Syftet var att undersöka hur barn kommunicerar med varandra i skriftliga konversationer på sina smartphones. Jag har använt mig av en empirisk metod där jag bad barn om att få ta del av barns konversationer för att undersöka deras användande av emoji-figurer och visuella signaler, så som till exempel imititerande ljuduttryck. Jag har utgått från tidigare forskning och teorier vid analyserandet av insamlad data. Konversationerna jag fick ta del av är både sms- och WhatsApp-konversationer mellan barn 8-12 år som jag analyserade utifrån ett CA-perspektiv (Conversation Analysis/samtalsanalys). Jag kom fram till att barnen främst använde sig av strategier för att öppna upp till samtal och påkalla uppmärksamhet genom upprepade lystringssignaler. Därefter i konversationerna användes ofta emoji-figurer för att förstärka och beskriva känslor. Några riktigt avslut av samtal förekom inte, de flesta rann bara ut i sanden eller avslutades med en bekräftande emoji-figur. De nya visuella språket och emoji-figurerna har blivit en del av vår vardag och används flititgt och hjälper oss att förmedla känslor som är svåra att sätta ord på i situationer vi inte kan se varandra

<p>Det är viktigt med ett effektivt samarbete och en välfungerande kommunikation i dynamiska miljöer, till exempel vid släckningsarbetet av en brand. Bristande kommunikation i en sådan miljö skulle kunna få förödande konsekvenser.</p><p>Denna uppsats bygger på material från studien ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, där 32 svenskar samarbetade i olika lagkonstellationer med att släcka simulerade eldar i mikrovärlden C3Fire.</p><p>Kommunikationsteorier visar på att personer samtalar med varandra efter en viss struktur; deras yttranden tenderar att komma i par, så kallade närhetspar. Denna studie syftade till att undersöka närhetspar i beställningssekvenser, i form av en beställning av vatten och/eller bränsle följd av en bekräftelse. Till sin hjälp hade försöksdeltagarna en datorskärm med en karta samt tillgång till ett e-postverktyg för att kommunicera inom laget. Varje person genomgick åtta spelomgångar, vilket resulterade i totalt 64 spelomgångar. De lag som lyckades släcka elden antogs ha större andel närhetspar i beställningssekvenserna, vilket innebar att de skulle bekräfta varandras beställningar mer kontinuerligt än de lag som inte lyckades släcka elden. För studiet av närhetsparen kategoriserades e-postmeddelandena från samtliga spelomgångar, för att se hur strukturen i kommunikationen såg ut.</p><p>Resultatet visade på att något annat måste ha påverkat de medverkandes prestation, eftersom det inte fanns någon påtaglig skillnad i andelen närhetspar i beställningssekvenserna mellan de olika lagen. Det uppmärksammades att de inte bekräftade varandras beställningar endast genom e-postmeddelanden utan även genom direkta manipulationer. Anledningen till detta antas vara att alla lagmedlemmar blev presenterade samma information på sina datorskärmar, vilket frambringade en mer implicit kommunikation.</p> / <p>Efficient communication and cooperation is important in dynamic environments, for instance in fire-fighting teamwork. A lack of communication in this environment could cause devastating consequences.</p><p>This Master’s thesis is based on material from ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, a study where 32 Swedes collaborated in teams conducting fire-fighting exercises in the micro-world C3Fire.</p><p>Communication theories propose that people talk with each other after a certain structure; their utterances tend to come in pairs, so-called adjacency pairs. The purpose of this study was to examine adjacency pairs in request sequences, in form of a request for water and/or fuel followed by a confirmation. The participants had access to a computer screen with a map together with an e-mail tool, to communicate within the team. Every person participated in eight rounds of the game, which resulted in 64 rounds of the game altogether. The teams who managed to extinguish the fire were assumed to have a larger amount of adjacency pairs in their request sequences than the teams who did not extinguish the fire. For the study of the adjacency pairs, the e-mails were categorized, to see what the structure of the communication looked like.</p><p>The result showed that some other factor must have influenced the participants’ performance, since there was no obvious difference in the amount of the adjacency pairs in the request sequence between the teams. It was observed that the team members did not confirm each other’s requests just by sending e-mail, but also by direct manipulations. The reason for this is assumed to be that every member of the team was shown the same information on his computer screen, which gave rise to a more implicit communication.</p>

Det är viktigt med ett effektivt samarbete och en välfungerande kommunikation i dynamiska miljöer, till exempel vid släckningsarbetet av en brand. Bristande kommunikation i en sådan miljö skulle kunna få förödande konsekvenser. Denna uppsats bygger på material från studien ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, där 32 svenskar samarbetade i olika lagkonstellationer med att släcka simulerade eldar i mikrovärlden C3Fire. Kommunikationsteorier visar på att personer samtalar med varandra efter en viss struktur; deras yttranden tenderar att komma i par, så kallade närhetspar. Denna studie syftade till att undersöka närhetspar i beställningssekvenser, i form av en beställning av vatten och/eller bränsle följd av en bekräftelse. Till sin hjälp hade försöksdeltagarna en datorskärm med en karta samt tillgång till ett e-postverktyg för att kommunicera inom laget. Varje person genomgick åtta spelomgångar, vilket resulterade i totalt 64 spelomgångar. De lag som lyckades släcka elden antogs ha större andel närhetspar i beställningssekvenserna, vilket innebar att de skulle bekräfta varandras beställningar mer kontinuerligt än de lag som inte lyckades släcka elden. För studiet av närhetsparen kategoriserades e-postmeddelandena från samtliga spelomgångar, för att se hur strukturen i kommunikationen såg ut. Resultatet visade på att något annat måste ha påverkat de medverkandes prestation, eftersom det inte fanns någon påtaglig skillnad i andelen närhetspar i beställningssekvenserna mellan de olika lagen. Det uppmärksammades att de inte bekräftade varandras beställningar endast genom e-postmeddelanden utan även genom direkta manipulationer. Anledningen till detta antas vara att alla lagmedlemmar blev presenterade samma information på sina datorskärmar, vilket frambringade en mer implicit kommunikation. / Efficient communication and cooperation is important in dynamic environments, for instance in fire-fighting teamwork. A lack of communication in this environment could cause devastating consequences. This Master’s thesis is based on material from ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, a study where 32 Swedes collaborated in teams conducting fire-fighting exercises in the micro-world C3Fire. Communication theories propose that people talk with each other after a certain structure; their utterances tend to come in pairs, so-called adjacency pairs. The purpose of this study was to examine adjacency pairs in request sequences, in form of a request for water and/or fuel followed by a confirmation. The participants had access to a computer screen with a map together with an e-mail tool, to communicate within the team. Every person participated in eight rounds of the game, which resulted in 64 rounds of the game altogether. The teams who managed to extinguish the fire were assumed to have a larger amount of adjacency pairs in their request sequences than the teams who did not extinguish the fire. For the study of the adjacency pairs, the e-mails were categorized, to see what the structure of the communication looked like. The result showed that some other factor must have influenced the participants’ performance, since there was no obvious difference in the amount of the adjacency pairs in the request sequence between the teams. It was observed that the team members did not confirm each other’s requests just by sending e-mail, but also by direct manipulations. The reason for this is assumed to be that every member of the team was shown the same information on his computer screen, which gave rise to a more implicit communication.