I denna uppsats har vi undersökt två av Carl-Johan Vallgrens romaner, varav en är en genrelös sådan (med detta menar vi en roman som inte är förankrad i gängse normer vad gäller genrelitteratur) och den andra en kriminalroman. Romanerna i fråga är Den vidunderliga kärlekens historia (2002) och Skuggpojken (2013). Syftet med undersökningen är att titta på språkliga skillnader i dessa böcker. I teoriavsnittet presenteras de relevanta begrepp som kommer ligga som grund för uppsatsen. I efterföljande metodkapitel motiverar vi varför en metodkombination bestående av mätinstrumenten läsbarhetsindex och ordvariationsindex samt en metaforanalys valdes för att besvara våra frågeställningar. Metodkapitlet inrymmer dessutom en kortare författarpresentation. I resultatdelen konstaterar vi att det finns tydliga skillnader mellan de två böckerna: Den vidunderliga kärlekens historia visar högre abstraktionsgrad i metaforanalysen, högre värden i läsbarhetsindex samt ordvariationsindex i relation till Skuggpojken. Detta, menar vi, gör den förstnämnda till en språkligt svårtillgängligare text. I diskussionen resonerar vi kring resultaten, uppmanar till framtida forskning för att slutligen ge våra avslutande kommentarer.

<p>I den här uppsatsen utgår vi från romanen <em>Kunzelmann och Kunzelmann</em> av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ”porr”, ”queer” och ”en postmodern värld”. I romanen uppfattar vi en tydlig kritisk syn på utvecklingen av människan i det postmoderna samhället, vilket ifrågasätter idag rådande normer; något som i sig är ett typiskt postmodernt litteraturdrag.</p>

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ”porr”, ”queer” och ”en postmodern värld”. I romanen uppfattar vi en tydlig kritisk syn på utvecklingen av människan i det postmoderna samhället, vilket ifrågasätter idag rådande normer; något som i sig är ett typiskt postmodernt litteraturdrag.