<p>Människan ställs dagligen inför en mängd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer ställer höga krav på människan. Det är ofta mycket som står på spel, problemen är dåligt strukturerade, miljön är föränderlig och besluten måste fattas under tidspress. När flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras på olika sätt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur. Denna rapport undersöker hurivida en hierarkisk organisationsstruktur är bättre lämpad än en demokratisk, för såväl experter som noviser, vid distribuerat beslutsfattande i en dynamisk militär domän. En experimentell studie genomfördes med studenter och officerare i en mikrovärld som skapats utifrån ett kommersiellt krigsstrategispel. I grupper om fyra personer skulle försöksdeltagarna utföra två militära uppdrag. Resultatet visar att studenterna eliminerade signifikant fler fiender än officerarna. Inga andra signifikanta skillnader erhölls. Resultatet kan ha påverkats av ett antal faktorer, studenterna hade t.ex. större vana av datorer, PC-spel och strategispel än officerarna.</p>

Människan ställs dagligen inför en mängd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer ställer höga krav på människan. Det är ofta mycket som står på spel, problemen är dåligt strukturerade, miljön är föränderlig och besluten måste fattas under tidspress. När flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras på olika sätt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur. Denna rapport undersöker hurivida en hierarkisk organisationsstruktur är bättre lämpad än en demokratisk, för såväl experter som noviser, vid distribuerat beslutsfattande i en dynamisk militär domän. En experimentell studie genomfördes med studenter och officerare i en mikrovärld som skapats utifrån ett kommersiellt krigsstrategispel. I grupper om fyra personer skulle försöksdeltagarna utföra två militära uppdrag. Resultatet visar att studenterna eliminerade signifikant fler fiender än officerarna. Inga andra signifikanta skillnader erhölls. Resultatet kan ha påverkats av ett antal faktorer, studenterna hade t.ex. större vana av datorer, PC-spel och strategispel än officerarna.

<p>Det är viktigt med ett effektivt samarbete och en välfungerande kommunikation i dynamiska miljöer, till exempel vid släckningsarbetet av en brand. Bristande kommunikation i en sådan miljö skulle kunna få förödande konsekvenser.</p><p>Denna uppsats bygger på material från studien ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, där 32 svenskar samarbetade i olika lagkonstellationer med att släcka simulerade eldar i mikrovärlden C3Fire.</p><p>Kommunikationsteorier visar på att personer samtalar med varandra efter en viss struktur; deras yttranden tenderar att komma i par, så kallade närhetspar. Denna studie syftade till att undersöka närhetspar i beställningssekvenser, i form av en beställning av vatten och/eller bränsle följd av en bekräftelse. Till sin hjälp hade försöksdeltagarna en datorskärm med en karta samt tillgång till ett e-postverktyg för att kommunicera inom laget. Varje person genomgick åtta spelomgångar, vilket resulterade i totalt 64 spelomgångar. De lag som lyckades släcka elden antogs ha större andel närhetspar i beställningssekvenserna, vilket innebar att de skulle bekräfta varandras beställningar mer kontinuerligt än de lag som inte lyckades släcka elden. För studiet av närhetsparen kategoriserades e-postmeddelandena från samtliga spelomgångar, för att se hur strukturen i kommunikationen såg ut.</p><p>Resultatet visade på att något annat måste ha påverkat de medverkandes prestation, eftersom det inte fanns någon påtaglig skillnad i andelen närhetspar i beställningssekvenserna mellan de olika lagen. Det uppmärksammades att de inte bekräftade varandras beställningar endast genom e-postmeddelanden utan även genom direkta manipulationer. Anledningen till detta antas vara att alla lagmedlemmar blev presenterade samma information på sina datorskärmar, vilket frambringade en mer implicit kommunikation.</p> / <p>Efficient communication and cooperation is important in dynamic environments, for instance in fire-fighting teamwork. A lack of communication in this environment could cause devastating consequences.</p><p>This Master’s thesis is based on material from ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, a study where 32 Swedes collaborated in teams conducting fire-fighting exercises in the micro-world C3Fire.</p><p>Communication theories propose that people talk with each other after a certain structure; their utterances tend to come in pairs, so-called adjacency pairs. The purpose of this study was to examine adjacency pairs in request sequences, in form of a request for water and/or fuel followed by a confirmation. The participants had access to a computer screen with a map together with an e-mail tool, to communicate within the team. Every person participated in eight rounds of the game, which resulted in 64 rounds of the game altogether. The teams who managed to extinguish the fire were assumed to have a larger amount of adjacency pairs in their request sequences than the teams who did not extinguish the fire. For the study of the adjacency pairs, the e-mails were categorized, to see what the structure of the communication looked like.</p><p>The result showed that some other factor must have influenced the participants’ performance, since there was no obvious difference in the amount of the adjacency pairs in the request sequence between the teams. It was observed that the team members did not confirm each other’s requests just by sending e-mail, but also by direct manipulations. The reason for this is assumed to be that every member of the team was shown the same information on his computer screen, which gave rise to a more implicit communication.</p>

In response to technological advances, especially in the field of information and communication technology (ICT), the so called revolution in military affairs (RMA) and later the concept of network-centric warfare (NCW) emerged as a theory to further utilize technology for military command and control (C2). Advocates of the Swedish ROLF 2010-vision and the concept of NCW have made claims and assumptions that future technology will improve mission effectiveness by, for example, increasing the understanding of a current situation and its development, the speed of command, and providing means to utilize more efficient forms of organizations. The scope of this thesis is to critically dissect and assess some of these claims and assumptions. Four papers are included: (1) An observational study involving military officers participating in a training session at the Swedish National Defence College’s command and control laboratory. (2) A study performed with a microworld is presented with a discussion considering using microworlds as a tool for investigating the effects of introducing characteristics of novel tech- nology. (3) An experimental study introducing a method to measure individual’s apprehension and assessed development of a situation. (4) Finally, an experiment is presented addressing assumptions of the efficiency of different C2 architectures and effects of graphical support for communication of intentions. The overall conclusion is that the strong benefits from implementing new technologies can be questioned. Results from the qualitative observations indicate that traditional working practices are used regardless introduction of technology with future characteristics. The results show that the strong positive effect that networked and technology enhanced C2 architecture was expected to have generally could not be demonstrated experimentally. However, it appeared that such a C2 architecture can provide some advantages of C2 performance over traditional counterparts under conditions of moderate complexity. Under situations of high complexity, neither the networked nor the traditional C2 architecture performed better than the control condition who lacked C2 capabilities. / Som svar på tekniska framsteg, särskilt inom fältet information och kommunikationsteknologi (IKT), uppstod den så kallade revolutionen i militära angelägenheter (RMA) och senare konceptet nätverksbaserad krigföring (NCW). Det senare har efterhand utvecklats till en teori om hur teknik kan utnyttjas för att effektivisera militär ledning. Bland förespråkare för nätverksbaserad krigföring har antaganden gjorts om hur genomförandet av framtida uppdrag kommer att kunna förbättras och effektiviseras med stöd av framtida teknik. Till exempel antas framtida teknologier kunna; öka förståelsen för en rådande situation och dess fortsatta utveckling, medge att tempot i vilket ledningen bedrivs kommer att kunna ökas samt medge att nya och mer effektiva organisationsformer kommer att kunna utnyttjas. Det övergripande syftet med denna avhandling är att kritiskt analysera och bedöma några av de antaganden som gjorts inom ramen för den svenska ROLF 2010-visionen samt konceptet för nätverksbaserad krigföring. I avhandlingen ingår fyra artiklar. (1) En observationsstudie av en militär stabsövning genomförd i Försvarshögskolans ledningslaboratorium. (2) Resultatet från en studie där en mikrovärld använts som ett verktyg för att undersöka effekterna på ledning där egenskaper hos ny teknik införs. (3) En experimentell studie där en metod introduceras för att mäta olika individers förmåga att uppfatta och bedöma en situation och dess troliga utveckling. (4) Slutligen presenteras ett experiment som syftar till att utvärdera antaganden om olika ledningsarkitekturer och deras effektivitet samt effekter av grafiskt stöd för kommunikation. Den allmänna slutsatsen är att de antaganden som görs där starka fördelar skall kunna uppnås genom implementering av ny teknik kan ifrågasättas. Resultat från de kvalitativa observationerna indikerar att traditionella arbetsmetoder används trots att teknik med nya egenskaper har införts. Resultaten visar att de starka positiva effekter som nätverksbaserad och teknikstödd ledningsarkitektur förväntades ha generellt inte kunde påvisas experimentellt. Emellertid visade det sig att en sådan ledningsarkitektur kan ge vissa lednings- och prestandafördelar jämfört med traditionella motsvarigheter i situationer med måttligt förhöjd komplexitet. I situationer med kraftigt höjd komplexitet visade det sig att vare sig den nya eller den traditionella ledningsarkitekturen var effektivare än kontrollbetingelsen som saknade ledning.

Det är viktigt med ett effektivt samarbete och en välfungerande kommunikation i dynamiska miljöer, till exempel vid släckningsarbetet av en brand. Bristande kommunikation i en sådan miljö skulle kunna få förödande konsekvenser. Denna uppsats bygger på material från studien ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, där 32 svenskar samarbetade i olika lagkonstellationer med att släcka simulerade eldar i mikrovärlden C3Fire. Kommunikationsteorier visar på att personer samtalar med varandra efter en viss struktur; deras yttranden tenderar att komma i par, så kallade närhetspar. Denna studie syftade till att undersöka närhetspar i beställningssekvenser, i form av en beställning av vatten och/eller bränsle följd av en bekräftelse. Till sin hjälp hade försöksdeltagarna en datorskärm med en karta samt tillgång till ett e-postverktyg för att kommunicera inom laget. Varje person genomgick åtta spelomgångar, vilket resulterade i totalt 64 spelomgångar. De lag som lyckades släcka elden antogs ha större andel närhetspar i beställningssekvenserna, vilket innebar att de skulle bekräfta varandras beställningar mer kontinuerligt än de lag som inte lyckades släcka elden. För studiet av närhetsparen kategoriserades e-postmeddelandena från samtliga spelomgångar, för att se hur strukturen i kommunikationen såg ut. Resultatet visade på att något annat måste ha påverkat de medverkandes prestation, eftersom det inte fanns någon påtaglig skillnad i andelen närhetspar i beställningssekvenserna mellan de olika lagen. Det uppmärksammades att de inte bekräftade varandras beställningar endast genom e-postmeddelanden utan även genom direkta manipulationer. Anledningen till detta antas vara att alla lagmedlemmar blev presenterade samma information på sina datorskärmar, vilket frambringade en mer implicit kommunikation. / Efficient communication and cooperation is important in dynamic environments, for instance in fire-fighting teamwork. A lack of communication in this environment could cause devastating consequences. This Master’s thesis is based on material from ”Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers”, a study where 32 Swedes collaborated in teams conducting fire-fighting exercises in the micro-world C3Fire. Communication theories propose that people talk with each other after a certain structure; their utterances tend to come in pairs, so-called adjacency pairs. The purpose of this study was to examine adjacency pairs in request sequences, in form of a request for water and/or fuel followed by a confirmation. The participants had access to a computer screen with a map together with an e-mail tool, to communicate within the team. Every person participated in eight rounds of the game, which resulted in 64 rounds of the game altogether. The teams who managed to extinguish the fire were assumed to have a larger amount of adjacency pairs in their request sequences than the teams who did not extinguish the fire. For the study of the adjacency pairs, the e-mails were categorized, to see what the structure of the communication looked like. The result showed that some other factor must have influenced the participants’ performance, since there was no obvious difference in the amount of the adjacency pairs in the request sequence between the teams. It was observed that the team members did not confirm each other’s requests just by sending e-mail, but also by direct manipulations. The reason for this is assumed to be that every member of the team was shown the same information on his computer screen, which gave rise to a more implicit communication.