Global ETD Search

1	Den avgörande kreativiteten : Internationella och svenska tendenser, aspekter, paradoxer och framåtblickande perspektiv i relation till kreativitet och utbildningslogiker i det senmoderna samhället / The crucial creativity : International and Swedish trends, issues, paradoxes, and forward-looking perspectives in relation to creativity and late modern logics of education Ramberg de Ruyter, Juliette January 2016 (has links) The aim for this study is to identify and analyze general trends, logics, and structures within the Swedish education system, and whether these are consistent with society's growing need for creative individuals. Furthermore, this study aims to identify possible tensions, paradoxes, and challenges regarding the role and function of creativity in relation to education. The aims have been approached by a problem-oriented method, based on a literature review as well as semi-structured interviews with key representatives of the Swedish education system. Overall the study has captured an international and national movement, where creativity in education on the basis of socio-economic, political, institutional, and individual embossed perspectives, has come to be a high priority. This development is based on a critique of today's knowledge-oriented education system, which is no longer considered compatible with today's society. The study has identified multidimensional barriers and opportunities for creativity in late modern education systems, and furthermore recognized creativity in education systems as an important aspect in how to address contemporary and future societal challenges. Logics of education education creativity future entrepreneurship late modern society Utbildningslogiker undervisning kreativitet framtid entreprenörskap senmodernism
2	Saving Tegelbruket 4 : En hypotetisk transformation av S:t Eriks ögonsjukhus: inredningsarkitektur med vördnad för den senmodernistiska arkitekturen och platsens historia Graham, Majken January 2024 (has links) I mitt examensprojekt, Saving Tegelbruket 4, Konstfack 2024, kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign, presenterar jag en hypotetisk transformation av S:t Eriks ögonsjukhus. Huset uppfördes 1978 på Kungsholmen i Stockholm och liksom många andra byggnader från denna epok planeras huset att rivas. Rivningarna motiveras ofta med förklaringar som att byggnaderna inte uppfyller dagens standarder och krav. Dessutom finns det en allmän uppfattning att dessa hus är oattraktiva eller rent av fula. I en tid då klimatkrisen är vårt största hot kan vi inte fortsätta riva funktionsdugliga byggnader och måste därför hitta nya sätt för att förvalta det redan existerande. Syftet med Saving Tegelbruket 4 är att vara ett transformationsprojekt som kan bidra med nya metoder för bevarande av senmodernistisk arkitektur. Mina gestaltningar har utgått från byggnaden och platsens historia. Genom att noga studera exteriören har jag skapat en gemensam entré för husets nya verksamheter med stor vördnad för arkitekturens estetiska uttryck, samtidigt som huset får tillåtelse att förändras efter nutida behov. Vidare har jag aktivt försökt inkorporera områdets långa historia av sjukvård i interiören för att förstärka det kollektiva minnet platsen bär på. Mitt övergripande mål är att förslaget jag presenterar gör människor uppmärksamma på det värde senmodernistiska byggnader besitter, vilket förhoppningsvis kan motverka de idag allt för ofta förekommande rivningarna. Interiören jag presenterar har framför allt vuxit fram ur dokumentation från den aktuella platsen i form av fotografier och 3D-skanningar. Utifrån det insamlade materialet har jag utformat en entré som kan liknas vid en homage till byggnadens exteriör. Genom att upprepa, men också till viss del förvränga, material och strukturer som återfinns på husets utsida i interiören, är min förhoppning att människor ska kunna se den stora vita tegelbyggnaden med nya ögon. Baserat på platsens historia har jag gestaltat symboler som kommunicerar tre olika historiska skeenden som utspelat sig i området. Symbolerna blir rummets utsmyckningar och påminner besökare om en svunnen tid. Inredningsarkitektur Transformation Senmodernism Rivningar Exteriör 3D-print Symboler Humanities and the Arts Humaniora och konst
3	Svärmorsdröm goes Punk : En studie om den senmoderna människan / Boy-next-door goes Punk : A study of people in the late modern era Andersson, Karin January 2009 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.</p><p>Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp.</p> / <p>The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society.</p><p>The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group.</p> cultural types BoBos late modernity life style consumption kulturella typer BoBos senmodernism livsstil konsumtion Social anthropology Socialantropologi
4	Svärmorsdröm goes Punk : En studie om den senmoderna människan / Boy-next-door goes Punk : A study of people in the late modern era Andersson, Karin January 2009 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle. Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp. / The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society. The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group. cultural types BoBos late modernity life style consumption kulturella typer BoBos senmodernism livsstil konsumtion Social anthropology Socialantropologi
5	Stora sällskapet : Fragment av och för Bredäng, en offentlig installation Jensen, Mårten January 2022 (has links) Torg, parker och stråk är platser som ofta ses som något gemensamt, en viktig del av det offentli- ga rummet, en skådeplats för diverse yttringar och därmed en fungerande demokrati. Offentliga rum och dess möbler är viktiga för ett stadsdels välmående, som en egen kategori av artefakter som berättar om stadsdelens historia och samtid. Ledtrådarna finns där som för att hjälpa oss att förstå dess sammanhang både mentalt och fysiskt, såsom ett inristat budskap eller hur möbeln är placerad i förhållande till sin omgivning. Offentliga möbler och rum kan liknas vid komponenter- na som får en stadsdel att vara bebodd, hemtrevlig och vital. I stadsrummet kan invånarna mötas och bänken blir då en central förutsättning för samtal och integration i stadsrummet. En offentlig möbel är på sätt och viss något gemensamt, likaså kan den vara en förlängning av individens hem och privata svär. I mitt examensarbete, för kandidatutbildningen på Konstfack, kandidatprogram- met inredningsarkitektur och möbeldesign under vårterminen 2022, formges - ett rum, en möbel för möten i det offentliga rummet. Bredäng Sätraskogen design offentliga rummet offentliga möbler senmodernism arkitektur stadsdel stadsplanering geografi kulturarv filosofi fenomenologi perception rekreation demokrati miljonprogrammet hållbar utveckling material tekniker betong furu bänk installation social infrastruktur möten Design Design

1

Page generated in 0.0388 seconds