Syftet med denna studie var att eleverna skulle få kunskaper om siffror, antal och geometriska figurer, genom dans och rörelse. Studien riktar in sig mot årskurs 1. Innan och efter genomförandet av lektionsmallen fick eleverna besvara enkät, med samma innehåll, som i efterhand har analyserats och bearbetats. Denna metod resulterade i att man tydligt har kunnat utläsa om eleverna hade fått några nya kunskaper eller ej i ämnet matematik, med inriktning mot siffror, antal och geometriska figurer. Genomgående struktur och pedagogisk tanke under genomförandet har varit att eleverna ska få vara i en miljö som de känner till, där det finns gott om plats att röra sig på, både enskilt och i grupp, samt att eleverna ska få kommunicera, samarbeta, reflektera och tillsammans berikas med kunskap genom sin kropp och sina sinnen.

Syftet var att undersöka hur barn kommunicerar med varandra i skriftliga konversationer på sina smartphones. Jag har använt mig av en empirisk metod där jag bad barn om att få ta del av barns konversationer för att undersöka deras användande av emoji-figurer och visuella signaler, så som till exempel imititerande ljuduttryck. Jag har utgått från tidigare forskning och teorier vid analyserandet av insamlad data. Konversationerna jag fick ta del av är både sms- och WhatsApp-konversationer mellan barn 8-12 år som jag analyserade utifrån ett CA-perspektiv (Conversation Analysis/samtalsanalys). Jag kom fram till att barnen främst använde sig av strategier för att öppna upp till samtal och påkalla uppmärksamhet genom upprepade lystringssignaler. Därefter i konversationerna användes ofta emoji-figurer för att förstärka och beskriva känslor. Några riktigt avslut av samtal förekom inte, de flesta rann bara ut i sanden eller avslutades med en bekräftande emoji-figur. De nya visuella språket och emoji-figurerna har blivit en del av vår vardag och används flititgt och hjälper oss att förmedla känslor som är svåra att sätta ord på i situationer vi inte kan se varandra

Geometriska figurer finns överallt i vår omgivning. Elever kommer dagligen i kontakt med geometriska figurer och det har visat sig vara komplexa att förstå. Undervisningen behöver därför ge goda förutsättningar för att elever ska utveckla kunskaper om geometriska figurer. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa vad tidigare matematikdidaktisk forskning anser vara gynnsamma aspekter i undervisningen om geometriska figurer. Det inhämtade materialet är hämtat från tre söktjänster som tillhandahållit internationella vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att en förutsättning för att eleverna i de tidiga skolåren ska utveckla kunskaper om geometriska figurer behöver undervisningen erbjuda resonemang om figurernas egenskaper. Undervisningen behöver inkludera jämförelser mellan figurer för att eleverna ska få syn på deras relationer. Dessutom behöver undervisningen inkludera en variation av figurer, vilket kan synliggöras med hjälp av konkret material.

No description available.

I denna studie har jag utforskat vad musikretoriska figurer kan tillföra musiken jag skapar och hur min kreativa process påverkas av att arbeta med dem.Jag genomförde studien genom att skriva tre låtar med hjälp av musikretoriska figurer. Jag har utgått från ett urval retoriska verktyg och översatt dessa för användning i musik under arbetets gång. Jag förde även en strukturerad loggbok under arbetet.I resultatet kommer jag fram till att figurerna inte tillför något helt unikt i musiken men att de påverkar hur jag skriver. Figurerna var användbara för att generera idéer, hjälpte mig att föra musiken i en tydlig riktning och hjälpte mig att motivera mina musikaliska beslut. Jag har även nått insikter kring hur figurerna kan användas till högst effekt.I diskussionen presenterar jag tekniker för att skapa egna figurer, reflekterar över retorik som mall för musikalisk disposition, diskuterar huruvida den musikretoriska analogin visat på någon underliggande struktur, och kommenterar kort på hur genre och kultur är relevant för mitt arbete. Jag kommer fram till att musikretorisk analogi är ett intressant ämne, värt att utforska.

The aim of this study has been to analyze how, which, and to what extent two-dimensional geometric figures and tasks are presented in tasks in Swedish textbooks for pupils in elementary school, grades 1–3. The tasks were classified according to the Van Hiele theory, which is a model for how pupils learn geometry by developing knowledge through hierarchical levels 1–5. To reach the aim of the study, a textbook analysis was conducted with 18 textbooks from three different math book series for grades 1–3 in the Swedish elementary school: Matematik Eldorado, Favorit Matematik and Matte Direkt. The results showed that all the textbooks contained two-dimensional geometric figures and tasks that could be classified under one of the Van Hiele levels 1–3. However, the results also revealed big differences in how many, and at what level they were classified. None of the textbook series totally followed Van Hiele’s theory of hierarchical progression. The results from this study can increase the awareness of how Van Hiele’s theory is used in textbooks for Swedish pupils. However, more research is needed to get a clearer picture of how pupils meet Van Hiele’s  geometric levels in the classroom.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse <em>Den hemliga trädgården</em>. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.</p><p>Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor. </p><p>         </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden. Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor.

Datorspel idag utvecklas oftast av män för män. Detta leder till att utbudet av spelhjältar är väldigt snävt, nästan alla spelhjältar är män. Detta examensarbete handlar om hur kvinnliga hjältar framställs i datorspel och hur de uppfattas av spelare. Arbetet fokuserar på spelarens vy och vilka drag de helst ser hos kvinnliga hjältar. Undersökningen handlar om de narratologiska aspekterna hos en karaktär, och den är gjord i samarbete med en systerundersökning som fokuserar på de visuella aspekterna hos den samma. Det har framställt ett antal kvinnliga hjältar baserade på två olika förundersökningar. Karaktärerna har sedan utvärderats med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tar reda på hur åsikter om kvinnliga hjältar skiljer sig mellan män och kvinnor. Resultatet visar att det inte är någon skillnad på vilken karaktär de väljer, men skillnad i vilka saker de baserar sina val på. Ett framtida arbete skulle kunna vara en liknande undersökning som fokuserar på manliga karaktärer.

6,3 % av Sveriges ungdomar i åldern 13 – 19 år anmäls varje år till socialtjänsten.Anmälningarna beror i första hand på att ungdomarna har uppvisat bland annatskolrelaterade problem eller ett kriminellt beteende. Ifall de unga har en allt föromfattande problematik och öppenvårdsinsatser inte räcker till, kan socialsekreterare välja att placera på institution. Ungdomsinstitutioner har dock ofta setts som problematiska genom tiden. Placeringarna har uppfattats som både en lösning och som ett problem för de unga. Även fast tidigare forskning visar att institutionsplaceringen kan ge skadliga effekter, placeras unga ändå på institution då det ofta inte finns andra alternativ. Syftet med vår studie är att ta reda på vilken påverkan institutionsplaceringar kan ha för ungdomars hälsa, samt undersöka betydelsefulla relationer för dessa ungdomar under vårdperioden. Våra frågeställningar var följande: Hur ser ungdomarnas hälsa ut då de lever inne på institutionen? Vilka relationer är betydelsefulla för ungdomarna under vårdperioden och varför? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie. Vi granskade systematiskt litteratur kring vårt valda problem och analyserade sedan den fakta vi fick fram med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från vår studie visade att barn i social dygnsvård är en högriskgrupp för somatisk och psykisk ohälsa före placeringen samt under tiden i vård. Unga som bor påinstitution uppvisar generellt fler svårigheter gällande sociala relationer samt uppvisar de en osäkerhet i sin anknytning till andra personer. Resultatet visade även att de relationer som är mest betydelsefulla för ungdomen inne på institutionen är relationen till vårdpersonalen. Det är grundläggande för ungdomarna att ha möjligheten att bygga tillfredsställande och stabila förhållanden till vårdgivarna som fungerar som en säkerhetskälla och stödjer ungdomarnas känslor som rädsla, ångest, förväntningar och glädje.Nyckelord: Avvikande beteende, betydande relationer/figurer, ungdomar iriskzonen, ungdomar på institution, självkänsla. / 6.3% of Sweden's adolescents aged 13 - 19 are reported to the social services each year. The reports are primarily due to the fact that the adolescents have shown school-related problems or a criminal behavior. When the adolescents have comprehensive problems, and the outpatient- care efforts are not enough, social workers can choose to place the adolescents in an institution. However, youth institutions have often been seen as problematic through time. The investments have been perceived as both a solution and a problem for the adolescents. Even though previous research shows that institutions can have harmful effects, young people are nevertheless placed in institutions as there are often no other alternatives.The purpose of our study was to find out the impact that placement in an institution can have on the young people's health, and to investigate significant relationships for these young people during the time in care. Our questions were as following: What do the young people's well-being look like when they live in an institution? And which relationships are important for the young people during the treatment period and why? To answer our questions we chose to do a literature study. We systematically reviewed the literature on our chosen problem and then analyzed the facts we obtained using a qualitative content analysis. The results of our study showed that adolescents in social day care are a high-risk group for somatic and mental ill health before placement as well as during time in care. Young people living in an institution generally have more difficulties in social relationships and they exhibit uncertainty in their connection with other people. The results also showed that the relationships that are most important for adolescents in institutions are the relationships with the care staff. It is fundamental for young people to have opportunities to build satisfactory and stable relationships with caregivers that act as a source of security and support for young people's feelings such as fear, anxiety, expectations and joy.Keywords: Adolescents at risk, adolescents in institution, deviant behavior, selfesteem, significant relationships/figures