<p>Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik</p><p>Abstract</p><p><p>Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.</p><p>Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word <em>dance</em> is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3].</p><p>The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school.</p><p>The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.  </p><p>Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools</p><p>[1] Lija, 2005, sid 7</p><p>[2] Bjertoft, 2004, sid 6</p><p>[3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29</p></p> / nej

No description available.

Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik Abstract Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge. Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3]. The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school. The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.   Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools [1] Lija, 2005, sid 7 [2] Bjertoft, 2004, sid 6 [3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29 / nej

No description available.

Den här studien undersöker ett estetiskt lärande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En undersökning, baserad på triangulering är gjord. Syftet är att vaska fram elever och lärares tankar om estetiskt lärande och därigenom skapa kategorier. Enkät, intervju och loggböcker har analyserats för att ringa in hur en estetisk läroprocess kan definieras. Data har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod för att på så sätt synliggöra människors olika uppfattningar. Utifrån kategorierna har framkommit sex begrepp: kunskap, personlig utveckling, praktisk kunskap, samarbete, motivation och scenisk närvaro. Med hjälp av begreppen analyseras forskning och litteratur med syfte att förankra begreppen teoretiskt. Den praktiska kunskapen speglas i ett teoretiskt språk för att visa på kopplingen mellan teori och praktik. Studien landar i ett sociokulturellt förhållningssätt där likheter dras mellan ett sociokulturellt lärande och en estetisk läroprocess.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en klarare bild över vad begreppet estetiska läroprocesser innebär, varför ett estetiskt arbetssätt kan vara bra för inlärningen, vad som förväntas av mig som lärare och vad lärarens roll är i en undervisning med ett estetetiskt arbetssätt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt. Mitt examensarbete grundar sig på en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lärare, som alla gått en estetisk inriktning under sin lärarutbildning. Det finns olika sätt att inkludera de estetiska ämnena i undervisningen, ett av dem är att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas många möjligheter för eleverna att använda sig av de estetiska uttryckssätten för att skapa, få syn på och utveckla sin kunskap. Resultatet av min undersökning visar att estetiska läroprocesser och ett estetiskt arbetssätt kan påverka elevers inlärning på ett positivt sätt, under förutsättningarna att läraren har stor kunskap kring de estetiska ämnena och ett estetiskt arbetssätt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att både de intervjuade lärarna och författarna har liknande åsikter kring och syn på lärarens roll i undervisningen. Något de alla nämnde var vikten av att göra eleverna delaktiga i processen fram till sin kunskap. De intervjuade lärarna har dessutom liknande uppfattning om varför de estetiska ämnena kan påverka elevernas inlärning positivt, men det visar sig att de alla har olika sätt att utföra sin undervisning på. En slutsats som kan dras utifrån materialet är att om eleverna blir känslomässigt berörda av det de lär sig, så blir kunskapen personlig och stannar kvar längre i deras kroppar och hjärnor. Om de också får vara delaktiga i processen fram till kunskapen, får de möjligheten att genom de estetiska ämnena, skapa sitt eget kunnande. / The aim with this essay has been to get a clearer picture over what the term aesthetic learning processes means, why an aesthetic approach can be good for the students learning, what is expected of myself as a teacher and what teacher's role is in an education with an aesthetic approaches and what an education with an aesthetic attitude can look like. I started this survey with the presupposition that an aesthetic approach influences students' learning in a positive way. My essay is based on a literature survey and a number of interviews with relatively new examined professionally active teachers, who all have a teachers education based on aesthetic learning. There are various ways to include the aesthetic subjects in the education; one of them is to work with themes. During these theme works there is many opportunities for the students to use the aesthetic subjects in order to create, gain sights on and develop their knowledge. The result of my survey shows that aesthetic learning processes and an aesthetic approach can influence students' learning in a positive way, under the conditions that the teacher has great knowledge about the aesthetic subjects and an aesthetic approach. During my literature survey and during my interviews, it shows itself that both the interviewed teachers and the authors have similar opinions about and point of views on the teacher's role in that’s kind of education. Something they mentioned was the importance of making the students involved in the process of making their knowledge. The interviewed teachers has similar views on why the aesthetic subjects can influence the students' learning in a positive way, but they all have different ways of executing it into their teaching. A conclusion that can be drawn on the basis of this material is that if the students become emotionally affected off what they are learning, then the knowledge becomes personal and stays longer in their bodies and their brains. If the students also are being involved in the process of getting their knowledge, they are given the possibility that through the aesthetic subjects, create their own know-how.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts. Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap. ”Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått” (Modern Barndom, 2004:8 s.10). Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem. Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer. I skolan är de både barn och elever medans de efter skoltid endast är barn.

I förskolans utbildning ska barnen ges tillfällen och möjligheter att uppleva estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser främjar en kunskapsutveckling i vilken barnen får förena känslor, upplevelser, erfarenheter, kunskaper och analys till en helhet (Skolverket 2015, s. 3). Ett kreativt material med stor förändringsbarhet är lera. Det är även ett material som talar till alla våra sinnen. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare med särskilda kunskaper i estetiskt lärande har kopplat till materialet lera. Vi vill ta reda på hur lera används i förskolans utbildning och undervisning av dessa förskollärare och vilka möjligheter till lärande och utveckling de ser i detta material. Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat åtta förskollärare för att ta del deras erfarenheter och upplevelser om materialet lera i utbildning och undervisning. I analysen av resultatet utgick vi från den sociokulturella teorin och Lindströms lärandeformer. Undersökningens resultat visar att förskollärarna ser leran som ett mångsidigt material som kan erbjuda många olika aspekter av lärande i olika sammanhang. De beskriver leran som ett språk och ett uttrycksmedel. Vidare anser de att tillgänglighet och tillåtande förhållningssätt är viktiga begrepp för barnen i mötet med leran. De lyfter även vikten av att barnen ska bli trygga och lära känna materialet, då får barnen kunskap om materialets unika kvaliteter.

Syftet är att utifrån Uppsala studera vad det är som gör att en byggd miljö upplevs som estetiskt tilltalande och trivsam utifrån aktörer som är engagerade i byggnadsfrågor och jämföra med vad som byggs idag. Undersökningen syftar också till att belysa hur utformning– och gestaltningsfrågor behandlas i det dokument som är vägledande inom detta område. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från tre lokala grupper: Föreningen Vårda Uppsala, Uppsala Arkitekturuppror och YIMBY Uppsala samt två tjänstepersoner från Uppsala kommun. Vidare genomfördes en kvalitativ textanalys Uppsala kommuns Arkitekturpolicy(2017) och analys av de bilder som förekom i dokumentet. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en någorlunda enad syn bland respondenterna angående vad som kännetecknar en estetiskt tilltalande och trivsam bebyggelse utifrån Uppsala som kontext. Det kan tolkas som att det finns en medvetenhet (utifrån Arkitekturpolicyn) kring vilka kvaliteter som bidrar till att skapa en estetiskt tilltalande bebyggelse men att slutresultatet i nybyggnationer inte helt uppfyller det som efterfrågas för att det ska upplevas som estetiskt tilltalande och trivsamt.

Den här studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om slöjdämnet och dess bidrag till elevers kunskapsutveckling. Studien undersöker ur ett sociokulturellt perspektiv hur kollegor som undervisar i andra ämnen ser på slöjden. Bakgrunden är att slöjden ibland blir ifrågasatt, både av kollegor och i media.  I skolans styrdokument framkommer att slöjdundervisning bland annat ger elever möjlighet att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att kombinera praktiskt och estetiskt arbete med teoretiska kunskaper. Via slöjdundervisningen där eleverna använder sina händer kan olika förmågor i hjärnan utvecklas vilket gynnar både individ och samhälle.  Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare som undervisar i kärnämnena svenska och matematik. Studiens respondenter anser över lag att slöjden är ett viktigt ämne, inte minst för att det kan hjälpa elever att praktiskt förstå teoretiska begrepp.  Resultate av studien visar att kollegor inte fullt ut känner till vad slöjden egentligen innebär för elevers lärande. Ansvaret kan behöva läggas på oss som undervisar i ämnet. Vi kan bli bättre på att förmedla slöjdens innebörd, både till elever och vårdnadshavare, kollegor och skolledare.