No description available.

No description available.

Previous studies and research show that women feel unsafe to a greater extent than men do when staying outside during evenings and night time. To some women there is a fear of moving around in public areas which limits women’s freedom. Concerning feeling safe, lighting is regarded as the most important factor. In this study, investigations were conducted to get a greater knowledge about which lighting principle in and close to pedestrian underpasses that promotes safety the most. To answer the study’s research questions, a field study was conducted and a survey was made to be answered by people at the chosen underpasses. The field study consisted of three different pedestrian underpasses with three different lighting principles, which were all evaluated during different evenings. People who spontaneously passed by the underpasses were the subjects of the survey. A visual analysis of the lighting was made of the three lighting principles through a PERCIFAL analysis. A sketch analysis was also conducted in order to get a more visual understanding regarding space, close to and in the underpasses. Furthermore, to answer the study’s research questions an online survey was also conducted. The online survey contained photos of the three pedestrian underpasses and the three lighting principles that were previously discussed. In both surveys, questions regarding the subjects’ experiences of unsafety was asked. This contributed to statistics showing that the feeling of safety in, and close to underpasses varies between women and men. The result of the study show that women and men preferred the same type of lighting principle, a lighting principle with both light in and outside the underpass. The reason for why this lighting principle was the most preferred, was that there was a clear line of sight, as well as even distribution of light with low contrasts. The survey’s result show that women, in general, feel unsafe to a greater extent than men, which correlates to previous research. The study’s result show that whichever lighting principle there is, women feel more unsafe than men. If lighting principles are planned after what women consider safe, there is a chance that women can attain a higher sense of safety whilst being outside after dark. If these lighting principles are applied, the public space will become more equal since women hopefully can feel more safe and secure. For further studies, a combination between different methods are recommended to come up with a result. Preferably using both online surveys as well as field studies. Using an online survey as a method can contribute to a higher frequency of answers whilst field studies give the subject a chance to experience the atmosphere on location. However, field studies might lead to fewer answers. A field study can be conducted in the shape of an experimental investigation, where the lighting is planned with different lighting principles in order to later install the lighting principles where needed. Preferably, the experimental investigation should be conducted in one single underpass, in order to get the same conditions for all of the lighting principles. / Studier och forskning visar att kvinnor upplever otrygghet i högre grad än vad män gör när de vistas utomhus ensamma under kvälls- och nattetid. För en del kvinnor finns en rädsla för att förflytta sig i stadens rum vilket är en begränsning av kvinnans frihet. Ljus är den faktor som anses som viktigast för att kunna uppleva trygghet. I denna studie utfördes undersökningar för att få en förståelse för vilken belysningsprincip vid gångtunnlar som främjar trygghet. För att få svar på studiens frågeställningar utfördes en fältstudie där enkäter besvarades på plats. Fältstudien bestod av olika gångtunnlar med tre olika belysningsprinciper, som utvärderades var och en under olika kvällar. Försökspersoner som spontant passerade gångtunneln fick besvara enkäter. En visuell analys av ljuset gjordes för samtliga tre belysningsprinciper, genom en så kallas PERCIFAL-analys. Även skissanalyser gjordes för att få en ökad visuell förståelse kring den upplevda rumsligheten vid gångtunnlarna. Vidare för att besvara studiens frågeställningar utfördes även en undersökning i form av webbenkät. Webbenkäten bestod bland annat av foton på de tre olika gångtunnlar som tidigare behandlats i fältstudien. I båda enkäterna ställdes frågor angående enkätdeltagarnas erfarenhet av otrygghet, vilket sedan bidrog till statistik på hur trygghetsupplevelsen skiljer sig vid gångtunnlar mellan kvinnor och män. Resultatet från studien visade att kvinnor och män föredrog samma typ av belysningsprincip, en belysningsprincip med ljus både i och utanför gångtunneln. Anledningen till att den belysningsprincipen föredrogs var för att där fanns en tydlig siktsträcka samt ett jämnt ljus med låga kontraster. Enkäternas resultat visar att kvinnor känner sig mer otrygga i en högre grad än vad män gör, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Studiens resultat visar att vilken belysningsprincip som än råder känner sig kvinnor generellt mer otrygga än vad män gör. Om belysningsprinciper planeras efter vad kvinnor anser som tryggt skapas en chans till att kvinnor kan uppnå en högre grad av trygghetskänsla under kvälls- och nattetid. Om dessa belysningsprinciper tillämpas kan det offentliga rummet bli mer jämställt eftersom kvinnors rörelsefrihet då förhoppningsvis kan öka. För vidare forskning rekommenderas en kombination av flera metoder för att få fram ett resultat, förslagsvis metoden webbenkät samt utföra fältstudie. Med webbenkät som metod kan svarsfrekvensen bli relativt hög. En fältstudie ger försökspersoner tillfälle att uppleva atmosfären på plats, men å andra sidan kan svarsfrekvensen bli låg. Fältstudie kan utföras i form av en experimentell undersökning, där ljuset planeras med olika belysningsprinciper, för att sedan installera de olika belysningsprinciperna på plats. Med fördel görs den experimentella undersökningen i en och samma gångtunnel för att då utgå från samma förutsättning under alla tester av olika belysningsprinciper.

Det här projektet presenterar hur inredningsarkitektur skulle kunna ta hand om efterlämnade exteriöra stadsrum och undersöker detta mer specifikt genom att ta sig an Hägerstens torg i Axelsberg – ett senmodernistiskt förortstorg i Stockholm, som historiskt varit mer attraktivt och livligt men idag står och förfaller. Projektet arbetar följaktligen med rumskategorin torg, vilket är viktiga mötesplatser och rumsliga uttryck för de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på. Genom plats- och rumsanalyser, gestaltande undersökningar och formstudier, ritningar samt visualiseringar, presenterar rapporten tre gestaltningsförslag som med sina kontemplativa inslag önskar få människorna på torget att få syn på sig själva och på varandra. De tre gestaltningsförslagen stärker varandra och fungerar som en integrerad helhet. Nya skulpturala möbler blir ett tillägg som möjliggör social interaktion på platsen. En omgestaltad yta på en redan existerande cirkulär markbeläggning gör platsen mer iögonfallande och uppmärksammar passerande på platsen, sig själva och varandra. Den mur som finns på torget utvecklas med cirkulära reflekterande material som aktiverar rummet genom att reflektera platsen och människorna som befolkar den. Därigenom förbättras torgets och befolkningens rumsliga upplevelser, även den tid som spenderas på platsen kan då förlängas. Designförslagen vill återaktivera torgets centrala roll i samhället, som social och demokratisk plats för mellanmänskliga möten. Projektet belyser således vikten av inredningsarkitektur i planeringen av våra stadsrum, och hävdar att inredningsarkitekter behöver, i högre utsträckning än idag, erövra gestaltandet av våra urbana livsmiljöer för att främja mellanmänskliga möten, den rumsliga upplevelsen och lusten av att vara i ett rum.