<p>Regionbildningen som ägde rum i Västra Götaland 1999 innebar följande förändring för arbetsterapin som tidigare funnits inom kommunen, att den nu delades i två delar, en regional del placerad i Primärvården och en kommunal del. Arbetsterapeuterna följer under samma ansvarsbeskrivning men med en lokalt utarbetad överenskommelse. Ansvarsbeskrivningen har förändrats ett flertal gånger eftersom den varit diffus och en källa till tvister. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter i Primärvården upplever sitt arbete med avseende på regionbildningen. Studien är en fallstudie där 8 arbetsterapeuter som arbetar i Primärvården intervjuades efter KASAMs tre delkomponenter som huvudrubriker för intervjufrågorna. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras under varje delkomponents följande tre intervjufrågor.</p>

Den sydsvenska regionbildningen är en förening som tillsammans står bakom en avsiktsförklaring för att slå samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag på att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhällsorganisation kan förbättras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda på varför. Syftet med denna uppsats utgår ifrån att ta reda på om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning är drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag från följande frågeställning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering från Ansvarskommittén i förhållande till den sydsvenska regionbildningens sätt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utsträckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag från Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument från den sydsvenska regionbildningen. Genom kvalitativ textanalys i form av idéanalys och argumentationsanalys kom jag fram till att det verkar som att den sydsvenska regionbildningen har sin drivkraft i Ansvarskommitténs argumentation.

Uppsatsens syfte var att belysa regionfrågan. Att undersöka om politikernas åsikter, iBlekinge och dess grannlän, möjliggör en framtida regionbildning där Blekinge ingår. Studienbyggde på en kvantitativ enkätstudie där ordinarie förtroendevalda i samtliga Blekingeskommuner samt i Blekinge Landsting, Kalmar Landsting, Region Kronoberg och RegionSkåne fick möjlighet att säga sin åsikt. Svaren speglades i regionteori och analysen visade ensplittrad svarsbild. Uppsatsens hypotes var att Blekinge inte har en given och självklarframtida regiontillhörighet och att synen på framtiden skiljer sig beroende på var i länet dubor. Frågeställningen som uppsatsen avsåg att besvara var: ● Hur ser de förtroendevalda politikerna på Blekinges möjligheter till en framtidaregionbildning? Enkätundersökningen byggde på svar från 264 av de 597 ledamöter som tillfrågats och visadepå tydliga tendenser som stödde hypotesen. Uppsatsens frågeställningar kunde besvaras.Blekinge har inte en självklar regiontillhörighet, i alla fall inte hos de förtroendevalda. De undersökta gruppernas svar hade konsensus om att Blekinge borde ingå i en större region,74,2% ansåg detta. Samtidigt menade 47,7% att Blekinge inte hade en självklarregiontillhörighet. När de som ansåg att Blekinge borde ingå i en större region, eller att hadeen självklar regiontillhörighet, fick svara på hur en framtida region där Blekinge bäst skulle seut blev svarsbilden splittrad.De förtroendevalda politikerna som medverkade i undersökningen ser inte samma framtidgällande Blekinge och vad som är en bra regiontillhörighet. Detta gäller, med ett enstaka undantag, oavsett partitillhörighet eller geografisk verksamhetsort.