No description available.

No description available.

No description available.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ”vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet”. Det står också att eleven ska ”kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner”. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst. / <p>BI/Konst</p>

Den här uppsatsen behandlar frågeställningen hur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material. Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien. Undersökningsgruppen har bestått av elever i årskurs tre på gymnasiets estetiska program i en mindre mellansvensk stad. Genom ett tredimensionellt gestaltande arbete, där eleverna utifrån en given uppgift väljer och förhåller sig till ett smörgåsbord av material av traditionell och icke-traditionell, industriell karaktär, besvaras undersökningens frågeställning, praktiskt och visuellt. Resultatet av undersökningen visar på att den undersökta gruppen som en indikation för gruppen ungdomar och gymnasieelever inte värderar material utifrån de kriterier som förvaltas av hemslöjdsrörelsen. Hos den undersökta gruppen har det framkommit att material i första hand svarar för ett visuellt uttryck, en komponent i en bild snarare än som en bärare av traditionsbunden kunskap och värderingar om material. Undersökningsresultatet redovisas i en utställning där resultatet av det designpedagogiska projektet, elevernas praktiska arbeten, tillsammans med undersökningens skrivna del besvarar frågeställningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka en del av faktorerna som ledde till att Stockholms läns hemslöjdsförenings butik Hemslöjdens butik avvecklades. Genom fenomenografisk intervju som metod görs en komparativ studie mellan Hemslöjdens butik och butiken Svensk Hemslöjd om faktorerna bakom avvecklingen. Resultatet från den fenomenografiska analysen och den komparativa studien av Hemslöjdens butik och Svensk Hemslöjd visar att det är en mängd olika faktorer som ledde till Hemslöjdens butiks avveckling. Genom den fenomenografiska analysen kom det fram att det finns tre viktiga aspekter vid försäljningen av slöjd som är avgörande för framgången i en hemslöjdsbutik. Dessa tre är kunden, upplevelser och storytelling. Utöver dessa finns det även en mängd andra faktorer som påverkar en butik så som ekonomin, butikens geografiska läge, och personalen. Vid jämförelsen mellan analysresultatet och Stockholms läns hemslöjdsförenings samt Föreningen för Svensk Hemslöjds verksamheter fanns det tydliga skillnader i hur verksamheterna utvecklats och även hur butikerna utvecklats under tidens gång. Inom Svensk Hemslöjd har man tydligt arbetat med att utveckla verksamheten och anpassa den till de behov samtiden haft och vid kriser har personer anställts som kunde hjälpa till att lösa problemen. Inom Hemslöjdens butik har man också tagit hjälp vid kriser men inte utvecklat verksamheten på samma sätt som Svensk Hemslöjd. Man har bland annat hållit sig kvar vid gamla traditioner framför att bli en del av samtiden och glömt bort att göra slöjden greppbar för kunden genom berättelser och upplevelser.

<p>Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.</p>

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.

The purpose of this thesis is to examine the production of flemish weaving done by the handicraft association Malmöhus läns hemslöjdsförening between the years 1960 - 1975. The thesis examines a group of flemish weaves to answer questions about how they were made, which material were used and how they were designed during the period. This study is supplemented ny a study of annual reports, which describes the associations work during the period. This is to put the flemish weaves into a wide context where the purpose and function of the flemish weave are analysed. The study also aims to discuss the development and ideas in the association, and how thoes thoughts changes shaped the use of the flemish weaves in the association.  The result of this thesis shows how the production of flemish weaves during the period was influenced by variation and renewal. This is shown in the technical variation and a modernisation with abstract designs. The study has also shown the purpose of the weaves as products for mediation. In relation with the study of annual reports, the reports put the flemish weaves in a wider context as a popular technic for weaving courses in the association. In conclusion the results show a development, where new conditions and competition made the association strive for new products where "hemslöjd" was made into an important trademark.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur begreppet ortskaraktär och samtidens idéströmningar påverkade kulturarvsbygget vid tiden för förra sekelskiftet. Som exempel används Hermanna Stengårds samling och bok Gotländsk sticksöm (1925). Genom litteraturstudier och ideologikritisk analys kontextualiseras Hermanna Stengårdsförfattarskap, liv och samlande genom 1800-talets nationalromantik, Artur Hazelius och hemslöjdsrörelsens insamlingspraktik och syn på ortskaraktäristisk textil. Genom textanalys har Gotländsk sticksöm (1925) även delats in i fyra huvudspår, historiska referenser, litterära referenser, Information och urval samt Hermannas egna ord. I undersökningen påvisas Stengårds nära band med Verner von Heidenstam, ett faktum som stärker kopplingen mellan nationalromantikens sökande efter nationell identitet och tanken om ortskaraktär. Samtidigt visar resultatet att Hermanna Stengårds samling är kurerad och utformad i ett specifikt syfte, vilket gör att samlingen förr speglar samtidens idéströmningar och behov av identitetsbygge än en faktisk ortskaraktär. Detta perspektiv vidgar samlingens kulturhistoriska värde, trots att dess status som bärare av faktisk ortskaraktär försvagas. / This essay seeks to understand how the concept of local character and the social climate in late 19th and early 20th century Sweden influenced the constructing of cultural heritage and the curation of collections at the time, with Gotlandic knitting tradition and the book Gotländsk sticksöm (1925) by Hermanna Stengård as the example. Through literature studies and ideology-critical analysis the author examines how 19th-century national romanticism, Artur Hazelius and the handicraft movement’s concept of local character influenced Hermanna Stengård's historiography, collection practice and selection for the book Gotländsk sticksöm (1925). This is achieved by the contextualizing of Hermanna Stengård’s life, collection, and authorship. The result shows a deep connection between Stengård and Verner von Heidenstam. The discovery of Stengård's unreferenced use of paraphrases from Heidenstam’s prose grant a better understanding of the Stengård’s book Gotländsk sticksöm (1925). It also strengthens the connection between the late 19th and early 20th national romanticism’s notion of national identity and the concept of local character. Further, the result shows that the collection itself does not tell what is defining for Gotlandic knitting, but rather how it has been defined at a certain time in history and why. The collection’s cultural-historical value has been broadened through these finds, even though its actual status as a bearer of local character is weakened by it.