Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades. Resultatet visar att eleverna upplever ett stort inflytande i sina karaktärsämnen, att inflytandet däremot är betydligt mindre i kärnämneskurser samt att övergripande tydliga mål med elevernas inflytande saknas på den undersökta skola. I litteraturen såväl som i elevernas estetiska kurser ges en hel del goda exempel på hur eleverna kan få ett konkret och reellt inflytande över sina studier och slutsatsen kan dras att det är aktörerna på den enskilda skolan, som i förhandlingar måste komma överens om vad de menar med elevinflytande. Det handlar allt som oftast om att genom förhandlingar komma överens.