The purpose of this work was to observe fifth grade students in their creative work, how they act and how gender roles appear in the creative work. The background to this work is that I want to examine whether there is any difference in gender roles, when students are working creatively and on their compliance with, the sexes, typical similarities and differences that exist.Observational study showed that girls and boys in the class I observed, in general, has followed traditional gender patterns that exist in our society. With typical gender patterns, I mean that girls are expected to be quiet, talented and helpful and the boys are expected to speak loud and more often than the girls. The girls were, on balance, quieter and more tranquil than the boys who had difficulties to sit still and wanted to be seen and heard more widely.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna beskrev arbete med bild som en kompromiss mellan deras visioner och de hinder ramfaktorer innebar. Fem olika målsättningar med bild lokaliserades varav flest pedagoger uttryckte att bildens målsättning var att utveckla barns bildskapande och att barnen skulle uppnå känslomässiga mål. Pedagogerna hade olika uppfattningar om barns bildskapande utveckling, tre kategorier kunde lokaliseras beroende på vilken orsak pedagogerna framhöll att bildskapande utvecklingen hade sin grund i. Dessa var: inifrån, socialt samt inifrån och socialt. Min studie visar att många faktorer påverkar bildskapande arbete i förskolan. Pedagoger har personliga teorier om barns bildskapande samt olika målsättningar med bildarbete i förskolan och dessa tillsammans med ramfaktorer påverkar hur arbetet med bild ser ut.

Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra Skåne. Det bärande syftet med detta arbete var att undersöka på vilket sätt estetiskt skapande med bild och form kan främja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjälp av utemiljön där barnen får uppleva naturen på sin egen skolgård där alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skräp". Denna iscensättning ligger till grund för följande syfte: På vilket sätt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgångspunkt från utomhusobservationer och återvinningsmaterial? För att få svar på min undersökning och få en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lärare och åtta barn för att få syn bland annat på deras tankar kring kreativitet och fantasi. Tillsammans med en teoretiskt bakgrund av olika begrepp, mina observationer, intervjuer och de utförda arbetspassen blev det följande resulutat: Mitt resultat visar att utomhuspedagogik är en utmärkt utgångspunkt för att introducera ett tema som blandar in sättet att arbeta med återvinningsmaterial och estetiskt skapande. Bild och form som uttrycksmedel är ett språk i sig, som förmedlar erfarenheter och uppleveler. Barn älskar att upptäcka och använda sig av olika material där alla sinnen medverkar. Det är på det sättet deras fantasi och kreativitet utvecklas i ett eget språk, som i sin tur vidgar deras smak för saker och ting. Temat "blommor av skräp" förvandlade hela fritidsverksamheten till ett färgrikt galleri där barnens egna visuella konstverk genomfördes.

Denna uppsats syftar till att undersöka Michail Arcybaševs roman Sanin i den samtida kontexten under 1900-talets första decennium i Ryssland. Mot bakgrund av den sociala och kulturella kontexten analyseras romanens teman och dess mottagande i samtiden. Med utgångspunkt i Jauss receptionsteori diskuteras frågor om hur den samtida läsaren kan ha uppfattat romanen, hur romanen förhöll sig till den större kontexten, hur författaren själv betraktade romanen och vad kritikerna ansåg om den. Ett försök görs också att förklara varför romanen, som orsakade en sådan uppståndelse i sin samtid, idag är i det närmaste bortglömd.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande. Ämnes/innehållskompetenserna var att ha kunskap om material, grundfärglära, former, mönster, symmetrier, kunna se hur barn utvecklas, utveckla barns självkänsla, få barn att tycka att bild är roligt och att kunna locka fram barns känsla för estetik och bild. Bildteknikkunskap och konstnärlighet anses inte lika viktigt. Min studie visar vilka kompetenser som anses viktiga inom de tre kompetensområdena enligt de förskollärare jag intervjuat.

No description available.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning. Studien är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att forskaren intresserar sig för mer djupgående undersökningar och analyser av människors upplevelser och erfarenheter. Studien antar ett postmodernt och socialkonstruktionistisk perspektiv på lärande, i syfte att förstå och analysera studiens resultat. Resultatet visade att ateljéristornas kunskaper appliceras inom flera områden i förskolan, såsom handledning av arbetslag, miljö, material och bildskapande. Detta är kunskaper som arbetslag ofta efterfrågar. Ateljéristans arbete styrs utav enheters förutsättningar, samt arbetslags och förskolechefens uppfattningar om hur det bör utformas. Ateljéristorna anser att deras yrkesutövning är viktig för att tydliggöra skapandets vikt inom förskolan. Genom ett estetiskt arbetssätt och bildskapande, återfinns en tro på att barn tillägnar sig kunskaper och skapar mening i sin omvärld på ett mer nyanserat sätt. Miljö och material ses som viktiga aspekter av vilka förutsättningar barn ges i detta. Förskollärares professionalisering diskuteras som ett hinder för ateljéristan att utöva sitt yrke i förskolans verksamhet. Vidare diskuteras betydelsen av ateljéristans yrke för ökad kvalitet och utveckling av förskoleverksamheter.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material. Förskollärarnas förhållningsätt och barnsyn visade sig ha den avgörande betydelsen för hur stort inflytande barnen får i musikverksamheten. Resultatet visade även att trots att förskollärarna menar att det är viktigt att ta tillvara barns egen musikkultur sker det i väldigt liten utsträckning i praktiken. Förskollärarnas syn på sig själva som förmedlare av ett kulturarv dominerar de lärarledda aktiviteterna, då de lär barnen reproducera traditionella sånger. När barnen driver egna musikprojekt framstår förskollärarnas roll som relativt passiv, vilket medför att barnen själva står för det största lärandet på det området. Slutligen visar resultatet att förskollärarnas användande av internet har öppnat nya möjligheter för barn att få inflytande över förskolans musikrepertoar.

The Swedish government has declared the year of 2006 a special Year of Mulitculture. This has inspired me to look for similarities and differences all over the world, especially the use of rug carpets. During travelling to Indonesia and a visit to the sister of the Sultan of Yogyakarta, I experienced a pleasant moment drinking chilled lemonade. We were all sitting on carpets on the floor. To sit on, and get together around a carpet, is an excellent function which we don’t do in the western world. Here we use chairs and tables, and there’s not enough room sometimes. The latter is something I want to change and develop. The purpose of this final work has been to examine how to cerate different patterns and outer shapes for woven rugs. The shapes will be formed by using PVC plastics and use it’s preferences to melt it in a certain way in order to create different shapes. My idea for this prototype is to fold it in different ways. That to get different colours, shapes, thicknesses and some level up. The patterns of my creations are inspired by the old Swedish carpenter’s tradition of ornate decorative carving. Another impotent aspect has been to get a serious cooperation with an established industry. Horredsmattan AB is a small company in the county. They have been my support in weaving, material access and ending the finish of my carpet. My project has generated two different carpets called Dubbel Lycka (Double Happiness) and Glädje (Joy). Each one can be folded and transformed in their own way. Dubbel Lycka looks like a double weaved fabric which can be folded in a large number of ways. Glädje has got a pattern that gets other expressions if you fouled it or if it is cut to pieces. Both carpets have a multipurpose function as a sittingand gettogether area. There’s always room for a friend, isn’t it? / <p>Program: Textildesignutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Den här studien undersöker ett estetiskt lärande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En undersökning, baserad på triangulering är gjord. Syftet är att vaska fram elever och lärares tankar om estetiskt lärande och därigenom skapa kategorier. Enkät, intervju och loggböcker har analyserats för att ringa in hur en estetisk läroprocess kan definieras. Data har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod för att på så sätt synliggöra människors olika uppfattningar. Utifrån kategorierna har framkommit sex</p><p>begrepp: kunskap, personlig utveckling, praktisk kunskap, samarbete, motivation och scenisk närvaro. Med hjälp av begreppen analyseras forskning och litteratur med syfte att förankra begreppen teoretiskt. Den praktiska kunskapen speglas i ett teoretiskt språk för att visa på kopplingen mellan teori och praktik.</p><p>Studien landar i ett sociokulturellt förhållningssätt där likheter dras mellan ett sociokulturellt lärande och en estetisk läroprocess.</p>