Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö. Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö.</p><p>Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar.</p>

Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen? Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets. När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

The main aim of this research is to survey the general colour scheme for private dwellings inVisby, built 1860–1930. During this period the visual appearance of the town of Visby changedsubstantially, since the increased local production of lime led to the plastering of many woodenbuildings. Which colour schemes were chosen for the different building types of the historic centreof Visby, and which colours came to dominate the time period? The methods used for answeringthese questions have partly been field studies on site and sampling of selected buildings, andpartly critical reading and observation of iconographic material (paintings, drawings, aquarelles,postcards and photographs). The field study includes about 45 objects, in which a number ofsamples are taken from each building element (mouldings, plaster, windows and doors). Thesamples were first analysed ocularly as cross sections. A selection of cross sections have then beenanalysed by means of scanning electron microscopy analysis. The results show a unitary colourscheme, based on earth pigment and carbon black. The dwellings erected during the 19th centuryin Visby, represent a significant part of its building stock, and the lack of scientifically groundedresearches makes implementation of adequate maintenance difficult. It also appears that a largenumber of these dwellings have recently been (or are soon to be) restored, causing a serious lossof primary source of information, as well as affecting town and streetscape with new colourings.

<p>Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?</p><p>Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.</p><p>När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.</p>

<p>Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.</p>

I mitt examensprojekt, Saving Tegelbruket 4, Konstfack 2024, kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign, presenterar jag en hypotetisk transformation av S:t Eriks ögonsjukhus. Huset uppfördes 1978 på Kungsholmen i Stockholm och liksom många andra byggnader från denna epok planeras huset att rivas. Rivningarna motiveras ofta med förklaringar som att byggnaderna inte uppfyller dagens standarder och krav. Dessutom finns det en allmän uppfattning att dessa hus är oattraktiva eller rent av fula. I en tid då klimatkrisen är vårt största hot kan vi inte fortsätta riva funktionsdugliga byggnader och måste därför hitta nya sätt för att förvalta det redan existerande. Syftet med Saving Tegelbruket 4 är att vara ett transformationsprojekt som kan bidra med nya metoder för bevarande av senmodernistisk arkitektur.  Mina gestaltningar har utgått från byggnaden och platsens historia. Genom att noga studera exteriören har jag skapat en gemensam entré för husets nya verksamheter med stor vördnad för arkitekturens estetiska uttryck, samtidigt som huset får tillåtelse att förändras efter nutida behov. Vidare har jag aktivt försökt inkorporera områdets långa historia av sjukvård i interiören för att förstärka det kollektiva minnet platsen bär på. Mitt övergripande mål är att förslaget jag presenterar gör människor uppmärksamma på det värde senmodernistiska byggnader besitter, vilket förhoppningsvis kan motverka de idag allt för ofta förekommande rivningarna.  Interiören jag presenterar har framför allt vuxit fram ur dokumentation från den aktuella platsen i form av fotografier och 3D-skanningar. Utifrån det insamlade materialet har jag utformat en entré som kan liknas vid en homage till byggnadens exteriör. Genom att upprepa, men också till viss del förvränga, material och strukturer som återfinns på husets utsida i interiören, är min förhoppning att människor ska kunna se den stora vita tegelbyggnaden med nya ögon.  Baserat på platsens historia har jag gestaltat symboler som kommunicerar tre olika historiska skeenden som utspelat sig i området. Symbolerna blir rummets utsmyckningar och påminner besökare om en svunnen tid.

Purpose: Industrial built modular housing is an off-site construction type, which means the modules are built in a factory and transported to the building site for assembly. The modules are built on an assembly line in a standardized and rationalized process. The modular building system has potential to lower the housing shortage, since it is more time and cost effective compared to traditional construction types. The disadvantage with the modular housing industry is that you often see poor exterior design results, due to the lack of flexibility in the system. Facades can be repetitive and have too large proportions. Therefore, the purpose of the work is to get an understanding of how the quality of exterior design can be improved in modular housing, by answering (1) How is the correlation between exterior design and modular building described by architects in the industry? (2) What are the restrictions for exterior design in modular housing? (3) How can the quality of exterior design in modular housing be developed, in regards to the restrictions of the building system? Method: A literary study is performed to identify the main restrictions and also the possibilities of development for modular housing. Combined with the literary study, interviews are being held with six respondents from the industry. The respondents explain their view on the correlation between exterior design and the modular building system. The interviews are also studying different buildings where the respondents have been involved. Findings: The technical restrictions are mainly the size of the modules due to transporting requirements and the joints between them. The ability to adjust to them are limited by the budget of the project. The projects tend to be more cost-oriented, rather than focusing on architectural quality and therefore the exterior design is suffering. To create good modular houses that give something back to the city, there must be a change in the industry. Contractors and the municipalities are the most important participants in this process. Implications: The biggest improvement possibilities that can make the most change in the future are; competition on the market, ambitious contractors, process and product development, higher municipal requirements and also new technical solutions that provide good design to a lower price.  Limitations: The result is limited to only exterior design in the modular housing industry, focusing on multi-family housing on the Swedish market. The study is a general analysis and does not go into depth on each problem. It is more meant to be a guideline to where the problem areas exist. / Syfte: Industriellt byggda volymhus är färdiginredda volymer som tillverkas i fabrik, som transporteras till byggplats för montage. Volymelementen tillverkas på ett löpande band i en standardiserad och rationaliserad process. Detta byggsystem kan bidra till att minska rådande bostadsbrist, då det är mer kostnads- och tidseffektivt jämfört med traditionella byggsystem. Man ser dock exempel på att den exteriöra utformningen blir lidande, på grund av den begränsade flexibiliteten som byggsystemet medför. Fasader kan exempelvis upplevas som enformiga, till följd av upprepningar av geometrier och för stora huskroppar. Därför är målet med arbetet att få förståelse för hur kvaliteten av den exteriöra utformningen av industriellt byggda volymhus kan utvecklas, genom frågeställningarna; (1) Hur beskrivs samverkan mellan exteriör utformning och industriellt byggande, av arkitekter i volymhusbranschen? (2) Vilka begränsningar finns vid volymhustillverkning för exteriör utformning på flerbostadshus? (3) Hur kan man utveckla utformningen av exteriören på volymhus, med hänsyn till de förutsättningar som industriellt byggande medför? Metod: En litteraturstudie genomförs för att identifiera huvudsakliga begränsningar samt utvecklingsmöjligheter för tillverkning av volymhus. Tillsammans med litteraturstudien genomförs intervjuer där sex respondenter från volymhusbranschen som förklarar sin syn på samverkan mellan god kvalitet på exteriör utformning och det industriella byggsystemet. I intervjuerna studeras även referensobjekt där den aktuella respondenten varit involverad. Resultat: De tekniska begränsningarna är i huvudsak transport som styr storleken på volymen, samt skarvar som kopplar ihop dem. Anpassningen till dessa styrs av den projektspecifika budget som är satt. Dessa tenderar att vara orienterade efter lönsamhet snarare än hållbar arkitektur, och därmed blir den exteriöra utformningen ibland bortprioriterad. För att skapa volymhus av hög kvalitet som ger mervärde till sin omgivning, krävs en kollektiv förändring i branschen. Beställare och kommuner är nyckelaktörer och de som främst kan göra skillnad. Konsekvenser: De största utvecklingsmöjligheterna som kan ge förändring för framtiden är; konkurrens på marknaden genom ambitiösa beställare, fokus på process- och produktutveckling, högre kommunala krav samt nya tekniska lösningar som möjliggör för bättre lösningar till lägre pris. Begränsningar: Resultatet är avgränsat till exteriör utformning i volymhusbranschen, med avseende på flerbostadshus på den svenska marknaden. Studien är en övergripande analys och går inte ner på djupet för specifika problem, utan är snarare en vägledning till var problemområden finns.

The last time Sweden did face a major housing shortage was during the 1960’s. As a solution to the housing shortage, The Million Homes Programme was initiated. The programme did manage to get rid of the housing shortage, but has received a lot of criticism concerning its architecture and environment since its completion. At the time for this study, Sweden is experiencing yet another housing crisis. In order to manage the housing shortage in a more successful way this time, it is important to not down-prioritise the exterior architecture. The exterior architecture plays an important role in creating both an aesthetical appealing and a social sustainable built environment. But the scarcity of housing makes it easy to sell the produced apartments, especially in the larger cities, which reduces the incentives for the developers to prioritise the aesthetics. There is an ongoing debate in Sweden concerning a dissatisfaction with the exterior architecture and there is an absence of research regarding the end-users preferences.  The identified problem that is addressed in this thesis concerns the down-prioritised aesthetics of the exterior architecture in multi-family residential areas in Sweden. The purpose with the study is to identify how housing developers can accomplish an exterior architectural design that is considered aesthetical attractive by its end-users. The study investigates preferences concerning exterior architecture, perceptions of the existing housing supply in Stockholm and how the housing developers can meet the identified preferences. A questionnaire was used as a method to identify peoples’ preferences and perceptions of four multifamily residential housing areas in Stockholm. Interviews were conducted with a housing developer to identify how housing developers can cost-effectively meet the preferences.  The majority of the housing supply, built in what is generally considered to represent a contemporary style, did not satisfy the identified preferences concerning exterior architecture. As the title of this report indicate, the questionnaire respondents considered contemporary areas in general to look more or less like identical boring boxes. It was only the supply built in traditional style that satisfied the identified preferences. That is, the studied housing supply does not meet the end-users demand fully satisfactory. However, the interviews revealed that housing developers can satisfy the identified preferences cost-effectively by accompanying some suggestions of improvements. / Senast Sverige upplevde en bostadskris var under 1960-talet och som en lösning initierades Miljonprogrammet. Miljonprogrammet reducerade bostadsbristen men har sedan det färdigställdes fått motta mycket kritik för sin exteriöra arkitektur och sin byggda miljö. Vid tiden för genomförandet av den här studien, genomgår Sverige ännu en bostadskris. För att hantera bostadsbristen på ett mer framgångsrikt sätt den här gången är det viktigt att den exteriöra arkitekturen inte nedprioriteras. Den exteriöra arkitekturen spelar en viktig roll i skapandet av en byggd miljö som är estetiskt tilltalande och socialt hållbar. Men den stora efterfrågan på bostäder gör det relativt enkelt att sälja de nyproducerade lägenheterna, särskilt i landets större städer, vilket reducerar initiativen för bostadsutvecklare att prioritera det estetiska. En pågående mediedebatt i Sverige vittnar om att det finns ett missnöje rörande dagens exteriöra arkitektur. Dessutom saknas det forskning om hur slutanvändarna faktiskt vill bo.  Problemet som behandlas i den här rapporten rör den nedprioriterade exteriöra arkitekturen i bostadsområden med flerfamiljshus i Sverige. Syftet med studien är att identifiera hur bostadsutvecklare kan uppnå en exteriör arkitektonisk design som anses vara estetiskt attraktiv av sina slutanvändare. Studien undersöker preferenser rörande exteriör arkitektur, hur det befintliga utbudet av bostadshus i Stockholm uppfattas och hur bostadsutvecklare kan möta de identifierade preferenserna. En enkätundersökning användes som metod för att identifiera människors preferenser och uppfattning gällande fyra olika bostadsområden i Stockholm. Intervjuer genomfördes med en bostadsutvecklare för att identifiera hur de kunde möta de identifierade preferenserna kostnadseffektivt.  Majoriteten av det undersöka bostadsutbudet, som är byggt i vad som generellt anses vara nutida stil, tillfredsställde inte de identifierade preferenserna rörande exteriör arkitektur. Precis som rapportens titel indikerar, ansåg enkätundersökningens respondenter att bebyggelsen i våra nutida bostadsområden generellt ser mer eller mindre ut som identiska tråkiga lådor. Det var endast bostadsutbudet byggt i en traditionell stil som tillfredsställde de identifierade preferenserna. Det betyder att den studerade bostadstillgången inte möter slutanvändarnas efterfrågan till fullo. Likväl, intervjuerna visade på att bostadsutvecklarna kan tillfredsställa de identifierade preferenserna kostnadseffektivt genom att följa ett antal förbättringsförslag.