Studien syftar till att studera hur förskollärare uttrycker att skriftspråket integrerats i den fysiska miljön på förskolans småbarnsavdelningar. Studien syftar även till att studera hur förskollärare utrycker sig kring betydelsen av att integrera skriftspråket i den fysiska miljön. För att undersöka detta använder vi i vår kvalitativa studie av intervjuer som metod. Med stöd i ett sociokulturellt perspektiv studeras förskollärares uttryck om den fysiska miljön som en del av barns socialisation in i skriftspråket. Resultatet visar att förskollärare uttrycker att skriftspråket är integrerat som en del av den fysiska miljön och att det är av betydelse. Skriftspråket uttrycktes främst vara integrerat genom konkreta material, alfabet och namnskyltar. Uttryck som intresse och traditioner framkommer som centrala. I slutsatserna av studien lyfts den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt som betydande. Traditioner i förskolans kultur framhävs ha en stark inverkan på hur skriftspråket integreras i förskolan.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur den skriftliga förmågan hos andraspråkselever på kursen svenska som andraspråk 1 ser ut med avseende på den övergripande textstrukturen för beskrivande genre; närmare bestämt genrestegen rubrik, klassifikation och detaljer. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i den skriftliga förmågan mellan texter från elever med tidigare respektive senare startålder. Materialet som används i studien för att belysa forskningsfrågorna utgörs av åtta elevtexter som skrivits utifrån skrivuppgiften: Beskriv hur det är att vara andraspråkselev i svensk skola. Studiens informanter består av åtta gymnasieelever på kursen svenska som andraspråk 1. Elevernas startålder, när de började i svensk förskola eller skola, har en spridning från 2 till 15 år. Materialet bearbetas utifrån en modifierad version av Kuyumcus ”Bedömningsmall i ett genrepedagogiskt perspektiv” (Kuyumcu, 2009:126f). Den beskrivande genrens genresteg rubrik, klassifikation och detaljer identifieras liksom genreavvikande steg tillhörande den återgivande genren: bakgrund, händelser med personliga kommentarer samt avslutning. Resultatet av textbearbetningen tolkas och diskuteras utifrån Hallidays (1993:94) språkbaserade teori om lärande och Thomas & Colliers (1997)  studier beträffande tidens betydelse för utvecklandet av vardagsspråk och skolspråk hos andraspråkselever och om förstaspråkets betydelse för andraspråksutvecklingen. Resultatet uppvisar inga tydliga skillnader beträffande skriftspråklig förmåga avseende övergripande textstruktur mellan elever med tidigare och senare startålder när det gäller beskrivande genre. Ingen elev skriver hela sin text i enlighet med den logiskt organiserade, beskrivande genren. Alla elever gör avvikelser till den kronologiskt organiserade, återgivande genren som bedöms ligga närmare vardagsspråket och inte kräver ett utvecklat skolspråk. Däremot visar resultatet tendenser mot att den tid eleverna studerat på förstaspråket till viss del korrelerar med elevernas skriftspråkliga förmåga inom den beskrivande genrens övergripande textstruktur på andraspråket.

Syftet med studien är att synliggöra vilka tankar och uppfattningar barn i förskoleklassen har om det skrivna språket. Syftet har mynnat ut i två olika frågeställningar som vill undersöka hur barn i förskoleklassen uppfattar betydelsen av att lära sig skriva och hur barnen uppfattar lärprocessen gällande skrivutveckling. För att lyfta barns perspektiv om skriften användes semistrukturerade gruppintervjuer med sammanlagt 28 stycken barn i två olika förskoleklasser. Ett resultat var att barnen uppfattade skriften som en viktig komponent för den framtida skolgången och vuxenlivet. De fördelar som barnen uppfattade om att lära sig skriva var att det bidrar till ett nytt sätt att kommunicera med andra och att det ökade graden av självständighet. Ett resultat var att barnen hade olika inställningar till skriften, både positiva och negativa. Barnen uttryckte olika faktorer som påverkar deras egen lärprocess samt vilka strategier de använder för att utvecklas. De vuxna hade stor betydelse för inlärningen och barnen behövde lugn och ro i sitt skrivande. De nämnde även att specifika material spelar roll för motivationen.Studien kan medföra till att vuxna får en ökad medvetenhet om vilka tankar barnen har om det skrivna språket. Barnen vill ha stöd i sin utveckling och material som tilltalar dem. Miljöerna och undervisningen bör anpassas på ett sätt som kan stödja barns skrivutveckling.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa kunskapen kring hur Waldorf- och Montessoriförskollärare ser på läroplanens reviderade skriftspråkliga uppdrag. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är socialkonstruktivistiskt och begreppet diskurs har används. Resultatet visar hur åtta förskollärare verksamma inom Waldorf och Montessori ser olika på skriftspråklighet och därmed skiljer sig åt på vilket sätt de ser på läroplanens riktlinjer och mål. Slutsatsen är att skriftspråkligheten görs till en del i de verksamheter som vi har undersökt. Införandet av digitala medier i skriftspråksuppdraget är något som kräver anpassningar inom båda dessa pedagogiska inriktningar.

Syftet med denna uppsats var att skapa djupare förståelse för hur förskolans personal arbetar för att stödja barn i deras språk-och skriftspråksutveckling. I undersökningen har åtta förskolepersonal svarat på frågor i form av intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att respondenterna i undersökningen var samstämda i sin uppfattning att förskolan ska arbeta med barns språkutveckling. Det framkommer i resultatet att förskolepersonalen medvetet ska arbeta med att utveckla barns språk, och att de finns olika metoder att använda för detta arbete. De metoder som många av respondenterna använde sig av var böcker, sång, rim och ramsor. Vid skriftspråksutveckling är respondenterna överens om att detta ska introduceras för barnen och stödjas om barnen visar intresse för detta, dock var de samstämda med att skriftspråket inte ska ha någon central roll i barns utveckling på förskolan, utan att detta enbart ska introduceras och arbetas med vid visat intresse.

Vårt syfte med studien är att öka kunskapen om vad som motiverar barn till att läsa och skriva. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat några barn i förskoleklass om hur de talar om skriftspråk, dessa intervjuer genomfördes med åtta barn. De svar vi fick från intervjuerna analyserades med hjälp av literacy och teorier om motivation. Resultatet visar att barn har rika erfarenheter av att läsa och skriva redan innan de börjar i förskoleklass och dessa har påverkat deras skriftspråksutveckling. Barnen anser att det är viktigt att kunna läsa och skriva och hänvisar ofta till vuxenvärlden. De är positiva till skriftspråk och uttryckte att de kunde skriva bra, denna känsla verkade vara sammankopplad med att de ansåg sig kunna skriva. Det var svårt för barnen att svara på vad de lär sig när de läser, förutom att lära sig bokstäver och ord. Hemmiljön och närstående personer är viktiga för barnen och har visat sig vara en av motivationsfaktorerna för barnen i vår studie. Miljöer, material, lärare och intressen är andra viktiga motivationsfaktorer i deras skriftspråksutveckling. En slutsats som framkom utifrån resultatet är att lärare är betydelsefulla då de behöver ta till vara på barns tidigare erfarenheter och bygga vidare på dessa i förskoleklassens undervisning. Lärare behöver se vad som motiverar barnen för att de ska få vilja och nyfikenhet att erövra skriftspråket.

<p>Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den.</p><p>Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.</p><p> </p><p>I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.</p><p> </p>

<p>Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.</p><p>Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.</p><p>I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.</p>

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den. Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.   I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.

No description available.