This study intends to examine teacher´s thoughts and perception of esthetic activities at preschools. I have chosen to restrict the esthetic area to the significance and function of clay to the teachers and children. On the basis of the belief that children can, and need access to a variety of ways to express themselves, we used the interviews to take part of teachers work and thoughts concerning clay, and the esthetic work. I have in this qualitative study addressed four questions: How do the teachers use clay in preschool activities? What do the teachers think about clay as a tool in the educational work at the preschool? Are the teachers working from the perception of children’s rights to express themselves in different ways and with the help of different tools? What function does clay fill for the children? I have interviewed eight teachers and taken part of both older and more recent theories around children and the creativity in esthetic contexts. The result is that clay is a valuable tool for the children and it could work as a tool in the educational work at the preschool. The teachers use the clay to give the children the opportunity to use their creativity, to explain and to talk in a group and also to get to know the material. The teachers have the belief that clay and other esthetic activities can contribute to the language development and give the children more ways to express themselves verbally and with the help of images. My study shows that it depends on the single teacher’s interest and engagement on how big a part of the esthetic activities the child is allowed to take part in, and also how the work with clay is modulated. Furthermore, it looks like there is good access to both clay and opportunities for the children to create in different ways using different materials. The teachers in this study have different experiences and all do not see the clay as the most useful form of esthetic work, but can see that it works as a useful material and complement to other creative material at the preschool.

No description available.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

The aim of this study was to search for a link between the subject pictorial studies in means of expression and the ability to communicate in written and spoken language. To do so findings in relevant literature and a few complementing theories was addressed to cast light on interviews made with teachers dedicated to the subject pictorial studies in a subject-integrated curriculum. Interviews were conducted with nine teachers and all but one were teachers in the subject pictorial studies, spread across all of the nine grades in compulsory school. Informants were located in areas of socioeconomically high as well as low status, in central and densely populated areas as well as areas less densely populated. The diverse theoretical background consisted of semiotics, constructivist theory, social constructivist theory and genre theory. Theories and literature partly both contradicted and supported each other, depending on situation and circumstance. No evident conclusion could be made that discriminated one affecting cause from another on speech or writing skills. Yet some of the informants stated that the subject pictorial studies, to some extent, could be used to stimulate communication in written and spoken language, while some informants did not. One example on how this could be carried out, given by one of the informants, was by letting the pupils initially express their own thoughts and theories by aesthetic means which, according to the informants, enriched the following expressions in written or spoken language. Preferably future research should focus on classroom observations combined with interviews with language arts teachers as well as art teachers, and, in order to understand the perspective of the pupils, interviews with them as well.

No description available.

Syftet med studien är att utifrån svaren från intervjuerna med förskollärarna få kunskap om deras tankar och definitioner om estetiska uttrycksformer och hur de använder sig utav dessa i förskolans verksamhet. Syftet är även att få en uppfattning om vilken betydelse de estetiska uttrycksformerna som bild, musik och drama har för förskollärarna. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av intervjufrågor, för att därefter sammanställa svaren och få en inblick i deras arbete med estetiska uttrycksformer. Intervjuerna gjordes med totalt sex förskollärare.Vår studie visar att det finns en vilja hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan med syftet på att baarn ska kunna ta del av ett bredare synsätt på lärande. Trots viljan känner många av förskollärarna idag att tiden och personalen inte räcker till för att förverkliga arbetet i förskolan om ett mer estetiskt lärande. Undersökningen visade att det finns en viss rädsla hos förskollärarna att arbeta med estetiska uttrycksformer då det är ett arbetssätt som de inte känner att de behärskar fullt ut eller har erfarenheter av sedan tidigare.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på skönlitterära boksamtal där syftet är att utveckla elevernas läsförståelse i åk 4–6. För att ta reda på det så utförde vi semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare. Utifrån våra nyckelord skapade vi intervjufrågor för att få svar på våra frågeställningar. Lärarna i vår studie ser boksamtal som ett värdefullt verktyg som bidrar till att skapa goda samhällsmedborgare. De är överens om att en god läsförståelse är grunden för all kunskapsutveckling, både i och utanför skolan. En god läsförståelse bygger på elevernas erfarenheter och intressen vilket medför en djupare förståelse för texter. Resultatet visar vidare att lärarnas arbete med boksamtal ser olika ut. Några lärare har lyckats implementera boksamtal där en dynamik mellan estetiska och efferenta frågor råder. Andra arbetar med boksamtal i helklass där efferenta frågor genomsyrar samtalen. Lärarna medger att de varken har tid eller utrymme för att genomföra boksamtal i grupper så som de önskar på grund av de språkliga varierande behoven klassen har samt organisatoriska hinder så som pressade scheman och platsbrist.

Skolverket (2019, s. 22 - 24) beskriver i Lgr11 att lärare i fritidshem och fritidspedagoger i undervisningen ska behandla olika estetiska uttrycksformer som till exempel dans, musik, bild och drama. Har lärarna och pedagogerna de förutsättningar som krävs för att uppnå de mål som Skolverket beskriver? I uppsatsen studeras lärare i fritidshem och fritidspedagogers upplevda förutsättningar för en estetisk verksamhet för att besvara frågan. Syftet med undersökningen är att undersöka den utbildade personalens egna uppfattningar om vad de har för förutsättningar att leva upp till läroplanen med avseende på estetiska lärprocesser. Utbildad personal i studien syftar till utbildade fritidspedagoger eller lärare i fritidshem. En kvalitativ undersökning har genomförts med enskilda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har genom denna metod undersökt vad lärare i fritidshem och fritidspedagoger upplever att de har för förutsättningar att undervisa inom estetiska lärprocesser. Resultatet i studien har analyserats utifrån en tematisk analys där respondenternas svar har delats in i huvudteman och respektive underteman. Resultatet i studien delades in i tre huvudteman: Personligt intresse, förutsättningar i arbetslaget och organisatoriska förutsättningar. I temat personligt intresse framkom det i resultatet att alla respondenter ansåg att estetiken är viktig i fritidshemmet. Vidare visar resultatet i temat att den utbildade personalen styr verksamheten utifrån deras personliga intressen inom estetiska aktiviteter. Förutsättningar i arbetslaget var det andra temat och det visar i resultatet att det finns möjligheter för ett samarbete inom respektive respondents arbetslag. Majoriteten av respondenterna förklarar samarbetet som en uppdelning av estetiska aktiviteter utifrån kompetens och intresse. Det sista temat som framkom i studien är organisatoriska förutsättningar som innefattar tillgång till lokaler, material och planeringstid. Resultatet i temat visar en variation som påverkar verksamheternas förmåga att bedriva en estetisk verksamhet.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter. Syftet till denna undersökning kom att bli hur de två skolorna väljer att presentera sig via respektive hemsida, och att med ledord som varumärken, marknadsföringsstrategier och konkurrens på så sätt få reda på de valda hemsidornas funktion. Men jag ville även få reda på om det finns en konsekvens med konkurrens, och hur och vad beror den i så fall på?Till min hjälp för denna undersökning fann jag även relevant litteratur som behandlade både de bildanalytiska begrepp som har använts av tolkningen av hemsidorna, samt olika konkurrensperspektiv. Resultatet av denna undersökning visade att hemsidor som konkurrensverktyg inte var av samma slagkraftighet som jag trodde att de skulle ha. Hur elever väljer skolor beror på helt andra faktorer än om skolan i sig har en snygg hemsida. Jag har också i mitt resultat funnit både positiva och negativa aspekter på konkurrens mellan dels kommunala skolor och även kommunala skolor mot privata skolor. Jag har även upptäckt vad för sorts betydelse ett starkt varumärke har för den enskilda gymnasieskolan, och på vilket sätt skolor kan dra nytta av nämnda.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden som teoretiska respektive praktiskt-estetiska högstadielärare gör i planerandet och utförandet av sin undervisning för att skapa och upprätthålla ordning i klassrummet.  Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de teoretiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de praktiskt-estetiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa intervjuer och observationer med och av yrkesverksamma teoretiska och praktiskt-estetiska högstadielärare. Resultatet visar att de teoretiska lärarna visar på en behavioristisk ledarskapsstil, men de skiljer sig åt i sina överväganden i planerandet av sin undervisning. De praktiskt-estetiska lärarna visar på en interpersonell ledarskapsstil och är i huvudsak överens om de överväganden som görs i planerandet av sin undervisning. Slutsatsen som kan dras är att ämnet som lärarna undervisade i till viss del präglar de ledarskapsrelaterade överväganden som de yrkesverksamma lärarna gjorde.