No description available.

No description available.

Denna studie har för avsikt att synliggöra uppfattningar som fem musiklärarstudenter har av sitt yrkesval, som i studien omfattar yrkesvalet musiklärare. Syftet med studien är att undersöka dels vilka uppfattningar som respondenterna har av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, dels hur uppfattningarna motiverar och är relevanta för deras val att utbilda sig till musiklärare. Studien tillämpar fenomenografi som teoretiskt ramverk genom kartläggning och analys av respondenternas uppfattningar/variationer i uppfattningar av yrkesvalet. Datainsamling görs genom semistrukturerade, enskilda intervjuer. Analys av intervjuerna sker utifrån en tematisk analysmetod, för att skapa teman och göra insamlad data mer överskådlig. Efter genomförd analys synliggörs respondenternas uppfattningar av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, samt hur uppfattningarna motiverar och har relevans för de egna yrkesvalen. Utifrån analysen etableras tre huvudsakliga teman, tre kategorier som ett resultat: karriär, undervisning och bakgrund. Temat karriär behandlar respondenteras uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om att arbeta med musik i egenskap av musiklärare, samt om personlig utveckling genom yrkesvalet. Temat undervisning behandlar respondenternas uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om intresse för pedagogik och de möjligheter som musikämnet erbjuder. Temat bakgrund behandlar respondenternas uppfattningar om yrkesvalet utifrån subteman om deras personliga intresse för musik och erfarenheter av undervisning inom musikämnet. Utifrån resultatet framgår det att yrkesvalet musiklärare uppfattas som ett sätt att sysselsätta sig med musik. Respondenternas egna yrkesval kan framför allt härledas till deras egna musikaliska intressen, i mindre utsträckning till deras egna efarenheter av musikundervisning.

No description available.

Avsikten med denna studie har varit att undersöka musiklärarstudenters erfarenheter och upplevelser av övningsundervisning i gitarr. Studien utgick från frågeställningarna: Hur har lärarstudenterna upplevt sina erfarenheter av praktiserande kursmoment i instrumentalundervisning för gitarr och hur har detta påverkat det personliga didaktiska tänkandet? och Hur har de upplevt elevernas behov och förutsättningar att förstå och motiveras av undervisningen?. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer med fyra lärarstudenter vid Kungliga musikhögskolans ämneslärarutbildning. Resultatet från intervjuerna presenteras under fem teman: Praktikens roll, Personlig kunskapsutveckling, Trygghetsskapande undervisning, Motivation i individanpassning samt Kommunikation med tydlighet. Dessa teman diskuteras mot en bakgrund av relevant litteratur och forskning inom ämnesområdet för didaktik, instrumentalundervisning och utvecklingspsykologi. Studiens resultat visar att lärarstudenternas upplevelser innefattar en betoning på praktikens betydelse för utvecklingen av didaktiska förhållningssätt samt ett uppmärksammande av kommunikativa ställningstaganden för att underbygga förståelse, motivation och trygghet hos eleven.

Syftet med studien är att undersöka hur blivande sångpedagoger upplevt och resonerat kring valet av genreinriktning, vad som ligger bakom valet samt hur mycket identitet de tror är knutet till genretillhörigheten. Även frågan om genrebredd i relation till lärarrollen berörs. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärarstudenter. Samtliga studenter studerar med sång som huvudinstrument med varierande genreinriktningar vid antingen Malmö musikhögskola eller kungliga musikhögskolan i Stockholm. Resultaten visar att studenterna haft varierande resonemang och upplevelser kring valet av genreinriktning men att samtliga anser att genrebredd är av stor vikt för deras framtida yrken. Genretillhörigheten kan vara mer eller mindre knuten till en identitetskänsla och den är i sin tur inte nödvändigtvis knuten till den genre som valts för studierna. Det framkommer också att ideal kopplade till genrer kan verka både avskräckande och betryggande samt att kön kan påverka genrevalet.

Detta självständiga arbete handlar om idén om den kulturkanon som ska införas enligt Tidöavtalet som publicerades 2022. Syftet är att belysa hur musiklärarstudenter reflekterar kring en kulturkanon och vilka implikationer den potentiellt skulle ha för musikundervisning utifrån forskningsfrågan; Vad karaktäriserar musiklärarstudenters utsagor om en potentiell kulturkanon och dess implikationer för deras framtida musikundervisning? För att besvara forskningsfrågan har sex musiklärarstudenter, från de senare årskurserna under höstterminen 2023 på Kungl. Musikhögskolan, intervjuats och deras utsagor har analyserats utifrån en kulturhistorisk teori. Resultatet visar på att det existerar en typ av outtalad kanon redan idag samt att innehåll från den används för att mediera förståelse för andra människor baserad på kollektiv kunskap. Resultaten visar även på att det existerar mindre kollektiv samt att ett sådant kan vara en outtalad kanon inom en uttalad kanon. Resultatet visar att informanterna anser det viktigt gällande representation i utförandet och innehållet av en uttalad kanon och vidare att en uttalad kanon kan användas för att styra historia och kollektiv kunskap. Avslutningsvis visar resultatet att en uttalad kanon kan verka hämmande för en musiklärare, men att den kan leda till aktiviteter för kreativitet och fantasi genom en gemensam förståelse av kollektiv kunskap. / This study is about the idea of ​​the cultural canon that’s going to be introduced according to the Tidö-agreement that was published in 2022. The aim is to highlight how music teacher students reflect on a cultural canon and what implications it would potentially have for music education while answering the research question: What characterizes music teacher students' statements about a potential cultural canon and its implications for their future music teaching? To answer the research question, six music teacher students, studying their later years during the autumn semester of 2023, were interviewed and their statements were analyzed from a cultural-historical perspective. The results show that a type of unexpressed canon already exists today and that content from it is used to mediate understanding for other people based on collective knowledge. The result also show that there are smaller collectives and that such can be an unexpressed canon within an expressed canon. The result show that the informants consider representation important in the execution and content of an expressed canon and further that an expressed canon can be used to control history and collective knowledge. In conclusion, the result show that an expressed canon can be inhibiting for a music teacher, but that it can lead to activities for creativity and imagination through a common understanding of collective knowledge.