I Kiruna möts två riksintressen på markerna: Minerallagen och Rennäringslagen. Denna studie undersöker hur Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren har beskrivit gruvindustrin i Kiruna under de senaste tre åren. Syftet med studien är att undersöka hur de samiska intressena förstås när det gäller gruvetableringsfrågan, och i vilken stor utsträckning som de samiska perspektiven för synas i mediebevakningen. Syftet är också att undersöka vilka andra aktörer som får komma till tals och hur gruvindustrins konsekvenser gestaltas och förstås. Studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen visar ett generellt mönster av mediebevakningen medan den kvalitativa går närmare in på fyra artiklar med det samiska perspektivet i fokus. Teorier om medielogik och gestaltning har använts för att förklara varför händelsen har blivit en nyhet. Under det teoretiska ramverket beskrivs också journalistens roll i hur medborgarna uppfattar sin verklighet. Postkolonial teori har använts för att förstå hur samhället än idag påverkas av kolonialismen. Resultatet visar att det samiska perspektivet får synas i nyhetsbevakningen, men att samernas egna röster inte förekommer lika ofta. Den aktören som når ut med sin agenda mest är gruvbolagen och politiker. Rapporteringen präglas också av koloniala diskurser som använts för att legitimera övertagandet av marken.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-51625 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Andersson, Eja |
| Publisher | Södertörns högskola, Journalistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0983 seconds