The purpose of this study was to investigate the relationship between social media use, primarily TikTok and Instagram, and mental health in high school youth, and to see if there were any gender differences in these results. The study is a quantitative survey and has used the GHQ-12 scale as a measuring instrument for mental illness, as well as screen time for social media use. The results found that there is no significant correlation between screen time and mental illness. However, there was a clear connection between girls' mental health and screen time, where the girls who spent the most time on social media felt the worst. This correlation did not exist for boys. / Denna studies syfte var att undersöka sambandet mellan socialt medieanvändande, främst av apparna TikTok och Instagram, och psykisk hälsa hos gymnasieungdomar, samt om det finns några könsskillnader i dessa resultat. Studien är en kvantitativ enkätundersökning och har använt GHQ-12 skalan som mätinstrument för psykisk ohälsa. Gällande skärmtid för sociala medieanvändande mättes deltagarnas skärmtid via mobilen för apparna TikTok och Instagram. Resultaten visade att det inte finns något signifikant samband mellan socialt medieanvändande och psykisk ohälsa. Däremot fanns ett tydligt samband mellan tjejers psykiska ohälsa och sociala medieanvändande, där de tjejer som spenderade mest tid på sociala medier mådde sämst. Detta samband fanns inte för killar.

Uppsatsens syfte var att belysa regionfrågan. Att undersöka om politikernas åsikter, iBlekinge och dess grannlän, möjliggör en framtida regionbildning där Blekinge ingår. Studienbyggde på en kvantitativ enkätstudie där ordinarie förtroendevalda i samtliga Blekingeskommuner samt i Blekinge Landsting, Kalmar Landsting, Region Kronoberg och RegionSkåne fick möjlighet att säga sin åsikt. Svaren speglades i regionteori och analysen visade ensplittrad svarsbild. Uppsatsens hypotes var att Blekinge inte har en given och självklarframtida regiontillhörighet och att synen på framtiden skiljer sig beroende på var i länet dubor. Frågeställningen som uppsatsen avsåg att besvara var: ● Hur ser de förtroendevalda politikerna på Blekinges möjligheter till en framtidaregionbildning? Enkätundersökningen byggde på svar från 264 av de 597 ledamöter som tillfrågats och visadepå tydliga tendenser som stödde hypotesen. Uppsatsens frågeställningar kunde besvaras.Blekinge har inte en självklar regiontillhörighet, i alla fall inte hos de förtroendevalda. De undersökta gruppernas svar hade konsensus om att Blekinge borde ingå i en större region,74,2% ansåg detta. Samtidigt menade 47,7% att Blekinge inte hade en självklarregiontillhörighet. När de som ansåg att Blekinge borde ingå i en större region, eller att hadeen självklar regiontillhörighet, fick svara på hur en framtida region där Blekinge bäst skulle seut blev svarsbilden splittrad.De förtroendevalda politikerna som medverkade i undersökningen ser inte samma framtidgällande Blekinge och vad som är en bra regiontillhörighet. Detta gäller, med ett enstaka undantag, oavsett partitillhörighet eller geografisk verksamhetsort.

Background: Patients who are in a late palliative phase and are being cared for in home health care need good planning and follow-up of their care. In the transition from early to late phase, the responsible physician must decide on end of life decisions, this is often done during a break point call. In order for nurses in home health care to be able to act and make the right decision in the event of a deteriorating condition, documentation and planning must be available and clear. It creates good conditions for the nurses to apply a person-centered approach.Aim: The aim of the study was to investigate the prevalence and management of end of life decisions for patients who are at a late palliative stage, in home health care.Method: A quantitative survey study was conducted with sixteen closed and one qualitative open-ended question. Descriptive and analytical statistics were used. The qualitative question was addressed using content analysis.Results: One fifth of the nurses stated that there were always end of life decisions. Nurses who were older, had longer work experience or longer professional work in home health care had a more positive view of managing end of life decisions.Conclusion: It appeared that the nurses lacked available end of life decisions. Procedures for decisions and documentation as well as increased knowledge were requested by the nurses.Keywords: End of life decisions, home care, palliative care, nurse, person-centered nursing, quantitative questionnaire.

I skolan är mobbning och kränkande behandlingar ett samhällsproblem som skolan bör arbeta aktivt mot att förebygga. Denna enkätstudie är framtagen med syfte att undersöka, och därmed bringa kunskap om, grundskolepersonals erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien har grundats i en kvantitativ enkätundersökning i form av webbenkäter och behandlar följande frågeställningar: ”Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling?”; ”Vilka förutsättningar och hinder finns i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?” Studiens teoretiska utgångspunkt är ekologisk teori, vilket används i syfte att förstå och förklara mobbning och kränkande behandling i skolan. Resultaten visar att grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling på både elevnivå, skolnivå och organisationsnivå. Det har visat sig att det förekommer både hinder och förutsättningar som kan påverka det förebyggande arbetet. De mest förekommande hindren var brist på tid och ekonomiskt stöd. Engagemang, utbildade pedagoger och tillgång till materiella resurser, skapade förutsättningar för det förebyggande arbetet i skolorna. Grundskolepersonalen visade sig arbeta förebyggande, på olika sätt, med syfte att främja eleverans hälsa och välmående.