Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk. Vi har gjort en intervjustudie och använt oss av sex stycken informanter, tre lärare och tre elever. Resultatet visar att lärare och elever är medvetna om vikten av att skriva korrekt och att kunna skriva såväl formellt som informellt. Enligt informanterna är responsgivning och läsning av största vikt för ett utvecklat skriftspråk. Alla var eniga om att sociala medier, mobiltelefoner och datorer påverkar skriftspråket på ett negativt sätt. Informanterna var överens om att skriftspråket kan ha blivit förenklat på grund av dessa företeelser.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld. I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.

Sammandrag Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan skriftspråk och självbild. En undersökning av 6 elever i 12-årsåldern genomfördes. Undersökningsmaterialet består av en skriftlig berättelse och enkätsvar utifrån både slutna och öppna frågor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berättelser och svara på enkätfrågorna. Med tanke på undersökningens omfattning går det inte att säga att det finns en tydlig koppling mellan skriftspråksförmåga och självbild. Man kan dock se några tendenser som är intressanta. En sådan kan man se när det gäller enkätsvaren. De elever som skrev en mer avancerad text var mer utförliga och kom fram till mer självmedvetna och mer avancerade slutledningar i sina enkätsvar, än de som skrev en enklare text. Detta kan bero på att det kan vara lättare att visa fler nyanser av personligheten om man har lättare att uttrycka sig i skrift. Nyckelord: skriftspråk, självbild, elever / Abstract The purpose of this study is to investigate the connection between written language and self- image. A study of 6 pupils aged 12 was carried out. The material consists of a written story and survey with both closed and open questions. I participated as an observer and as support during the pupils’ work with their stories and answering of the survey questions. Considering the size of the study it is not possible to say that there is a clear connection between writing skills and self-image, although some interesting tendencies could be seen. The pupils who produced a more advanced text were more detailed and arrived at more self- conscious and advanced conclusions in their questionnaire answers, than the pupils who produced a more basic text. This could be due to the fact that it might be easier to show more subtle distinctions of personality if you are better at expressing yourself in writing. Key words: written language, self-image, pupils

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler). Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag. I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver. En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.

No description available.

Abstract This essay deals with young people’s written language. It is often said that the student’s ability to write is worse today compared to earlier generations. The written language is an important condition for knowledge, therefore it is of great importance that all students, after finished secondary- and upper secondary school, have acquired an adequate language which is suitable in the public room. The fact that young people’s language is worse than earlier generations is a constantly recurrent assertion and often debated in school. Young people’s written language has never been so bad as it is today no matter when that time occurs. In order to find relevance in the statement, I have studied essays from 1985 and compared them with essays from 2005 and 2006. The parameters I have studied are spelling mistakes, the wrong use of small and capital letter, syntax errors, writing in two words and the presence of spoken language. In order to compare the texts with each other as well as with earlier research a quantitative method was chosen. The results show that the study’s ninth grade students ability to write is better today than twenty years ago. On the other hand, the study also shows that the written language among upper secondary students is worse today compared to 1985. Consequently, in order to answer this essay’s principal issue, if there is any relevance in the statement that it was better before, the question can be answered with both yes and no depending on which grade is referred to. Keywords: Written language, comparison, spelling mistakes, student’s essays.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2016a) ska utbildningen utgå ifrån elevers erfarenheter, förutsättningar och behov i syfte att främja alla elevers lärande och kunskapsutveckling. För att skapa ett meningsfullt lärande betonar flera forskare vikten av att läraren har förmågan att skapa en undervisning som tar sin utgångspunkt i elevers tidigare erfarenheter.  Föreliggande studie baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidigare år, 1-3. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i årskurs 1-3 tillvaratar elevers tidigare erfarenheter i skrivundervisningen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftar till att skapa en djupare förståelse och kunskap för grundskollärarnas tankar, uppfattningar och åsikter om forskningsfrågan. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av begrepp från läroplansteorin. Resultatet visar att flera grundskollärare snarare bygger sin skrivundervisning på den aktuella elevgruppens gemensamma erfarenheter än på den enskilda elevens tidigare erfarenheter. Förklaringen tycks grunda sig i de svårigheter grundskollärarna upplever med att tillvarata de skiftande erfarenheter av skriftspråket som elever kommer med till skolan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte finns någon samstämmig begreppsdefinition av begreppet erfarenheter. Grundskollärarnas definitioner skiljer sig åt i olika kontexter och sammanhang, vilket kan skapa en problematik när läroplanens begrepp och skrivningar ska tolkas av den enskilda läraren.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några ämneslärare i svenska på gymnasiet anser att elevernas talspråk influerar skriftspråket. Fem intervjuer har genomförts med ämneslärare i svenska språket. Det framgår av resultatet att ämneslärarna inte undervisar specifikt om talspråket och skriftspråket, men att de inkluderar det i olika moment eller när de ska rätta elevtexter. Det framkommer även att vissa av informanterna anser att eleverna inte utvecklas i stor omfattning i användningen av talspråk respektive skriftspråk under tre år i gymnasiet, men att vissa kan göra stora framsteg på kort tid. Det framkommer även att elevernas inställning för det mesta är att de enbart vill göra sig förstådda för läraren. Vissa elever bryr sig inte om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, medan andra elever försöker utvecklas inom detta område. Därutöver framkommer det även att chattspråket har en påverkan, vilket lärarna noterat. Det är förkortningar av ord, talspråkliga inslag och även emojis. Slutsatser dras härav att elever behöver arbeta mer med skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, då detta är något som de kommer att ha användning av i framtiden. Nyckelord: Didaktik, digitalisering, skolspråk, skriftspråk, talspråk, ämnesspråk.

Genom en kvalitativ intervjustudie så har vi undersökt hur pedagoger i förskolan möter, stimulerar och utmanar barn i sina skriftförsök och hur skrift synliggörs på förskolan. Studiens syfte är att ta reda på vilken kunskap pedagoger i förskolan har kring barns tidiga skrivutveckling. Enligt läroplanen för förskolan 98/10 ska pedagoger i förskolan utveckla barns intresse för skrift. Forskning säger att barn redan innan skolstart utvecklar ett intresse för texter och symboler. Studien belyser hur barn socialiseras in i skriften genom den kultur och miljö de får möjlighet att möta redan i tidig ålder. Det är då av vikt att barn på förskolan möter pedagoger som är lyhörda och ser deras skriftförsök för att kunna utmana och stötta dessa. Pedagogens roll är att erbjuda aktiviteter där barn ges möjlighet att integrera med varandra, och tillsammans med pedagog för att skapa ett lärande. Studien visar att pedagoger i stunden möter barns intresse för skrift när barn visar nyfikenhet för detta. Interaktion med personer i barnets omgivning och en miljö som erbjuder artefakter och tillfälle för kommunikation ses av pedagoger som en viktig del i barns skrivutveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser från 1992 års centrala prov och 40 uppsatser från 2005 års nationella prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen. Resultaten visar generellt på en liten försämring av elevernas formella färdigheter. I urvalsgruppen flickor med högt uppsatsomdöme är försämringen dock stor. Av de normavvikelser som undersökts förefaller särskrivning och enkel/dubbelkonsonant vara de som försämrats mest. En möjlig orsak till försämringarna i allmänhet kan vara ändrade värderingar, i såväl läroplaner som i samhället i stort. Förr prioriterades den formella skrivförmågan högre; i dagens IT-kultur värdesätts snabbhet och innehåll högre.