary school and represent two different schools. Most of the teach¬ers think that it’s positive with outdoor mathematics, that it’s a practical way to teach. When the teachers have worked with outdoor mathematics, they all agree that most of the students enjoy it. During the interviews a few obstacles came up regarding this way to work, it’s de¬pending on the weather and the group you have. All of the par¬ticipated teachers would like to have more outdoor mathematics in school, it is another way to learn. Some people are more practical and will learn easier in this way.