Abstract Kryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder. Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018. Denna satsning fångade undersökarens intresse och är grunden till denna studie. Copenhangen Malmö Port är en samarbetsorganisation som sedan 2001 har hand om hamnar och hamnaktiviteter både i Köpenhamn och Malmö (Copenhagen Malmö Port 2014). Studien är till största del baserad på sekundärdata där kunskap kring kryssningsturism och destinationsutveckling har inhämtats genom litteraturstudier. Empirisk data har sedan samlats in i form av rapporter och kompletterats med ett frågeformulär. Studien har sin teoretiska referensram och utgångspunkt i Butlers livscykel analys (2006), Leipers (1990) definition av primära, sekundära och tertiära attraktioner och Cohens (1972) teori om turistbubblan. Detta för att skapa en förståelse för destination Visby inom produkten kryssningsturism i Östersjön och kryssningsturistens beteende. Examensarbetet identifierar och redovisar tre viktiga utmaningar som destination Visby ställs inför med en kryssningskaj. Målsättningen att utveckla ett nätverk som kan jobba effektivt med en strategiskt gemensam målbild prioriteras högt. Destinationen skall fortsätta att utveckla och tydliggöra sin unikitet för att differentiera sig som destination inom kryssningsturism i Östersjön. Destinationen bör eftersträva att paketera sina aktiviteter utifrån kryssningsturismens behov och önskemål.

In Visby, cruise calls have become less frequent over the years and to prevent this development it has been decided to build a cruise port located south of Visby harbor. To reach Visby the cruise passengers need to pass through the harbor and all its crossings. However, in Visby harbor the ferries to the mainland are already causing traffic jams during peak season and without a functioning transport solution the cruise passengers will probably cause even bigger problems. In order to encourage a sustainable tourism a traffic solution for the harbor needs to be presented. The aim of this study is to evaluate how the new cruise port will affect the traffic situation in Gotland, both local and regional. A qualitative study has been carried out to gather information and opinions from local actors in Gotland, regarding traffic and tourism. Based on this qualitative study and a method developed by the Swedish transportadministration, four different transport solutions have been evaluated. One shuttlebus solution and three different walkways. These solutions have been simulated in the software Vissim in order to evaluate the efficiency for each solution, and in Enviver to calculate the emissions they cause. The study shows that the walkway that does not affect traffic in the harbor is the solution that is most efficient and has lowest emissions, but it also demands large investments. The shuttlebus solution was also efficient but with higher emissions and it is dependent on buses and drivers to be available.

Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande. Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat. Resultatet visar att det jag som individerna visar på en temakryssning är deras faktiska jag. Resultatet visar även att interaktionen med andra kryssningspassagerare ombord på en temakryssning skapar en möjlighet för individen att få social acceptans samt en känsla av gemenskap. Individens identitetsskapande påverkas av de här känslorna eftersom individen känner sig accepterad och därmed också bekväm med att vara sig själv.

The present thesis utilises dynamic time warping and cluster analysis with the aim of discovering different touristic profiles. GPS data of cruise passengers intra-destination movement at the destination of Visby, Gotland, was used in the analysis. Further stop detection was performed so as to compare stop activity and stop allocation between the clusters. Four tourist profiles were derived by juxtaposing the category of attractions/areas where high stop densities were found, with the spatial dispersal of stop activity, denoted as either exhibiting a concentrated or exploring pattern. Some key influencers of tourists' spatio-temporal behaviour were also identified. These included whether the cruise passengers appeared to have taken some mode of transportation upon their on-shore visit, whether the area was dense in activities/facilities oriented towards tourists and the time spent at the destination. The contribution of this thesis is twofold. First this thesis contributes to previous research by developing and testing a methodological approach utilising dynamic time warping to investigate cruise passengers' spatio-temporal behaviour at a destination. Second, the results of the thesis may aid destination managers in finding tools and strategies that are tailored after the unique opportunities and challenges posed by different tourist profiles.

The study has focused on the marketing strategy for the tourism cruises in the Baltic Sea,specifically Viking Line Sweden and Tallink Silja’s Sweden. The purpose of the study is tosee their marketing strategy on the social media platforms TikTok and Instagram and howtheir users interact with their posts. Four interviews were applied with people who areinvolved in marketing at Viking Line Sweden and Tallink Silja Sweden, and the study applied29 interviews with travelers who actively chose to travel with the shipping companies. Thestudy has also applied a passive netnography of 200 posts evenly distributed between theshipping companies to see how social media users integrate with their content. This was lateranalyzed by using thematic analysis. The results of the study showed that an implementationof a marketing strategy is used to increase the shipping companies' branding and that posts onsocial media in the form of ship images and behind the scenes provide the most interactionwith users. / I denna studie har marknadsföringsstrategier av kryssningsturism på Östersjön, specifiktViking Line Sverige och Tallink Silja Sveriges, studerats. Syftet med studien är att se till deras marknadsföringsstrategi på sociala medieplattformarna TikTok och Instagram samt hur dess användare interagerar med deras inlägg. I studien tillämpades fyra intervjuer med personer som är verkställda inom marknadsföring på Viking Line Sverige och Tallink Silja Sverige samt tillämpat 29 intervjuer med resenärer som aktivt valt att resa med rederierna.Studien har även tillämpat en passiv netnografi på 200 inlägg jämnt fördelat mellan rederierna för att se hur sociala medieanvändare integrerar med deras innehåll. Detta analyserades senare med hjälp av en tematisk analys. Resultatet av studien visade att en implementering av en marknadsföringsstrategi används för att öka rederiernas varumärkesbyggande samt att inlägg på sociala medier i form av fartygsbilder och bakom kulisserna ger mest interaktion hos användarna.