I denna studie har jag undersökt hur slöjdlärare går till väga då de lär ut ämnesspecifika ord och begrepp samt hur slöjden kan hjälpa eleverna med deras läs- och språkutveckling. Läsförståelsen i svensk skola sjunker enligt de internationella Pisa-studierna, samtidigt som en omfattande invandring till Sverige skett, vilket har medfört ett ökat antal elever med svenska som andraspråk i svenska skolor. De sjunkande resultaten visar sig i skolans alla ämnen och elever med låg läsförståelse kan ha svårigheter i skolans alla ämnen. I studien har fem kvalitativa telefonintervjuer genomförts med slöjdlärare från olika delar av landet. Utgångspunkt har tagits från de styrdokument slöjdlärare har att förhålla sig till i sin planering och genomförande av undervisningen. Flera av de texter som ligger till grund för denna studie poängterar läsförståelsens vikt i skolans alla ämnen och att varje lärare bör hjälpa eleverna att berika sitt språk. Resultatet av studien visar att informanterna ser slöjden som en del av elevers läs- och språkutveckling. De lägger stor vikt i att lära ut de ämnesspecifika orden och begreppen samt att eleverna i så stor utsträckning det är möjligt använder det svenska språket genom att läsa instruktioner, skriva loggbok och genomföra skriftliga redovisningar på slöjdlektionerna.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv. Huruvida de tre läroböckernasläsbarhet kan betraktas som god, beror på ett antal faktorer. Resultatet av studien visar blandannat att läroböckerna innehåller en del ord och termer, implicita orsakssamband samtmeningsbyggnad som kan vålla problem för en ovan läsare. Trots sin texttyp och sinvetenskapliga komplexitet, har läroböckerna i vissa avseenden en god läsbarhet. Exempelvisvisade LIX för texterna att Matematik 4000 och Tal & Rum är medelsvåra, medan Matematikfrån A till E är lättläst.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om lärares arbete med faktatexter i flerspråkiga klassrumskontexter. I studien undersöks därför hur två lärare strukturerar textarbetet i momentet ekonomi i samhällskunskap, vilka olika sätt att förhålla sig till en text som möjliggörs för eleverna genom de två lärarnas sätt att ställa frågor och tala om texten i undervisningen, samt hur lärarna i undervisningen stöttar elevers användning och förståelse av ämnesspecifika ord och begrepp. I studien antas ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande, där det i interaktionen mellan läsare och text anses ske meningsskapande möten. Vidare antas i studien ett sociosemiotiskt perspektiv, som ger språkvetenskapliga verktyg för att beskriva hur lärarna skapar struktur och använder texters ämnesbegrepp i undervisningen. I diskussionen av hur lärare rör sig diskursivt mellan ett ämnesspecifikt språk och ett vardagsspråk är Vygotskijs (2001) teorier om elevers begreppsutveckling relevanta i studien. Materialet i studien består av videofilmade lektioner från två olika klasser i år 5, när klasserna arbetade med temat familjens ekonomi inom ämnet samhällskunskap. I videofilmerna fokuseras läraren i respektive klass. Materialet har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i makrogenrer operationaliserat som läsförlopp, textrörlighetsmodellen samt idéerna om diskursiv rörlighet. Resultatet visar att lärarna, som arbetade med samma tema, hade olika sätt att strukturera sina arbeten med texten. Trots olika arbetssätt framträder dock en varierad textrörlighet i båda lärarnas undervisning. Resultatet visar också att de filmade lärarna bygger broar mellan en ämnesspecifik språkdiskurs och en vardaglig språkdiskurs genom att använda sig av olika språkliga sambandsmarkörer. Sammanfattningsvis visar resultatet att i den lektion som består av flertalet av läsförloppets sekvenser visas variation i fler typer och dimensioner av textrörlighet och dessutom används fler sambandsmarkörer, jämfört med i den lektion som består av ett färre antal av läsförloppets sekvenser.