I Sverige bedrivs idag den största mineralutvinningen på samernas traditionella marker. Samerna har inte några lagligt bindande rättigheter till dessa marker, vilket skapat en politisk konflikt mellan ursprungsbefolkningen och de kommersiella gruvbolagen. Med utgångpunkt i det politiska läget och med särskilt fokus på den planerade gruvan i Kallak syftar denna studie till att studera det kommersiella bolaget Beowulf Minings förhållningssätt till samerna och resursutvinningen på deras marker. Med hjälp av teorierna Carrolls moralpyramid och Social License to Operate (SLO) samt metoden argumentationsanalys vill studien granska hur bolaget legitimerar gruvdriften på samernas marker samt se hur bolaget förhåller sig till samerna och deras sociala tillåtelse. Genom analys av bolagets externa rapportering fann studien att Beowulf Mining främst legitimerar gruvdriften genom att argumentera för de positiva fördelar som gruvdriften kan få för Jokkmokk och dess lokalbefolkning. Studien fann även att bolaget använder sig av det rättsliga ramverket som en särskild legitimering för deras aktiviteter samt att bolaget ger uttryck för att ha ett lokalt stöd från en del av Jokkmokks befolkning. Vidare påvisade analysen att bolaget inte haft någon utförlig relation till samerna och inga muntliga dialoger genomförts. Detta, tillsammans med att samerna sällan omnämns i dokumenten, leder till slutsatsen att gruvbolaget inte kan påvisa några meningsfulla försök till att få samernas tillåtelse av den planerade gruvdriften samt att en bestående relation inte existerar i nuläget mellan de två parterna.