Syftet är att utifrån Uppsala studera vad det är som gör att en byggd miljö upplevs som estetiskt tilltalande och trivsam utifrån aktörer som är engagerade i byggnadsfrågor och jämföra med vad som byggs idag. Undersökningen syftar också till att belysa hur utformning– och gestaltningsfrågor behandlas i det dokument som är vägledande inom detta område. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från tre lokala grupper: Föreningen Vårda Uppsala, Uppsala Arkitekturuppror och YIMBY Uppsala samt två tjänstepersoner från Uppsala kommun. Vidare genomfördes en kvalitativ textanalys Uppsala kommuns Arkitekturpolicy(2017) och analys av de bilder som förekom i dokumentet. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en någorlunda enad syn bland respondenterna angående vad som kännetecknar en estetiskt tilltalande och trivsam bebyggelse utifrån Uppsala som kontext. Det kan tolkas som att det finns en medvetenhet (utifrån Arkitekturpolicyn) kring vilka kvaliteter som bidrar till att skapa en estetiskt tilltalande bebyggelse men att slutresultatet i nybyggnationer inte helt uppfyller det som efterfrågas för att det ska upplevas som estetiskt tilltalande och trivsamt.

Det här projektet har utforskat frågeställningen - Hur kan en brand- varnare utformas för att bli mer estetiskt tilltalande för användaren? Den svenska Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap [MSB] har länge drivit en nollvision för Sverige med målsättningen att ingen människa ska omkomma i en brand (MSB, 2021a). En avgörande faktor för att målsättningen ska lyckas är att varje hem har fungerande brandvarnare. Med fungerande brandvarnare i alla hem skulle så många som 40% av dödsfallen kunna förhindras (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). Studien genomfördes utifrån ett användar-centrerat arbetssätt där kvalitativa intervjuer med fem informanter samt krav från den europeiska standarden för utformning av brandvarnare har legat till grund för för arbetets utveckling. Intervjuerna visade att informanterna till stor del var negativt inställda till utformningen av existerande brandvarnare då de uppfattades som billiga puckar i vit plast. Det framkom att lågt pris, liten storlek och enkel montering utan borrning var de viktigaste egenskaperna för användarna. De uppgav även att de ogillade att byta batterier samt efterfrågade möjlighet till ökat visuellt samspel med övrig inredning. Naturmaterial och mjuka former var de mest efterfrågade egenskaperna för utformningen. Det kunskapsmässiga bidraget ligger i upptäckten av svårigheterna att samtala om Estetik med informanterna. Detta var en förtydligande insikt över skillnaderna mellan det akademiska och det allmänna språkbruket för att beskriva estetiska intryck. Resultatet av projektet blev en liten brandvarnare med en kropp i massivt trä, en stor knapp för testning och tystande av larm samt en batteritid på minst 10 år. / This project have explored the question - How can a smoke alarm be designed to be more aesthetically pleasing for the user? The Swedish Agency for Civil Protection and Emergency Planning [MSB] has long pursued a zero vision for Sweden with the goal that no one should die in a fire (MSB, 2021a). A crucial factor for the goal to succeed is that every home has a functioning smoke alarm. With effective smoke alarms in all homes, as many as 40% of deaths could be prevented (Runefors, Johansson & van Hees, 2016). The study was carried out on the basis of a user-centered approach where qualitative interviews with five informants and requirements from the European standard for the design of smoke alarms have formed the basis for the development of the project. Based on the interviews, it emerged that the informants were largely negative about the design of existing smoke alarms. These were perceived as cheap pucks in white plastic. It turned out that a low price, small size and an easy installation without the need for drilling were the most important features for the users. They also stated that they did not like to change batteries and requested the opportunity for increased visual unity with other furnishings. Natural materials and soft shapes were the most sought after properties for the design. The knowledge contribution lies in the discovery of the difficulties in discussing Aesthetics with the informants. This was a clarifying insight into the differences between academic and general language for describing aesthetic impressions. The result of the project was a small smoke alarm with a body in solid wood, a large button for testing and silencing of the alarm together with a battery life of atleast 10 years.