Denna studie undersöker begreppet platsidentitet och dess relevans samt aktualitet inom planeringsprocessen av Sveriges nya nationalarena Friends arena. Syftet med studien är att undersöka hur det har arbetats med platsidentitet i planeringsprocessen, när frågor om platsidentitet diskuteras och vilka hinder som kan uppstå med arbetet om platsidentitet i planeringsprocessen. Målet med studien är att få ökad kunskap kring begreppet platsidentitet och förstå dess relevans, roll, betydelse samt aktualitet. Platsidentitet blir allt viktigare i dagens globaliserade samhälle där platser behöver vara unika för att locka besökare och/eller investerare. Studien går igenom ett antal olika tolkningar och definitioner av begreppet platsidentitet. En bredare definition av platsidentitet används för att underlätta den empiriska undersökningen. Begreppet platsidentitet ses som de specifika egenskaperna som gör en plats unik, vilket påverkas av platsens fysiska karaktär, mänskliga aktivitet och sociala relationer. Studien baseras på en dokumentstudie där en fördjupad översiktsplan och detaljplan undersöks. Undersökningen baseras även på två kvalitativa intervjustudier med personer som varit aktiva under planeringsprocessen.  Studiens slutsatser är att platsidentitet som det är definierat inom studien, är ett relevant och aktuellt ämne inom svensk samhällsplanering i planeringsprocessen av en plats. Studien kom fram till att frågor som berör platsidentitet diskuteras i främst tidiga skeden och studien diskuterar även de hinder som uppstår vid planeringsprocessen av en nationalarena.

Title: How can circular economy contribute to social sustainability on a district level? Social sustainability is an idea that is key in further developing sustainability programs which highlights the importance of the actions of individuals in society. In the process of determining whether circular economy can contribute to social sustainability on a district level, two important theories were identified; social capital and place-based identity. This was due to the fact that they embody the major aspects that make up social sustainability. The theories will be studied by analyzing literature and an interview to strengthen the facts taken from the studied literature. The thesis concerns the concepts sustainable development, planetary boundaries, Doughnut Economics, regenerative cities and Doughnut Districts that together create a context for the further analysis regarding circular economy, social capital and place-based identity. These theories are the main focus of the study, and will therefore be studied more thoroughly. In this thesis, sustainable development is defined as the kind of development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. The theory of Doughnut Economics encompasses key limiting factors such as the limited natural resources available and the power of social behaviour, which constitutes the boundaries for human living space. Neighbourhoods developed and shaped by the concept of Doughnut Economics are referred to as Doughnut Districts. Regenerative cities can be described as cities that are in harmony with their surroundings, as well as the ecosystem. Circular economy is an economic model which aims for a circulation of resources while achieving economic growth in combination with a minimal environmental impact. Meanwhile, social capital involves the intricate relationships between individuals in society, which allows the society to function more efficiently. This includes organizations and communities that through establishing norms and utilizing their influence produces positive changes. Place-based identity is characterized by an individual’s cultural and emotional connection to a specific place. The unity and pride of individuals within a certain city can be important indicators for how socially sustainable the aforementioned city is. This is a major root for good social relationships within a district, which in effect make individuals feel more welcome and provides a sense of belonging. Combined with the aspects of circular economy, solutions that strengthens circular resource flows, while allowing communities to be used as sharing networks in purpose of maximizing the use of products are suggested. This would create an environment in which a growing ground for innovation comes naturally. This will be achieved by utilizing an accessible compound system and commercial actors, which includes local creative competences. This provides a local anchoring that leads to positive norms and trust by thrust between habitants and their influence on their local environment. The real estate firm Vasakronan is joining forces with Urban Minds to develop a community, Norra Kymlinge, to become a district driven by the aforementioned sustainable principles. This concept can be combined with ideas about the circular economy model. As for the relation between circular economy and social sustainability, the recommendations aim to support the model which constitutes a framework for the district.

I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av. / In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy

I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av. / In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy.

Den här undersökningen studerar intresseskonflikten mellan de renägande samerna och gruvnäringen i svenska Sápmi till följd av den gröna omställningen. Med bakgrund i historien och juridiken används teorier gällande platsidentitet och historietolkning samt hållbar utveckling för att analysera tre gruvkonflikter där problematiken stärks och förklaras med hjälp av tre empiriska intervjuer. Okunskapen visar sig i en stor oförståelse för samernas kulturella koppling till den plats de alltid brukat. De aktuella förutsättningar i form av ekonomi, juridiskt stöd och manskraft är snedfördelade vilket ger samerna begränsade möjligheter att göra sin röst hörd. Resultatet visar att den ignorerade historien är en tydlig påverkansfaktor i intressekonflikten men också de svårigheter som kommer av hur det juridiska ramverket är formulerat. För att närma sig en lösning på konflikten behöver avståndet mellan samerna och gruvindustrin minskas för att kunna nå ett samförstånd och syn på hur marken ska användas för att uppnå en hållbar framtid för alla.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att förbättra förståelsen för en kommunsplatsvarumärke ur interna intressenters perspektiv. Forskningsfrågorna är:1. Hur kan en kommuns platsimage beskrivas ur interna intressenters perspektiv? 2. Hur kan en kommuns platsidentitet beskrivas? 3. Hur väl överensstämmer en kommuns platsimage och platsidentitet ur de interna intressenternas perspektiv? Metod: En fallstudie med kvantitativ enkät som främsta datakälla, stöttad av litteratur och rapporter behandlat som kvalitativ data. Slutsats: Det visar sig att interna intressenters perspektiv på en kommuns platsvarumärke (även refererat till som platsimage ur interna intressenters perspektiv) inte nödvändigtvis reflekteras i kommunens platsidentitet, och att fler studier bör utföras för att förstå till fullo varför skillnaden finns.

Under 1970-talet ökade intresset för att bevara gamla industrier började uppstå, sedan dess har omfattande ändringar skett i hur dessa industrier värderas som kulturellt arv. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som följer med att bevara det industriella kulturarv som finns i Kopparlunden i Västerås. Studien syftar även till att belysa hur Västerås kommun har arbetat med utvecklingen av Kopparlunden och vilka åtgärder som gjorts för att kulturvärdet som finns i industrierna inte ska förvanskas. De begrepp som utgjort det teoretiska ramverket är:plats, platskänsla och platsidentitet. För att besvara syftet och frågeställningarna har en dokumentanalys och kvalitativa intervjuer med tjänstemän i Västerås kommun gjorts. Resultatet visar på att det finns svårigheter med att bevara de gamla industrierna samtidigt som de får ett nytt användningsområde i form av bostäder och lokaler exempelvis. Västerås kommun har tagit detta i beaktning och arbetat efter gestaltningsprinciper som ska tillgodose detta. / During the 1970s, increased interest in preserving old industries began to emerge, since then extensive changes have taken place in how these industries are valued as cultural heritage. This study aims to investigate the challenges that come with preserving the industrial cultural heritage found in Kopparlunden in Västerås. The study also aims to highlight how the municipality of Västerås has worked with the development of Kopparlunden and what measures have been taken to ensure that the cultural value found in the industries is not distorted. The concepts that made up the theoretical framework are: place, sense of place and place identity. To answer the purpose and questions, a documentanalysis and qualitative interviews with municipal workers in Västerås municipality have been conducted. The result shows that there are difficulties in preserving the old industries while they get a new area of use in the form of housing and premises, for example.

I en tid av ökande urbanisering blir grönområdens betydelse för invånarnas välbefinnande och stadsutvecklingen alltmer framträdande. Denna studie undersöker tre områden i Borlänge kommun med fokus på dess offentliga grönområden utifrån kvalitet, användning och matchning mellan utbud och efterfrågan. Genom en abduktiv ansats kombineras teori och empiri för att förstå komplexiteten i människors relation till grönområden. Teoretiska perspektiv som används inkluderar upplevelsevärden, platsidentitet och platskänsla samt kommunikativ planering. En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförs och resultaten visar att invånarna har liknande preferenser och främst använder grönområden för motion och avkoppling och värderar rofyllda, skyddade och naturliga grönområden högst. Trots detta varierar tillgången till närliggande grönområden betydligt mellan områdena, där Hönsarvet har bäst tillgänglighet jämfört med Gylle och Hagalund. Studien identifierar även att faktorer som ålder och boendeform påverkar upplevelsen av grönområde. Hönsarvet har bäst matchning mellan invånarnas önskemål och grönområdens kvalitet, medan Gylle och Hagalund har utrymme för förbättringar för att bättre passa invånarnas preferenser. Genom att integrera invånarnas perspektiv i planeringsprocessen kan Borlänge kommun skapa grönområden som främjar befolkningens välbefinnande och samhällets hållbarhet på lång sikt, i linje med Agenda 2030 och målsättningar för hållbar stadsutveckling.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete.   Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete. Metoden utgörs av dels en kvalitativ studie med intervjuer och dels på en kvantitativ studie med enkäter.   Resultat, slutsatser: Invånarna har tre övergripande roller såsom att de är medborgare med ett demokratiskt inflytande vilket utstrålar platsens kultur, de är ambassadörer av platsen vilket innebär att de kan ge avtryck på andras images och de är även en integrerad del av varumärket Kalmar då de utnyttjar stadens utbud i form av kommunens service samt bidrar med liv till staden i form av puls. Riktlinjer för hur invånarnas roller ska integreras i varumärkesarbetet presenteras i form av förslag till hur kommunen kan använda elektroniska medier för att skapa en interaktiv kommunikation.

<p>The emerging Swedish suburbs of the 1960- 1970s started out as a utopian vision: a new city for the modern people. Media presented a different view and emphasized the inhuman livingenvironment and the social problems of the suburbs. Nationwide there have been local attempts to avoid this negative publicity by adjusting identified suburban problems. Due to medial presentation the suburbs are still associated with segregation, criminality and social problems. The presentation of suburbs and immigrants affects not only the process of integration and the general public idea of integration processes, but also the individual perception of themselves and their living. Media have opened on to a collective discrimination of the neighborhood and its inhabitants. This essay aim to contribute to the understanding of how identities arise and are maintained when people are associated with certain geographical spaces, that is suburbs. The majority of the Swedish study of suburban discrimination and segregation takes place in the periphery off ocused on Andersberg, a suburb in a smaller city called Halmstad. It is a typical high-rise, concrete suburb with a high density of immigrants and unemployment. This essay has studied the power structures in the language regarding Andersberg, to discover the discriminating construction of suburban otherness. A postcolonial perspective illustrates how the perception of the suburb and its inhabitants is constructed as in the Swedish society. Discrimination and segregation is a result of the general public perception of the suburban inhabitants as criminal, uncivilized and patriarchal.</p><p><em>the big cities. This essay has<em>others, and consequently perceived as aliens</em></em></p>