I denna uppsats har vi undersökt två av Carl-Johan Vallgrens romaner, varav en är en genrelös sådan (med detta menar vi en roman som inte är förankrad i gängse normer vad gäller genrelitteratur) och den andra en kriminalroman. Romanerna i fråga är Den vidunderliga kärlekens historia (2002) och Skuggpojken (2013). Syftet med undersökningen är att titta på språkliga skillnader i dessa böcker. I teoriavsnittet presenteras de relevanta begrepp som kommer ligga som grund för uppsatsen. I efterföljande metodkapitel motiverar vi varför en metodkombination bestående av mätinstrumenten läsbarhetsindex och ordvariationsindex samt en metaforanalys valdes för att besvara våra frågeställningar. Metodkapitlet inrymmer dessutom en kortare författarpresentation. I resultatdelen konstaterar vi att det finns tydliga skillnader mellan de två böckerna: Den vidunderliga kärlekens historia visar högre abstraktionsgrad i metaforanalysen, högre värden i läsbarhetsindex samt ordvariationsindex i relation till Skuggpojken. Detta, menar vi, gör den förstnämnda till en språkligt svårtillgängligare text. I diskussionen resonerar vi kring resultaten, uppmanar till framtida forskning för att slutligen ge våra avslutande kommentarer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka läsbarheten i sex läroböcker som är anpassade eller skrivna för 2011 års läroplan. Avsikten är att undersöka om och hur läsbarheten i läroböcker i naturkunskap och samhällskunskap skiljer sig åt, samt att ta reda på vilken av läroböckerna som är svårast att förstå utifrån lix, ovix respektive enkel och full nominalkvot. Resultaten tyder på att samhällskunskapsböckerna är mindre läsbara än naturkunskapsböckerna. Dessa är därmed de böcker som utifrån varje läsbarhetsfaktor är svårast att förstå. Några stora skillnader mellan läroböckerna förekommer dock inte, de är alla ungefär lika läsbara.

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter. 21 texter hämtades från sökmotorn Google via sju olikasökningar. Försökspersoner har därefter fått läsa texterna och svara på frågor kring hur de upplevde dem. Alla automatiska läsbarhets och idédensitetsmått ser ut att ge viss indikation på hur en text upplevs av försökspersonerna och därigenom påverka vilka texter som föredras, även antalet ord i en text ser ut att vara en viktig indikator här. / In todays society it is common to use the Internet to search for and take in information, it is often a quick and easy method. For people with language problems it is not always as easy, todays major search engines do not take the readability of a text. One way to help peope with such needs is to sort the search result by readable the are according to automatic readability-measures. There's a risk that such re-ordering of the results will promote results containing less information or even being irrelevant to the search. The purpose of this study is to examine the relationship between readability, content and relevance in order to, in the future, produce algorithms aimed at finding texts with a good readability for people with or without a reading disability. Three searches were made with Google, collecting seven texts in Swedish per search. The subjects read texts from the searches and answered questions about their experience of them. All automatic readability and content measures seem to give some indication of how a text was experienced and therefore seem to affect which text is preferred, even the number of words seem to be an important indicator.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på vad som specifikt är svårt för elever med intellektuell funktionsnedsättning vid läsning och förståelse av faktatexter och faktorer som skulle kunna hjälpa elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i detta. De deltagande eleverna är inskrivna i grundsärskolan. Deltog gjorde fyra elever, tre pojkar och en flicka, alla utvalda genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna är alla i ålder för högstadiets år 7–9. De intervjuades kring utvalda lärobokstexters innehåll samt textuella planering och utseende. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär med en grundstruktur av frågor som sedan utvecklades i följdfrågor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, tematiserades samt analyserades genom kvalitativ metod. Datamaterialet behandlades genom tematisk analys. Resultatet av studien är att elevernas största hinder är de metakognitiva svårigheterna som finns på grund av elevernas funktionshinder. De metakognitiva svårigheterna skapar svårigheter att sammanfatta de lästa texterna samt se ett sammanhang på innehållet i texterna. Detta skapar svårigheter att förstå nya ord då eleven inte ser ordet i sammanhanget utan som fristående. Genom ett större radavstånd, tydlig struktur av textens sammanhang samt uppdelning av text samt bild som minskar distraktionen kan läsningen förenklas.

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ”enklare” och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012. Undersökningen är av kvantitativ natur och resultatet relateras till tidigare undersökningar om ledargenren.     Undersökningens resultat ger stöd åt ovanstående hypoteser, då läsbarhetsfaktorerna visar på att ledargenren har fått ett mer läsbart skriftspråk, samt att DN är den tidning med mest läsbara ledare. Trots att ledargenren har blivit enklare, är den fortfarande en svår genre att läsa i förhållande till de flesta andra genrer. Ledargenren visar således även en hög skriftspråklighet.

No description available.

Projektets syfte är att ta reda på ifall det är någon skillnad mellan två olika språkprofiler vid kustväderuppläsning. Hur ger man användaren en tydlig och relevant förståelse av kustvädret? Finns det en språkprofil som är bättre än den andra? För att svara på frågeställningarna har en utvärdering utförts med hjälp av en enkät innehållande både frågor och uppgifter, detta för att få en tydlig bild över lyssnarens förståelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar på att språkprofil A baserat på ledigt språk är bättre än språkprofil B som är baserat på strikt språk. Dessutom indikerar resultaten på att tydlig struktur, långsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt språk och att mottagaren har ett bra sätt att lyssna på är faktorer som påverkar hur kustväderuppläsningen förstås.

Attempts have been made in Sweden to increase readability for texts addressed to the public, and ongoing projects are still being conducted by disability associations, private companies and Swedish authorities. In this thesis project, we explore automatic approaches to increase readability trough text simplification and keyphrase extraction, with the goal of facilitating text comprehension and readability for people with reading difficulties. A combination of handwritten rules and monolingual machine translation was used to simplify the syntactic and lexical content of Swedish texts, and noun phrases were extracted to provide the reader with a short summary of the textual content. A user evaluation was conducted to compare the original and the simplified version of the same text. Several texts and their simplified versions were also evaluated using established readability metrics. Although a manual evaluation of the result showed that the implemented rules generally worked as intended on the sentences that were targeted, the results from the user evaluation and readability metrics did not show improvements. We believe that further additions to the rule set, targeting a wider range of linguistic structures, have the potential to improve the results.

Idag förväntas gymnasieelever utveckla färdigheter i att skriva akademiska texter och använda ett akademiskt språkbruk. Tidigare forskning har undersökt elevtexter i kursen svenska 3 (SVE), men inte kursen svenska som andraspråk 3 (SVA). Syftet med denna studie är därför att jämföra elevtexter från SVE och SVA för att undersöka likheter och skillnader i elevers akademiska språkbruk. I studien används två innehållsanalyser, en automatisk kvantitativ analys och en manuell kvalitativ analys, för att undersöka lexikal variation och förekomst av akademiska ord från En svensk akademisk ordlista (Ribeck, Jansson & Sköldberg 2014) i elevtexterna. Materialet består av 59 elevtexter som bedömts på C-nivå och skrevs i samband med det nationella provet i kurserna SVA- och SVE 3 våren 2015. Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning om att varje elev har ett unikt akademiskt språkbruk. Vidare pekar resultatet på att skillnaden mellan SVE och SVA är minimal, både gällande andel akademiska ord och lexikal variation. Detta påvisar att eleverna har ett akademiskt språkbruk eftersom alla elever oavsett ämne använt akademiska ord i olika utsträckning.