Syftet med föreliggande arbete har dels varit att jämföra hur två olika läromedel förhåller sig till geometriinnehållet i enighet med van Hieles teori om den optimala lärandeprogressionen inom tvådimensionella geometriska figurer, dels jämföra hur och hur mycket dessa läromedel kommunicerar dessa figurer i åk 1 & 2. Arbetets analyserade läromedel är Mattekojan och Favorit Matematik. Enligt van Hieles teori kan elever bäst tillgodose dessa kunskaper i fem olika progressionsnivåer där ingen nivå kan hoppas över. Elever kan således exempelvis inte helt förstå innehållet på nivå två om den inte helt besitter kunskaperna enligt nivå ett. Syftet med arbetet har operationaliserats genom en innehållsanalys av läromedlens totalt åtta elevböcker. Resultatet visade en del skillnader mellan elevböckerna, dels i antalet tvådimensionella geometriska figurer, dels i progressionen av uppgifterna. Mest utstickande var skillnaden på hur läromedlen kommunicerar fyrhörningar. Arbetets resultat ger en ökad kunskap i hur geometri helst ska läras ut och hur olika läromedels elevböcker kan vara uppbyggda.

SammanfattningDen här studien är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys, tillhörande matematikämnet. Syftet var att ta fram ett verktyg, för att undersöka vilka kvaliteter som förekommer i problemlösningsuppgifter för årskurs ett. Med stöd av verktyget ska läraren på ett tidseffektivt sätt kunna granska de problemlösningsuppgifter ett läromedel erbjuder, och därmed känna sig trygg att eleverna får de kunskaper som de behöver. Det andra syftet var att ta reda på vilket stöd lärarhandledningarna gav undervisande lärare i arbetet med problemlösning. Lärarhandledningarna genomgick en separat deduktiv analys, vilket innebär att de analyserades utifrån förutbestämda kategorier (Bryman, 2018). Resultatet visade att det förekom stora skillnader i vilka kvaliteter som förekom i uppgifterna, läromedel emellan. Detta tyder på att verktyget kan vara ett stöd för lärare, när de jämför olika läromedel. De stora skillnaderna är i sig ett resultat, och visar att valet av läromedel bör göras med omsorg. Resultatet av lärarhandledningarna visade att det även där förekommer stora skillnader, sett till det stöd läraren får i arbetet med problemlösning. En annan slutsats var att läromedel bör ses som en del av ett paket, där lärarhandledningen är den andra delen av paketet. Läromedlen förser med elevuppgifter, medan det var tydligt att lärarhandledningen bidrog med didaktiska förslag (Ahl, 2014).   Nyckelord – Läromedelsanalys, problemlösning, kvaliteter, matematik.

The aim of this study has been to analyze how, which, and to what extent two-dimensional geometric figures and tasks are presented in tasks in Swedish textbooks for pupils in elementary school, grades 1–3. The tasks were classified according to the Van Hiele theory, which is a model for how pupils learn geometry by developing knowledge through hierarchical levels 1–5. To reach the aim of the study, a textbook analysis was conducted with 18 textbooks from three different math book series for grades 1–3 in the Swedish elementary school: Matematik Eldorado, Favorit Matematik and Matte Direkt. The results showed that all the textbooks contained two-dimensional geometric figures and tasks that could be classified under one of the Van Hiele levels 1–3. However, the results also revealed big differences in how many, and at what level they were classified. None of the textbook series totally followed Van Hiele’s theory of hierarchical progression. The results from this study can increase the awareness of how Van Hiele’s theory is used in textbooks for Swedish pupils. However, more research is needed to get a clearer picture of how pupils meet Van Hiele’s  geometric levels in the classroom.