Thesis (doctoral)--Göteborg University, 1997.

Konstanz, Universiẗat, Diplomarbeit, 2008.

Mitt examensarbete utgår från ett tidningsfotografi som var med i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga den 4 augusti 2009. Det är ett fotografi av tre män i motljus som rör sig i Kaupthing Banks huvudkontor i Reykjavik på Island. Tidningsbilden illustrerar en dramatisk händelse i den isländska finanshistorien. Rubriken lyder "Kompislån drev på bankkrasch". Artikeln och artiklarna som följer under några år, beskriver hur ett fåtal islänningar har lånat pengar och köpt upp norska och brittiska banker, för att senare låna ut tiotals miljoner kronor till bankens ägare och sina kompisar, ofta utan säkerhet. Följden blir att Islands ekonomi kraschar och varenda islänning dras med i den största ekonomiska krisen som landet har varit med om i modern tid. Jag fascinerades av det till synes lugnt estetiska fotografiet som är ovanligt som illustration på närngslivssidorna i en dagstidning. Jag fick lust att undersöka bilden närmare med hjälp av metoden semiotisk näranalys. Det är denna analysmetod och tillämpningen av metoden på tidningsfotografiet och hela tidningsidan som uppsatsen handlar om. I den gestaltande delen av mitt examensarbete har jag målat en förstoring av tidningsfotografiet och lagt till en leksak som visar på de personliga associationer som bilden väcker hos mig. Kontrasten mellan det strikta lite dämpade motljusfotografiet av tre kostymklädda män och ansiktet av ett litet lyckotroll som spränger genom duken förändrar bilden påtagligt. I den semiotiska näranalysen försöker jag analysera det konnotativa budskapet som bilden förmedlar på en kollektiv nivå. Mitt lyckotroll får stå för något som i semiotiken kallas för punctum, det vill säga individuella assiociationer som uppstår hos mig. Genom att måla motivet har jag genom handens arbete lärt känna bilden på ett annat sätt än när jag endast ser på den.

Syftet med denna uppsats är att studera hur IKEA framställer mänskliga- och sociala relationer i sin marknadsföring. Samt, genom analysen, undersöka hur IKEA skapar bilden av företaget, varumärket, reklambudskapet och deras image genom att framställa vissa mänskliga relationer. Enda sedan den första IKEA-katalogen utgavs åt 1951 har katalogen varit den viktigaste marknadsföringskanalen för företaget. Därför har vi valt att undersöka just katalogen från år 2016 med hjälp av en semiotisk analys. Även tre reklamfilmer med titlarna Laga mat med barn, Leva utan dörr och Grannar tillsammans kommer analyseras med hjälp av semiotik som metod och teori. Vi har endast fokuserat på bilderna och ej på texter som framkommer i reklamen.   I och med uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställning: Hur framställs mänskliga relationer i IKEA-katalogen från 2016? Kan vi urskilja stereotyper i de sociala sammanhangen? Vilka konnotationer respektive denotationer går att urskilja och vilka semiotiska myter skapas?   Resultatet av studien påvisar hur IKEA som, enligt eget uttalande, ett värderingstyrt företag arbetar med marknadsföring genom att exponera det kulturella värdet ”gemenskap”. De fokuserar inte främst på varornas priser utan ger oss istället idéer om hur vi på bästa sätt kan få en effektiv vardag genom att köpa deras produkter. Deras varor öppnar upp för att vi som konsumenter ska kunna hitta den gemenskap IKEA presenterar.

I och med informations- och kommunikationsteknikens snabbt framskridande utveckling så har även sätten att nå ut med kommersiella budskap förändrats. Internets framfart och en utbredd användning av digital teknik har möjliggjort en stor spridning av kommersiella medieinnehåll. Det kan idag vara svårt som läsare att identifiera vad som är reklam och vad som är redaktionellt innehåll. Särskilt när annonsörerna allt mer förändrar sina annonser till att efterlikna utseendet på det kringliggande innehållet. En rapport från Stanford-universitetet visar hur elever får allt svårare att utvärdera information i texter från internet. De förskräckande resultatet i rapporten visar på en oförmåga hos studenterna att kritiskt granska information på internet och svårigheter att urskilja reklam från redaktionellt innehåll och dess avsändare (Stanford History Education Group 2016, Brooke 2016). Uppsatsens syfte är således att undersöka hur likhet och distinktion konstrueras i native advertising-annonser i förhållande till dess kringliggande redaktionella tidningsinnehåll. Den vetenskapliga metoden som används är en semiotisk analys av 8 stycken reklamannonser som förekommit i nätversionen av svensk dag- och kvällspress. Analysen visade hur native advertising-materialet genom olika detaljer konnoterade redaktionellt material genom bland annat format och text. Materialet förhöll sig interdiskursivt till andra genrer så som krönika, nyhetsartikel och konsumentjournalistik genom att konstruera sitt utseende med avsikt att konnotera dessa. Från många olika håll inom branschen så visas rekommendationer och förhållningssätt till hur reklamannonser bör utmärkas i tidningar för att undvika att läsas som redaktionell text. Utan hänsyn till detta så visade analysen hur alla de texter som undersöktes refererade, antingen intertextuellt eller interdiskursivt, till redaktionell text.

The purpose of this bachelor thesis is to identify the relationship between color and semiotics and how a person’s opinon, regarding a game character’s different characteristics, can be affected by the use of various colors. Prior to this study people were asked, through an online survey, to write down words that they associated with different colors. The colors were then divided into four different groups depending on whether they had been associated with positive-strong words, positive-weak words, negative-strong words or negative-weak words. In order to further shed light on the effect of colors, the four palettes, consisting of the colors associated with the different words, were then used separately to give color to two characters: a man and a woman. People were then asked to describe what kind of characteristics they felt that the different color versions of the characters portrayed and if they believed that there was a link between colors and how we view different characters’ personalities. The results showed that all of the respondents believed that such link existed and showed different reactions towards the characters’ images depending on what colors were used while creating them. The majority associated an intensive shade of red with powerful and slightly negative personality traits while bright pastel colors such as light green, pink and sky blue had a tendency to make the characters appear more naive and childish. The results also showed that darker, dusty shades of grey and brown gave the characters a more negative and weak expression.

Denna uppsats har undersökt vilka tekniska tecken Peter Jackson har använt sig av för att restaurera gamla originalklipp från första världskriget för att skapa sin dokumentärfilm They Shall Not Grow Old, och vad dessa denotativa tecken ger för konnotationer hos publiken. En kvalitativ semiotisk analys har använts som metod för att svara på problemställningen ”Hur kan tekniska restaureringar av ett filmmaterial tolkas som visuella tecken i filmen They shall not grow old, och vilka möjliga betydelser kan dessa tecken ha”? Som avgränsning har arbetet enbart tittat på de tekniska restaureringarna som Jackson har gjort och ignorerat andra aspekter som narrativ, vad som visas och vad det är som sägs. Resultatet blev att denotativa tecken som bildkvalitet, 3D, färg, frames/sekund och ljud gav olika konnotationer, och hur dessa tolkades baserades på sin kontext och vem det var som analyserade filmen. / This paper has examined the technical signs Peter Jackson has used to restore old original film footage from World War I to create his documentary Film They Shall Not Grow Old, and what connotations these denotative signs brings to the audience. A qualitative semiotic analysis has been used as a method to answer the problem: "How can technical restorations of a film material be interpreted as visual signs in the film They shall not grow old, and what possible meanings can these signs have"? As a demarcation, the work has only looked at the technical restorations that Jackson has done and ignored other aspects such as narrative, what is shown and what it is said. As a result, denotative signs such as image quality, 3D, color, frames/second, and sound produced different connotations, and how these were interpreted depended on their context and the person analyzing the film.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

Den här undersökningen belyser hur makt kan manifesteras i bild. Den utgår från maktteorier, främst postmodern maktanalys enligt Michel Foucault och hans uttolkare. Semiotisk bildanalys används för att belysa maktmanifestationer i ett bildmaterial som huvudsakligen utgörs av fotografier tagna av författaren. Resultatet presenteras i en gestaltning där bilderna visas tillsammans med en analys av varje bild. Tekniker såsom perspektivval, bildutsnitt och efterbehandling, för att förändra en bilds konnotation, demonstreras. Olika maktperspektiv och makttekniker urskiljs och särskilt fokus läggs på mindre uppenbara maktyttringar och dolda maktuttryck, t.ex. osynliggörande, obstruktion, belöning och övervakning. Här konstateras att uttryck för makt inte är absoluta och odiskutabla utan att konnotationen är beroende av betraktarens kultursfär, tidigare erfarenheter och kunskap. En diskussion förs om uttolkningen av de maktteoretiska och semiotiska begreppen och hur vida definitionerna kan vara för att analysen ska vara användbar och meningsfull. / This study illustrates how power can be manifested in the image. It is based on theories of power, mainly postmodern power analysis according to Michel Foucault and his interpreters. Semiotic analysis is used to illustrate the manifestations of power in the visual material that mainly consists of photographs taken by the author. The results are presented in a display where the images are shown along with an analysis of each image. Techniques such as perspective, composition and finish, in order to change the connotation of an image, are being demonstrated. Different perspectives of power and power techniques are distinguished and a special focus is put on the less obvious manifestations of power and the hidden expressions of power, for example inattention, obstruction, reward and monitoring. It is found that expressions of power are not absolute and indisputable and that the connotation depends on the viewer's culture sphere, previous experience and knowledge. A discussion is being held about the interpretation of the power theoretical and semiotic concepts and how wide the definitions can be for the analysis to be useful and meaningful.

<p>Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade. Mitt analysmaterial bestod av tre bilder, två vimmelbilder och en reklambild från Stureplan.se.   Resultatet visade att Stureplansgruppen utifrån dessa bilder i hög grad använde sig av förutfattade meningar om fenomenet Stureplan för att upprätthålla en exklusiv men sexistisk image som redan fanns men som blivit lite skamfilat i media. Bilderna var dock bra exempel på hur gruppen projicerade en exklusiv image. Analysen visade också att budskapen i bilderna uppfattades mycket olika beroende på inställningen till Stureplan. Resultatet visade också att gruppen, utifrån vad de själva sa sig vilja göra, inte skulle behöva förbättra sitt varumärke speciellt mycket.</p>