Utvecklingen av sjöstridskrafternas luftförsvarssystem blir allt mer kostsam. Om luft-försvaret får en mer offensiv roll i framtiden, tvingas man kanske välja mellan ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luftvärnsrobotsystem. En stokastisk modell har tagits fram. Med denna modell som grund har 23625 simuleringar genom-förts med 189 olika kombinationer av parametrar. Enligt dessa simuleringar bör en sjöstyrka bestyckas med både ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luft-värnsrobotsystem. Bestyckningen bör bestå av minst lika många kryssningsrobotar som långräckviddiga luftvärnsrobotar. / The development of anti air warfare systems (AAW) for naval forces, tend to be more and more expensive. If AAW will get a more offensive roll in the future, one must perhaps choose between a cruise missile system, or a long range anti air missile system. A stochastic model has been developed. By using this model, 23 625 different simulations have been executed with 189 different combinations of parameters. According to these simulations, a naval force should be armed with both a cruise missile system and a long range anti air missile system. The armament should consist of at least as many cruise missile as long range anti air missiles. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett demonstratorperspektiv föreslå vilken typ av lvrobotsystem som skall vara lvrobotdemonstrator 2010. Metoden som används är att beskriva olika myndigheters uppfattning om demonstrator, den hotbild från luftmål som är aktuell 2010-2020, de aktuella svenska lvrobotsystemen och de uppgifter som FM anser att dessa skall lösa samt teknikutveckling för lvrobotar. En analys av underlaget ger mer konkreta syften och nivåer på demonstratorer, en jämförelse mellan hot och lvrobotsystemens förmåga visar vilka förmågor lvrobotsystemen saknar, slutsatser av lvförbandens uppgifter och teknikutveckling redovisas. Med stöd ur hela underlaget diskuteras sedan vad som skall demonstreras och hur detta skall demonstreras. Avslutningsvis identifieras två system som kan möta kraven på demonstratorn och ett av systemen väljs. Resultatet är att demonstratorn skall kunna bekämpa attackflyg på ca 100 km avstånd, kunna bekämpa kryssningsrobotar med en anfallshastighet på M3-4 från hög höjd och till 2020 kunna bekämpa taktiska ballistiska robotar. Detta kräver ett lvrobotsystem med lång räckvidd. Demonstratorn bör vara ett inköpt befintligt system för att få ett så komplett system som möjligt. Behovet av konkreta demonstratorer under perioden, pga. införandet av RMA konceptet, är större än behovet av teknikutveckling på lvrobotar med lång räckvidd. För att förenkla användandet av begreppet demonstrator föreslås att endast nya system omfattas av begreppet och att demonstratorer som anskaffas i syfte att utveckla förband och som genomförs med befintlig materiel benämns försöksmateriel eller utbildningsmateriel. Lvroboten Aster-30 har valts som exempel på lämpligt försöks- och utbildningssystem. Främsta motivet är förmågan mot attackflyg och kryssningsrobotar. / The object of this essay is, from a demonstrator perspective, to present a proposition on what sort of surface to air missile would be suitable as a SAM-demonstrator in 2010. To reach the object, the view of several authorities has been described and after an analysis of the text the conception demonstrator have been defined and the different objects and levels been made concrete. The gathering of information from unclassified sources regarding the threat from airborne weapons, the tasks of the air defence units and the technological development will form the base for a comparison between threat and the performance of the SAM missiles. All this information will from the basis for the discussion on what is to be demonstrated and how this demonstration will be performed. Finally two systems will be identified to meet the demands of the demonstrator, one of them will be chosen. The results of the discussions are that the demonstrator must be able to combat an attack aircraft within 100km range, be able to combat a cruise missile with a speed of M3-4 attacking from high altitude and in due time be able to combat a tactical ballistic missiles. To meet these demands a long-range surface to air missile is required. The demonstration ought to be performed with an existing system to ensure that the demonstration is performed with a SAM system that is as complete as possible due too the important developing phases on the RMA concept. This is more important than the need for technological development on long-range SAM’s. The Astair-30 missile has been chosen as a suitable example for a long-range of the shelf surface to air missile demonstrator. The primary motives are the ability to engage many attack aircraft’s at long range and cruise missiles with all required capabilities. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan användas som enverkansform i framtida luftvärnssystem för att bekämpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de är konstruerade och hur HPM kan påverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvärnskonceptet är uppbyggt och vilka krav på förmågor somställs på framtida luftvärnssystem. Den undersöker även hur ett HPM-system är uppbyggt ochvilken verkan det kan ha på elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som ställs iluftvärnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas främst i scenarier där det ställs höga krav på eldhastigheten mot kryssningsmissiler påkorta avstånd. Ett problem är att det är svårt att utvärdera och konstatera skadeeffekten ikryssningsmissilen. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP T 03-05

Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter. / The composition discusses possible future air- and missile threats against SWEDEN, approximately untilthe year 2020. It suggests that the treat from cruise missiles equipped with autonomous submuntionsshould be dimensioning for the Swedish air-defence. Conventional-, nuclear-, biological-, chemical- andpossible future warheads are discussed. Fixed-wing aircraft, helicopters, unmanned aerial vehicles, cruisemissiles, ballistic missiles and satellites are evaluated as weapon carriers. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

I uppsatsen studeras hur ett svenskt försvar mot kryssningsrobotar och ballistiska robotar kan utformas.Uppsatsen konstaterar att en aktör med tillgång till kryssningsrobotar och ballistiska robotar har enfjärrbekämpningsförmåga till en förhållandevis låg kostnad. För att ytterligare förstärka sinfjärrstridspotential kan aktören förse dessa vapensystem med massförstörelseeffekt. Uppsatsen visar att ettframtida försvarskoncept mot det aktuella hotet är en kombination av offensiva och defensiva insatser. Föratt skydda nationen från insatser med massförstörelsevapen burna av en kryssningsrobot krävsvapensystem med långa räckvidder så att bekämpningen kan ske över hav eller obefolkade områden. Enbekämpad stridsdel med massförstörelsevapen kan resultera i ett restnedfall med förödande effekt. För attbekämpa ballistiska robotar krävs system med extrema prestanda. Bekämpningssystemen skall kunnamöta inkommande robotar med farter mellan 2500 till 5000 m/s. För att minimera restnedfallet från enmassförstörelsestridsspets krävs att den ballistiska roboten bekämpas i den yttre atmosfären.Trots de stora investeringarna i JAS 39-systemet kommer Sverige att sakna ett relevant försvar motkryssningsrobotar och ballistiska robotar. Uppsatsen bedömer att Sverige inte på egen hand kan bygga uppett försvar mot dessa vapen. De två huvudsakliga motiven till detta är ekonomin och behoven av ensamordnad insats om det finns risk för restnedfall vid en bekämpad massförstörelsestridsdel. Uppsatsenförordar ett internationellt samarbete för ett framtida svenskt försvar mot kryssningsrobotar och ballistiskarobotar. För att kunna skaffa sig en framtida förmåga krävs en omfattande kunskapsuppbyggnad inomlandet. Den nuvarande kunskapsnivån räcker inte ens för att fatta de inledande besluten för enövergripande inriktning. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

During the last decades, air defense has been the core mission of the Swedish Air Force. This has come at the expense of offensive strike capability. However, this may be about to change. In the coming defense bill it is proposed that the Swedish Air Force will acquire cruise missiles during the 2020´s. With the aim of ensuring that this new capability will generate the maximal operational effect for the Air Force, this essay has examined how the current Swedish air doctrine,TR LuftOp 2017, views offensive strike operations today and how this possibly may change with the new capabilities offered by cruise missiles.  This has been done through a qualitative text research method where John A. Warden´s and Robert A. Pape´s theories of offensive air power have been used as the theoretical framework. The result shows that the Swedish air doctrine today closely resembles Robert A. Papes theory, with the exception of some signs of Warden´s thoughts. However, most signs suggest, and it is this essays conclusion, that the acquisition of cruise missiles probably will result in the Swedish air doctrine adopting more of Warden´s theory at the expense of Pape´s theory.