Varje år åker Sveriges räddningstjänster på cirka 6000 larm om brand eller brandtillbud i bostäder med följd att även cirka 100 personer omkommer årligen i sina hem. Att det är cirka 100 personer som omkommer varje år är något som ses som ett problem då det oftast är okunskap eller begränsande möjligheter att undsätta sig själv i säkerhet som ligger bakom bränderna och dödsfallen. Att som räddningstjänst utföra hembesök med att åka hem till olika personer och prata om brandskydd och risker i hemmet är något som visats vara väldigt effektivt i Storbritannien. Varje år gör räddningstjänster runt om i Storbritannien cirka 670 000 hembesök i syfte att öka kunskaper och frekvensen av brandvarnare i hemmen. Arbetet med hembesök påbörjades i slutet av 90-talet och har fram tills nu resulterat i att antalet insatser och dödsfall till följd av brand har mer än halverats. I Sverige är det förebyggande arbetet med hembesök inte lika utbrett men flera räddningstjänster har under de senaste åren startat upp och påbörjat genomförandet av hembesök. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar fler räddningstjänster i Sverige att påbörja ett förebyggande arbete själva eller tillsammans med andra räddningstjänster för ökad riskmedvetenhet, kunskap och brandvarnarfrekvens i hemmen. Räddningstjänsten Syd är en av räddningstjänsterna i Sverige som arbetat med hembesök under lång tid och som kunnat visa effekter och statistiska skillnader på att hembesök verkligen gör nytta. Räddningstjänsten Syd har visat en nedåtgående trend på antalet insatser och har en lägre genomsnittlig dödsbrandsstatistik än den samlade dödsbrandsstatistiken för övriga Sverige. Rapporten grundar sig i en förstudie och en intervjustudie där 10 intervjuer genomförts med 8 olika räddningstjänster runt om i Sverige. De intervjuade har olika yrkesroller inom räddningstjänsten som antingen arbetat administrativt eller som utförare av hembesök. Hembesök genomförs främst av operativ personal där den skiftgående styrkan ägnar några timmar i veckan eller månaden på hembesök. Hur hembesök påverkar den operativa förmågan upplever samtliga respondenter som positiv då brandmännen får en bra områdesöversikt och grundläggande kunskaper i byggnadens utformning. Kunskaperna kan sedan visas vara värdefull vid eventuella insatser och insatsens verkan. Inställningen till att arbeta förebyggande med hembesök är något som varierar bland den operativa personalen där det upplevs att det finns motståndare till sådana här typer av arbetsuppgifter. Samtliga respondenter anser att hembesök är något som räddningstjänsten ska fortsätta att arbeta med tillsammans med andra förebyggande åtgärder. Hembesök utgör en viktig del i det förebyggande arbetet men att bara fokusera på hembesök är inte rätt lösning enligt många av respondenterna. Att arbeta med mer riktade och anpassade hembesök mot olika riskgrupper i samhället är något som räddningstjänsterna har som målsättning men att det då krävs en bättre samverkan mellan olika kommunala aktörer för arbetets effekt. Många av respondenterna menar att det administrativa arbetet med hembesök är något som är ganska besvärligt och tidskrävande att hantera då det är mycket information och statistiska uppföljningar som behandlas. Tekniska lösningar kopplade till redan befintliga programvaror är något som räddningstjänsterna vill se framöver för att kunna underlätta planering och administrering. Hur arbetet med hembesök ska kunna förbättras för att komma åt dödsbränder i samhället finns det förslag på förbättringsåtgärder, till exempel att i samband med hembesök även arbeta med individanpassat brandskydd eller tillsyner. Tillsyner är något som aldrig görs mot bostäder men som genomförs på hotell, köpcentrum, industrier etc. Individanpassat brandskydd innebär att brandskyddet anpassas efter individens förutsättningar till ett säkert boende exempelvis personer med olika typer av handikapp eller kognitiva nedsättningar.

Det här projektet har utforskat frågeställningen - Hur kan en brand- varnare utformas för att bli mer estetiskt tilltalande för användaren? Den svenska Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap [MSB] har länge drivit en nollvision för Sverige med målsättningen att ingen människa ska omkomma i en brand (MSB, 2021a). En avgörande faktor för att målsättningen ska lyckas är att varje hem har fungerande brandvarnare. Med fungerande brandvarnare i alla hem skulle så många som 40% av dödsfallen kunna förhindras (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). Studien genomfördes utifrån ett användar-centrerat arbetssätt där kvalitativa intervjuer med fem informanter samt krav från den europeiska standarden för utformning av brandvarnare har legat till grund för för arbetets utveckling. Intervjuerna visade att informanterna till stor del var negativt inställda till utformningen av existerande brandvarnare då de uppfattades som billiga puckar i vit plast. Det framkom att lågt pris, liten storlek och enkel montering utan borrning var de viktigaste egenskaperna för användarna. De uppgav även att de ogillade att byta batterier samt efterfrågade möjlighet till ökat visuellt samspel med övrig inredning. Naturmaterial och mjuka former var de mest efterfrågade egenskaperna för utformningen. Det kunskapsmässiga bidraget ligger i upptäckten av svårigheterna att samtala om Estetik med informanterna. Detta var en förtydligande insikt över skillnaderna mellan det akademiska och det allmänna språkbruket för att beskriva estetiska intryck. Resultatet av projektet blev en liten brandvarnare med en kropp i massivt trä, en stor knapp för testning och tystande av larm samt en batteritid på minst 10 år. / This project have explored the question - How can a smoke alarm be designed to be more aesthetically pleasing for the user? The Swedish Agency for Civil Protection and Emergency Planning [MSB] has long pursued a zero vision for Sweden with the goal that no one should die in a fire (MSB, 2021a). A crucial factor for the goal to succeed is that every home has a functioning smoke alarm. With effective smoke alarms in all homes, as many as 40% of deaths could be prevented (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). The study was carried out on the basis of a user-centered approach where qualitative interviews with five informants and requirements from the European standard for the design of smoke alarms have formed the basis for the development of the project. Based on the interviews, it emerged that the informants were largely negative about the design of existing smoke alarms. These were perceived as cheap pucks in white plastic. It turned out that a low price, small size and an easy installation without the need for drilling were the most important features for the users. They also stated that they did not like to change batteries and requested the opportunity for increased visual unity with other furnishings. Natural materials and soft shapes were the most sought after properties for the design. The knowledge contribution lies in the discovery of the difficulties in discussing Aesthetics with the informants. This was a clarifying insight into the differences between academic and general language for describing aesthetic impressions. The result of the project was a small smoke alarm with a body in solid wood, a large button for testing and silencing of the alarm together with a battery life of atleast 10 years.