Uppsatsen avhandlar en analys av de publika transporterna till och från området Arenastaden i Solna. Då det ärett område där Sveriges största evenemangsarena och Sveriges största shoppingcenter är beläget, ett uniktområde. När uppsatsen skrivs är det på gång med en ny tunnelbanelinje till området, som är en del avStockholmsöverenskommelsen. En överenskommelse mellan stat, landsting och fyra Stockholmskommuner däribland Solna stad. Inriktningen i uppsatsen ligger på planeringen och hur man där har gått tillväga. Teorin iuppsatsen bygger på Bent Flyvbjergs forskning angående att kostnader för stora transportinfrastrukturprojektöverstiger det förväntade och nyttan av projekten ofta blir mindre än det som beräknas via prognoser. Kvalitativaintervjuer med en planerare vid Solna stads trafikplanering, en samhällsplanerare vid trafikförvaltningen och enhögt uppsatt politiker i Solna står till grund för empirin för uppsatsen. I uppsatsen undersöks hur prognoser ochandra planeringsverktyg hanteras, betydelsen av Stockholmsöverenskommelsen och vilken betydelsemiljökonsekvensbeskrivningar har i detta projekt. Detta analyseras genom en tematisk analys. För att sedankopplas samman med Flyvbjergs teori och främst vilken nytta som projektet planeras göra.

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhändertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna på Arenastaden i Växjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men även alternativa lösningar. Arbetet har genomförts med hjälp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Förändringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbättrad kommunikation och större användande av mer genomsläppliga ytor.

<p>De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel. Genom följande fyra frågeställningar avser jag att finna svar och tendenser på i vilken riktning svensk stadsplanering går emot: <em>Vilka likheter och skillnader kan skönjas i projektet Arenastaden med andra liknande urbana projekt/omvandlingar i andra delar av världen? I vilken utsträckning inkorporeras privata företag och intressen i beslutsfattandet i svensk stadsplanering, med empiriskt exempel från Arenastaden i Solna? Vilka konsekvenser i samhälls- och stadsplaneringen kan uppstå då en kommun/stad allierar sig med privata aktörer i planeringsprojekt? Är Swedbank arena ett tecken på att den post-industriella staden, gått från att vara ett centrum för konsumtion till att själv bli konsumerad?</em></p><p> </p><p>I analysen har jag utgått från teorier kring stadsrummet och valt att koncentrera mig på Henri Lefebvres trialektiska rumsuppfattning och genom densamma analyserat hur det svenska stadsrummet utifrån exemplet Arenastaden har och kommer att förändras. Vidare består analysen utav en jämförelse mellan geografiska teorier kring stadsrummet och en intervju genomförd med en representant för Solna stad.</p><p> </p><p>Mitt resultat visar att den planeringsfilosofi som implementeras utav Solna, till stor del bygger på risktagande och spekulativa beslut. De beslut som fattade kring den planerade stadsdelen, Arenastaden i Solna, bygger på rådgivande beslut från den privata marknaden i form av en bank, ett idrottsförbund och flertalet byggföretag. Genom att beslut genomförs med hjälp av privata intressenter kommer vinsterna att privatiseras medan kostnaderna kommer att socialiseras. Om projektet går med förlust kan företagen dra sig ur eller gå i konkurs, vilket i slutändan leder till att Solnas skattebetalare får betala en förlustaffär de själva inte varit med att besluta om. Detta är en del i den postpolitiska staden där det ökande privata inflytandet i politiska beslut omvandlar staden till ett köp och sälj rum, snarare än ett för medborgarna levnadsrum</p>

De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel. Genom följande fyra frågeställningar avser jag att finna svar och tendenser på i vilken riktning svensk stadsplanering går emot: Vilka likheter och skillnader kan skönjas i projektet Arenastaden med andra liknande urbana projekt/omvandlingar i andra delar av världen? I vilken utsträckning inkorporeras privata företag och intressen i beslutsfattandet i svensk stadsplanering, med empiriskt exempel från Arenastaden i Solna? Vilka konsekvenser i samhälls- och stadsplaneringen kan uppstå då en kommun/stad allierar sig med privata aktörer i planeringsprojekt? Är Swedbank arena ett tecken på att den post-industriella staden, gått från att vara ett centrum för konsumtion till att själv bli konsumerad?   I analysen har jag utgått från teorier kring stadsrummet och valt att koncentrera mig på Henri Lefebvres trialektiska rumsuppfattning och genom densamma analyserat hur det svenska stadsrummet utifrån exemplet Arenastaden har och kommer att förändras. Vidare består analysen utav en jämförelse mellan geografiska teorier kring stadsrummet och en intervju genomförd med en representant för Solna stad.   Mitt resultat visar att den planeringsfilosofi som implementeras utav Solna, till stor del bygger på risktagande och spekulativa beslut. De beslut som fattade kring den planerade stadsdelen, Arenastaden i Solna, bygger på rådgivande beslut från den privata marknaden i form av en bank, ett idrottsförbund och flertalet byggföretag. Genom att beslut genomförs med hjälp av privata intressenter kommer vinsterna att privatiseras medan kostnaderna kommer att socialiseras. Om projektet går med förlust kan företagen dra sig ur eller gå i konkurs, vilket i slutändan leder till att Solnas skattebetalare får betala en förlustaffär de själva inte varit med att besluta om. Detta är en del i den postpolitiska staden där det ökande privata inflytandet i politiska beslut omvandlar staden till ett köp och sälj rum, snarare än ett för medborgarna levnadsrum

No description available.

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden. Resultatet kan summeras med att det idag finns en samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential. Samtliga parter har ambitionen att samverka men vem som ska sammankalla och organisera det hela är okänt. Vi kan avläsa att samverkan idag är ostrukturerad, otydlig och med ospecifika mål samt syften, vilket försvårar samverkan. Det existerar heller ingen konkret arbetsstrategi vilket komplicerar arbetsprocessen. Som resultat har detta lett fram till att samverkan mellan parterna inte nått upp till sin fulla effektivitet och lämnar därmed ett Arenastadsområde som inte når upp till sin fulla potential.

No description available.

bachelor thesis aims to analyze Arenastaden’s impact on existing and new office property values, as well as future property values. The evidence suggests that Arenastaden, with its 30 000 jobs, 3 000 homes, hotels with 400 rooms, Friends Arena and Mall of Scandinavia will, in 2020, have office rents in the range from 2 700 to 3 250 kr/m 2/year, rental rates only seen in the inner-city. Property values have increased by almost 50% over the past three years to 25,000 kr/m2, and if future rents is set to be approximately 3000 kr/m2/year in 2020, the property values are estimated to 40 000 kr/m2. The overall assessment argues that modernity, Mall of Scandinavia and the cluster of office workers has and will be among the most important factors in the development of Arenastaden into a neighborhood with high office rents and property values. / Detta kandidatarbete syftar till att analysera Arenastadens påverkan på befintliga och nya kontorsfastighetsvärden, och hur potentiell värdeförändring i framtiden kan se ut. Mycket tyder på att Arenastaden med sina 30 000 arbetsplatser, 3 000 bostäder, hotell med 400 rum, Friends Arena och Mall of Scandinavia kommer ha mycket höga kontorshyresnivåer runt år 2020 på uppskattningsvis 2 700 – 3 250 kr/m 2/år, som skulle innebära de högsta hyrorna i ytterstaden och kraftigt närma sig de hyror man i övrigt bara ser i innerstaden. Fastighetsvärdena har ökat med nästan 50% de senaste tre åren till 25 000 kr/m2, och om framtida hyresnivåer ökar till en nivå runt 3000 kr/m2/år år 2020, kan fastighetsvärdena bedömas till ca 40 000 kr/m2. Den sammanlagda bedömningen gör gällande att modernitet, Mall of Scandinavia och kluster av kontor har och kommer vara bland de viktigaste faktorerna i utvecklingen av Arenastaden till en stadsdel med höga kontorshyror och fastighetsvärden.

Denna studie undersöker begreppet platsidentitet och dess relevans samt aktualitet inom planeringsprocessen av Sveriges nya nationalarena Friends arena. Syftet med studien är att undersöka hur det har arbetats med platsidentitet i planeringsprocessen, när frågor om platsidentitet diskuteras och vilka hinder som kan uppstå med arbetet om platsidentitet i planeringsprocessen. Målet med studien är att få ökad kunskap kring begreppet platsidentitet och förstå dess relevans, roll, betydelse samt aktualitet. Platsidentitet blir allt viktigare i dagens globaliserade samhälle där platser behöver vara unika för att locka besökare och/eller investerare. Studien går igenom ett antal olika tolkningar och definitioner av begreppet platsidentitet. En bredare definition av platsidentitet används för att underlätta den empiriska undersökningen. Begreppet platsidentitet ses som de specifika egenskaperna som gör en plats unik, vilket påverkas av platsens fysiska karaktär, mänskliga aktivitet och sociala relationer. Studien baseras på en dokumentstudie där en fördjupad översiktsplan och detaljplan undersöks. Undersökningen baseras även på två kvalitativa intervjustudier med personer som varit aktiva under planeringsprocessen.  Studiens slutsatser är att platsidentitet som det är definierat inom studien, är ett relevant och aktuellt ämne inom svensk samhällsplanering i planeringsprocessen av en plats. Studien kom fram till att frågor som berör platsidentitet diskuteras i främst tidiga skeden och studien diskuterar även de hinder som uppstår vid planeringsprocessen av en nationalarena.

Denna studie handlar primärt om social hållbarhet som är ett stort och omfattande begrepp. I dagens stadsplanering används begreppet i ett bredare perspektiv. Studien har som syfte att fokusera mer ingripande på social hållbarhet för enskilda multifunktionella byggnader, genom att samla in kunskap om ämnet och belysa innebörden. De valda multifunktionella byggnaderna är Icon i Växjö och Spektrum i Göteborg. Syftet med denna studie är att genom forskning och utvärdering konkretisera människans dagliga behov och hur de kan tillgodoses i en multifunktionell byggnad samt dess bidragande roll för ett socialt hållbart kvarter. Målet är att få en tydligare uppfattning om vilken påverkan den multifunktionella byggnaden har på ett kvarter. Genom utformning och tillämpning av ett verktyg som tagits fram inom ramen för den aktuella studien skall byggnadens sociala hållbarhet kunna utvärderas utifrån människans vardagliga liv, behov och intressen.  Intervjuer med ansvariga projektledare, arkitekter, handledare och sakkunniga har tillsammans med insamling av vetenskapliga rapporter, studiebesök, enkät och observationer varit centrala tillvägagångssätt för studien. Att arbeta mot en mer blandad bebyggelsemiljö och byggnader som har olika verksamheter som samsas är idag alltmer förekommande för att uppnå ett livligare och trevligare stadsrum. Utifrån studiens utformade verktyg har respektive multifunktionell byggnad fått olika sociala poäng som baseras på storlek, verksamheter, tillgänglighet och multifunktionalitet. Studien visar att respektive multifunktionell byggnad har givit mervärde till sitt område. / This study focuses primarily on social sustainability, which is a large and comprehensive concept. In today's urban planning, social sustainability is used on a broader perspective. The study aims to focus more on the concept for individual multifunctional buildings by gathering knowledge about the subject and highlight the meaning. The chosen multifunctional buildings are Icon in Växjö and Spektrum in Gothenburg. The purpose of this study is, through research and evaluation, to concretize people's daily needs and how they can be met in a multifunctional building and its contribution to a socially sustainable neighbourhood. The goal is to get a better understanding of which impact the multifunctional building has on its block. The goal is also designing and application of a tool developed in the context of the current study and to use this tool to evaluate the building's social sustainability based on people's everyday lives, needs and interests. Interviews with responsible project managers, architects, supervisors and other experts, together with the gathering of scientific reports, study visits, questionnaires and observations, has been the studies central approach. Working towards a more mixed urban environment and buildings that have different operation that are combined is nowadays increasingly common for a livelier and more enjoyable urban space. Based on the study´s designed tool, each multifunctional building has received different social points that depends on size, operations, availability and multifunctionality. The study shows that each multifunctional building has added value to its area.