Recognition of maintenance management as a significant factor holds the key to competitiveness in the global market irrespective of the size of the business. Maintenance management practices are primarily found in larger and multinational companies but the purpose of this paper is to investigate the maintenance practices that are used in SMEs of Sweden (Kronoberg County). The study is expected to expose the level of maintenance perception in the Swedish industry via a postal (and web based) questionnaire. The survey covered 74 company chosen from different sectors and produced a response rate of 20.3 percent. The main results achieved from the study show us difference between the maintenance perception and awareness of the maintenance. The respondents are aware of the importance of maintenance, but maintenance is still perceived as a necessary expense. Because according to the results of the survey the percentage of maintenance budget in comparison to the companies’ turnover is on average about 0.97% and it is very low. Again, when we look at the maintenance cost distribution of companies, spare parts and labour costs consist of 73 % of total maintenance cost, despite that they spend very little money for technology and training costs, their percentages in total cost are just 3% and 2%, also they still ignore statistical modelling (historical data) and condition monitoring. Moreover, just 27% of the participants use the maintenance key performance indicators (KPIs), and just 14% of them used basic KPIs which are used for measuring maintenance performance. There is a need to spend and invest more in maintenance especially they should invest more in technology and training to perform them. On the other hand, there is a need for choosing right maintenance strategy and service type, because these points are very important for an effective and economic maintenance management.

This study aims to inquire into the pre-historic cult and the power structures in the folkland Värend, a region in present days Kronoberg County in Småland Sweden. The district Hovshaga is located at the northern outskirts of Växjö, the provincial capital. According to linguistic- and place name studies (toponymy) “hof” implies an Iron Age central place with a high probability of ritual cult presence.   The toponymy of this district serve as the outset of this inquiry, using archeological records and reports on Värend as my empiric material coupled with prehistoric place-name studies and studies of hierarchies, Norse mythology, phenomenology and a little bit of sociology I hope to make some of the social dynamics of Värend become visible.

This thesis is about Bronze age graves in Kronobergs län. My purpose is to examine fourteen confirmed graves from this period. The three question I ask is 1. What action can you attribute from a ritul therory to the buildings of the graves 2. What action can you attribute from a ritual theory to the deposit of osteological material. 3. What actions can you attribute from a ritual theory to the deposit of other material objects. The theory I use in this case is Catherine Bells theory on ritual which states that we should concentrate on different actions and whats these may mean instead by assume that what we observe when it comes to bronze age graves has always something to do with ritual by default. The methodical approach used was to read archeologiacl reports which had examined  bronze age graves in Kronoberg, and collect the data from these regarding construction and deposits. Then in my analyse bring the data from this reports and then apply Bells ritual theory on these findings. The conclusion reached is that the construction of the graves did follow certation norms and rules when it come to the location of the graves, what stones were used and a relations between the different construction part of the graves had a connection. Also that the cremation of the osteological material happened in the vicinity and not in the graves themselves and the bones was scatted around or in a specific place in the graves and in some cases may have had the function as an altar. The deposit of other material objects shows that this might have been personal belongings to individual that was buried and showed there status in life, but also that some of the material that was deposit was actions that belonged to funeral itself.

This study is about social workers work with domestic violence. The aim of this study was to describe social workers work with domestic violence and to understand, from a gender perspective, differences in how social workers work with men exposed to violence respectively women exposed to violence. We have used a qualitative vignette study with eight social workers that work with, but not exclusively with, domestic violence. Four of them got a vignette with a case where a man was exposed to violence and four of them got a vignette with a case where a woman was exposed to violence. The only difference between the two vignettes was the sex of the person exposed to violence. Then we compared the answers we got from interviewees that got the case where a man was exposed to violence with the answers we got from the interviewees that got the case where a woman was exposed to violence in order to find differences in the answers. The main conclusions of this study was that the differences we found in the interviewees work with domestic violence, depending on the gender of the person exposed to violence, to a large extent can be understood through gender theory.

The gallery graves in Kronoberg county, Småland, are well known and archaeologists have been studying them since the 19th century. They were built in the Late Neolithic but this essay studies how these monuments were used in the Bronze Age and the Iron Age. A total number of 73 monuments have been analyzed. During the Early Bronze Age, the elite of the society was buried with high status metal objects in the gallery graves. Studies of the same kind of monuments in the neighboring county of Scania demonstrate that here they were used by the non-elite indicating variations in-between neighboring regions. Also, in the Late Bronze Age and in the Iron Age the gallery graves in Kronoberg county were used for burials, but these graves are generally less spectacular. The results demonstrate that the gallery graves in Kronoberg county have a long-term use and that the use of the monuments changed through time. The monuments’ biography begins in the late Neolithic and continues to the present, from being a monument and a grave to a gravel pit or a dump and now it is protected by law and an object of study.

Social media has changed the way organizations communicate with its audience and therefore they have also had to change their strategies and how they are using social media in their business. This study contributes with information on how an organization in the Swedish public sector has integrated social media into its strategic communication. The purpose with this study was therefore to investigate how Region Kronoberg works with their strategic communication on social media to increase participation and understanding among citizens. Furthermore, the purpose was also to find out which challenges a communicator within the public sector could experience. By using a qualitative semi-structured interview, we interviewed five people from Region Kronoberg’s communication department. With the help of a theoretical framework consisting of strategic communication, public relations, different strategies and communication activities, we were able to analyze Region Kronoberg’s strategic communication on social media. The result showed that Region Kronoberg worked according to an inside-out strategy, which means that they communicate what the organization thinks is important for the citizens to know. Also they perform communication activities where they have the purpose to either inform, influence, represent or interact. We also came to the realization that they work according to a social marketing strategy, which is common in the public sector. An important part of Region Kronoberg’s communication is to create relations with the citizens.We came to the insight that they use the European PR-model where they use a combination of all four models, which consist of the information model, the influence model, the relationship model and the dialogue model. In order to create participation and understanding on social media, relationship building and dialogue is a large part of Region Kronoberg’s strategic communication. / Sociala medier har förändrat hur organisationer kommunicerar med sin publik och därför har de också varit tvungna att ändra sina strategier och hur de använder sociala medier i sin verksamhet. Denna studie bidrar med information om hur en organisation inom svensk offentlig sektor har integrerat sociala medier i sin strategiska kommunikation. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur Region Kronoberg arbetar med sin strategiska kommunikation på sociala medier för att öka delaktigheten och förståelsen bland medborgarna. Vidare var syftet också att ta reda på vilka utmaningar en kommunikatör inom offentlig sektor skulle kunna uppleva. Genom att använda en kvalitativ semistrukturerad intervju intervjuade vi fem personer från Region Kronobergs kommunikationsavdelning. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av strategisk kommunikation, PR, olika strategier och kommunikationsaktiviteter har vi kunnat analysera Region Kronobergs strategiska kommunikation på sociala medier. Resultatet visade att Region Kronoberg arbetade efter en in och ut-strategi, vilket innebär att de kommunicerar vad organisationen tycker är viktigt för medborgarna att veta. De utför också kommunikationsaktiviteter där de har syftet att antingen informera, påverka, representera eller interagera. Vi kom också till insikten att de arbetar efter en social marknadsföringsstrategi, vilket är vanligt inom offentlig sektor. En viktig del av Region Kronobergs kommunikation är att skapa relationer med medborgarna. Vi kom till insikten att de använder den europeiska PR-modellen där de använder en kombination av alla fyra modellerna, som består av informationsmodellen, påverkansmodellen, relationsmodellen och dialogmodellen. För att skapa delaktighet och förståelse på sociala medier är relationsbyggande och dialog en stor del av Region Kronobergs strategiska kommunikation.

Uppsatsens syfte var att belysa regionfrågan. Att undersöka om politikernas åsikter, iBlekinge och dess grannlän, möjliggör en framtida regionbildning där Blekinge ingår. Studienbyggde på en kvantitativ enkätstudie där ordinarie förtroendevalda i samtliga Blekingeskommuner samt i Blekinge Landsting, Kalmar Landsting, Region Kronoberg och RegionSkåne fick möjlighet att säga sin åsikt. Svaren speglades i regionteori och analysen visade ensplittrad svarsbild. Uppsatsens hypotes var att Blekinge inte har en given och självklarframtida regiontillhörighet och att synen på framtiden skiljer sig beroende på var i länet dubor. Frågeställningen som uppsatsen avsåg att besvara var: ● Hur ser de förtroendevalda politikerna på Blekinges möjligheter till en framtidaregionbildning? Enkätundersökningen byggde på svar från 264 av de 597 ledamöter som tillfrågats och visadepå tydliga tendenser som stödde hypotesen. Uppsatsens frågeställningar kunde besvaras.Blekinge har inte en självklar regiontillhörighet, i alla fall inte hos de förtroendevalda. De undersökta gruppernas svar hade konsensus om att Blekinge borde ingå i en större region,74,2% ansåg detta. Samtidigt menade 47,7% att Blekinge inte hade en självklarregiontillhörighet. När de som ansåg att Blekinge borde ingå i en större region, eller att hadeen självklar regiontillhörighet, fick svara på hur en framtida region där Blekinge bäst skulle seut blev svarsbilden splittrad.De förtroendevalda politikerna som medverkade i undersökningen ser inte samma framtidgällande Blekinge och vad som är en bra regiontillhörighet. Detta gäller, med ett enstaka undantag, oavsett partitillhörighet eller geografisk verksamhetsort.

Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker. Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by. Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

<p>Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat. Studien är utformad som en beskrivande fallstudie med sammansatt design. Det vill säga en studie av ett nutida fenomen som vi i vår forskarroll har haft liten kontroll över, kombinerat med att vi har frågor med ”hur” och ”varför” formulering.  Vi har använt oss utav såväl kvalitativ- som kvantitativ data. För att återge en bred bild har metodtriangulering använts.  Empirisk data har inhämtats genom enkätundersökning samt djupintervjuer. Analys av data har skett genom SPSS (kvantitativ) och Open Code (kvalitativ).</p><p> </p><p>Genom studien framträdde en rad olika faktorer som kan anses mer eller mindre bidragande till länets resultatsiffror. Dessa resulterade i olika konklusioner som kunde kopplas till det presenterade positiva resultatet gällande tydlig och konkret målsättning, ett utvecklat teamarbete och nuvarande ledarstil.</p>

Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat. Studien är utformad som en beskrivande fallstudie med sammansatt design. Det vill säga en studie av ett nutida fenomen som vi i vår forskarroll har haft liten kontroll över, kombinerat med att vi har frågor med ”hur” och ”varför” formulering.  Vi har använt oss utav såväl kvalitativ- som kvantitativ data. För att återge en bred bild har metodtriangulering använts.  Empirisk data har inhämtats genom enkätundersökning samt djupintervjuer. Analys av data har skett genom SPSS (kvantitativ) och Open Code (kvalitativ).   Genom studien framträdde en rad olika faktorer som kan anses mer eller mindre bidragande till länets resultatsiffror. Dessa resulterade i olika konklusioner som kunde kopplas till det presenterade positiva resultatet gällande tydlig och konkret målsättning, ett utvecklat teamarbete och nuvarande ledarstil.