Denna uppsats har undersökt vilka tekniska tecken Peter Jackson har använt sig av för att restaurera gamla originalklipp från första världskriget för att skapa sin dokumentärfilm They Shall Not Grow Old, och vad dessa denotativa tecken ger för konnotationer hos publiken. En kvalitativ semiotisk analys har använts som metod för att svara på problemställningen ”Hur kan tekniska restaureringar av ett filmmaterial tolkas som visuella tecken i filmen They shall not grow old, och vilka möjliga betydelser kan dessa tecken ha”? Som avgränsning har arbetet enbart tittat på de tekniska restaureringarna som Jackson har gjort och ignorerat andra aspekter som narrativ, vad som visas och vad det är som sägs. Resultatet blev att denotativa tecken som bildkvalitet, 3D, färg, frames/sekund och ljud gav olika konnotationer, och hur dessa tolkades baserades på sin kontext och vem det var som analyserade filmen. / This paper has examined the technical signs Peter Jackson has used to restore old original film footage from World War I to create his documentary Film They Shall Not Grow Old, and what connotations these denotative signs brings to the audience. A qualitative semiotic analysis has been used as a method to answer the problem: "How can technical restorations of a film material be interpreted as visual signs in the film They shall not grow old, and what possible meanings can these signs have"? As a demarcation, the work has only looked at the technical restorations that Jackson has done and ignored other aspects such as narrative, what is shown and what it is said. As a result, denotative signs such as image quality, 3D, color, frames/second, and sound produced different connotations, and how these were interpreted depended on their context and the person analyzing the film.

Covid-19 pandemin skapade en global hälsokris med svåra konsekvenser för företag och arbetare runt om i världen. I Sverige gav Folkhälsomyndigheten ut allmänna restriktioner som skulle följas i syfte om att begränsa smittspridningen av Covid-19. Konsekvenserna resulterade i att många företag och organisationer blev påtvingade till att arbeta på distans och då blev det inte längre ett alternativ att genomföra arbetet fysiskt på arbetsplatsen längre utan distansarbete blev den enda lösningen. Tidigare forskning presenterar att det har varit en stor och krävande omställning för flera företag runt om i världen att övergå från fysiskt arbete på plats till distansarbete. Vidare framkommer det att olika företag har olika förutsättningar för att kunna bedriva och utföra distansarbete. Studiens syfte var att undersöka vad personalen anser om att bedriva distansarbete inom en kommunledningsförvaltning. Syftet besvarades genom att undersöka vilka för- och nackdelar som personalen upplever att det finns med att utföra distansarbete inom en kommunledningsförvaltning. Semistrukturerade intervjuer har varit studiens tillvägagångssätt för datainsamling. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens tidigare forskning och litteraturstudie. Totalt har fyra intervjuer genomförts på kommunledningsförvaltningen på en kommun i södra Sverige. Det empiriska materialet analyserades utifrån Jacobsens analysprocess av kvalitativa data som innefattar fyra olika steg. Därefter jämfördes det empiriska materialet med litteraturstudien för att efterlysa samband mellan studien och tidigare forskning. Efter att analyseringsprocessen av det insamlade resultatet var sammanställt hade fyra fördelar och tre nackdelar identifierats med att genomföra distansarbete på en kommunledningsförvaltning. De fyra fördelar som identifierades var: ökad flexibilitet, ökad produktivitet, effektivare möten och att medarbetarna slipper pendling. De tre nackdelar som identifierades var: ingen anpassad arbetsmiljö, sämre kvalité på möten och svårt att förhålla sig till arbetstider. / The Covid-19 pandemic created a global health crisis with severe consequences for companies and workers around the world. In Sweden, the Swedish Public Health Agency issued general restrictions that were to be followed in order to limit the spread of Covid-19. The consequences resulted in that many companies and organizations has forced to telework and it was no longer an option to carry out the work physically at the workplace anymore and telework became the only solution. Previous research shows that it has been a large and demanding transition for many companies around the world to switch from physical work at the workplace to telework. Furthermore, it appears that different companies have different conditions for being able to conduct and perform telework. The purpose of the study was to investigate what the staff thinks about conducting telework within a municipal management administration. The purpose was answered by examining the advantages and disadvantages that the staff feel there is in carrying out telework within a municipal management administration. Semi-structured interviews have been the study's approach to data collection. The interview questions were designed and based on the study's previous research and literature study. A total of four interviews were conducted at the municipal management administration in a municipality in southern Sweden. The empirical material was analysed and based on Jacobsen's analysis process of qualitative data that includes four different steps. The empirical material was then compared with the literature study to call for a connection between the study and previous research. After the analysis process of the collected result was compiled, four advantages and three disadvantages had been identified with carrying out telework at a municipal management administration. The four advantages that were identified was: increased flexibility, increased productivity, more efficient meetings and that employees avoid commuting. The three disadvantages that were identified was: no adapted work environment, poorer attitude at meetings and difficulty in relating to working hours.