Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades. Resultatet visar att eleverna upplever ett stort inflytande i sina karaktärsämnen, att inflytandet däremot är betydligt mindre i kärnämneskurser samt att övergripande tydliga mål med elevernas inflytande saknas på den undersökta skola. I litteraturen såväl som i elevernas estetiska kurser ges en hel del goda exempel på hur eleverna kan få ett konkret och reellt inflytande över sina studier och slutsatsen kan dras att det är aktörerna på den enskilda skolan, som i förhandlingar måste komma överens om vad de menar med elevinflytande. Det handlar allt som oftast om att genom förhandlingar komma överens.

Det här projektet har utforskat frågeställningen - Hur kan en brand- varnare utformas för att bli mer estetiskt tilltalande för användaren? Den svenska Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap [MSB] har länge drivit en nollvision för Sverige med målsättningen att ingen människa ska omkomma i en brand (MSB, 2021a). En avgörande faktor för att målsättningen ska lyckas är att varje hem har fungerande brandvarnare. Med fungerande brandvarnare i alla hem skulle så många som 40% av dödsfallen kunna förhindras (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). Studien genomfördes utifrån ett användar-centrerat arbetssätt där kvalitativa intervjuer med fem informanter samt krav från den europeiska standarden för utformning av brandvarnare har legat till grund för för arbetets utveckling. Intervjuerna visade att informanterna till stor del var negativt inställda till utformningen av existerande brandvarnare då de uppfattades som billiga puckar i vit plast. Det framkom att lågt pris, liten storlek och enkel montering utan borrning var de viktigaste egenskaperna för användarna. De uppgav även att de ogillade att byta batterier samt efterfrågade möjlighet till ökat visuellt samspel med övrig inredning. Naturmaterial och mjuka former var de mest efterfrågade egenskaperna för utformningen. Det kunskapsmässiga bidraget ligger i upptäckten av svårigheterna att samtala om Estetik med informanterna. Detta var en förtydligande insikt över skillnaderna mellan det akademiska och det allmänna språkbruket för att beskriva estetiska intryck. Resultatet av projektet blev en liten brandvarnare med en kropp i massivt trä, en stor knapp för testning och tystande av larm samt en batteritid på minst 10 år. / This project have explored the question - How can a smoke alarm be designed to be more aesthetically pleasing for the user? The Swedish Agency for Civil Protection and Emergency Planning [MSB] has long pursued a zero vision for Sweden with the goal that no one should die in a fire (MSB, 2021a). A crucial factor for the goal to succeed is that every home has a functioning smoke alarm. With effective smoke alarms in all homes, as many as 40% of deaths could be prevented (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). The study was carried out on the basis of a user-centered approach where qualitative interviews with five informants and requirements from the European standard for the design of smoke alarms have formed the basis for the development of the project. Based on the interviews, it emerged that the informants were largely negative about the design of existing smoke alarms. These were perceived as cheap pucks in white plastic. It turned out that a low price, small size and an easy installation without the need for drilling were the most important features for the users. They also stated that they did not like to change batteries and requested the opportunity for increased visual unity with other furnishings. Natural materials and soft shapes were the most sought after properties for the design. The knowledge contribution lies in the discovery of the difficulties in discussing Aesthetics with the informants. This was a clarifying insight into the differences between academic and general language for describing aesthetic impressions. The result of the project was a small smoke alarm with a body in solid wood, a large button for testing and silencing of the alarm together with a battery life of atleast 10 years.

Syftet med denna studie är att definiera kunskapskravet karaktärisktisk stil genom kollaboration och kvalitativa intervjuer, med utgångspunkt i hur några musiklärare på grundskolan bedömer och definierar karaktäristisk stil. Studien är grundad i teorin hermeneutik vilket har genomsyrat metoden. 4 musiklärare på grundskolan kontaktades för att göra en bedömning av 3 elevkompositioner, för att sedan göra en uppföljande intervju. I resultaten ses att karaktäristisk stil är något som är svårt att bedöma eftersom innebörden är svår att förstå. Tre tolkningar av karaktäristisk stil har framkommit i denna studie, ”genre/musikstil”, personlig stil” och ”det unika verket”. Det öppnas även upp för att dessa tre tolkningar kan användas tillsammans för att ringa in en kompositions karaktäristiska stil genom tre olika aspekter. Det har även framkommit två olika synsätt på hur karaktäristisk stil förhåller sig till fungerande form.  Syfte och process i musikskapandet är centralt för bedömning av karaktäristisk stil och för att synliggöra karaktäristisk stil.

Studiens syfte var att bidraga med en ökad kunskap kring hur barns estetiska språkande kan framkomma i ett ateljéarbete. Samt att synliggöra hur processen och meningsskapandet i barns estetiska bildskapande kan uttryckas. Studien genomfördes som en kvalitativ observationsstudie. Studiens teoretiska grund utgörs av Reggio Emilias filosofiska pedagogik och intra-aktivt perspektiv. Jag har fokuserat på vad som utgör de viktiga nyckelfrågorna och komponenterna för en kvalitativ estetisk undervisning. En av de komponenterna har i den här studien varit att lyfta barns individuella tolkande och berättande i processen av ett estetiskt skapande. Jag har tagit del av en förskolas gemensamma projekt där skapande utgör en stor och betydande del. Det är i arbetsprocessen som uttrycken och språkandet sker. Resultaten visar att möjligheten till ett fritt och individuellt skapande öppnar för mångahanda uttryck och språkande. Med en tilltro till barnens kompetens skapas en trygghet och där med en frihet för barnen att ta plats och uttrycka sig.

<p>I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.</p>

<p>Pupils learn in different ways, varied teaching is needed to encourage all pupils. Aesthetic can be a good tool in this work and dance is one of the aesthetic subjects that can be used in the education. Dance gives the pupils an awareness of their bodies and what they can express through it. The essay discusses diffrent angel of incidence of dance in school and its positive effects and examines what kinds of dance there are in the schools of Vänersborg’s municipal. This essay shows that aesthetic learning and dance can lead to increased learning in school, can counteract bullying, give the pupils more developed motor skills and the pupils are given a new language to express themselves with. Dance is culture overrun and it’s developments personality and social relations. The pupils will have a greater sense of their body and its movements and pupils experience a greater joy in school.</p><p> </p><p>Through inquirys sent to 14 headmasters of preschool up to sixth grade in Vänersborg’s municipal, it was investigated how much dance there is in the schools. The result shows that there isn’t dance regular in the education. Some reasons are lack of time and deficient interest but also insufficient compentense among the teachers for dance to become a natural part of the education. The essay discusses then dance in school and how it develops the pupils; this is connected with the current situation in Vänersborg.</p>

<p>Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är <em>varför </em>det är viktigt med estetiskt lärande, <em>hur </em>ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt <em>om </em>pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall <em>hur</em>. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.</p><p>Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan.</p><p> </p><p><strong><p>Nyckelord:</p></strong>Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt </p> / <p>This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover <em>why </em>it is important with aesthetic learning, <em>how </em>an aesthetic way of education is treated, and finally <em>if </em>the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions.</p><p>The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.</p>

I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.

Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är varför det är viktigt med estetiskt lärande, hur ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt om pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall hur. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger. Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan.   Nyckelord: Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt / This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover why it is important with aesthetic learning, how an aesthetic way of education is treated, and finally if the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions. The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.

Pupils learn in different ways, varied teaching is needed to encourage all pupils. Aesthetic can be a good tool in this work and dance is one of the aesthetic subjects that can be used in the education. Dance gives the pupils an awareness of their bodies and what they can express through it. The essay discusses diffrent angel of incidence of dance in school and its positive effects and examines what kinds of dance there are in the schools of Vänersborg’s municipal. This essay shows that aesthetic learning and dance can lead to increased learning in school, can counteract bullying, give the pupils more developed motor skills and the pupils are given a new language to express themselves with. Dance is culture overrun and it’s developments personality and social relations. The pupils will have a greater sense of their body and its movements and pupils experience a greater joy in school.   Through inquirys sent to 14 headmasters of preschool up to sixth grade in Vänersborg’s municipal, it was investigated how much dance there is in the schools. The result shows that there isn’t dance regular in the education. Some reasons are lack of time and deficient interest but also insufficient compentense among the teachers for dance to become a natural part of the education. The essay discusses then dance in school and how it develops the pupils; this is connected with the current situation in Vänersborg.