Det krävs mycket av kommuner när ett stort företag ska etablera sig i staden. Främst behövs stor satsning på planering av infrastruktur då stora företag lockar många konsumenter och upptar stor yta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur städer planerar för en företagsetablering. Studien utgick från en fallstudie där Borlänge kommun planerade inför IKEAs etablering och varför de valde att satsa på denna etablering. Fallstudien jämfördes med hur städer i USA planerar för en etablering av Wal-Mart. Detta för att få en generell uppfattning om hur städer kan planera för stora företagsetableringar. En kvalitativ undersökning genomfördes med intervjuer, observation och genomgång av relevant litteratur. Reslutatet visar att Borlänge var tvungna att riva och flytta ett industriområde för att IKEA skulle få önskad plats. Sedan var de tvungna att planera om vägar för att trafiken skulle fungera så bra som möjligt. Kommunen var mån om att IKEA skulle etablera sig i staden för att tydligare kunna marknadsföra sig som en handelsstad. I observationen noterades att trafiken flöt på bra vid handelsområdet. Jämförelsen med Wal-Mart visar mer skillnader än likheter. Det som kan sägas generellt om hur städer planerar för stora företagsetableringar är att infrastrukturen påverkas oerhört och måste oftast planeras om.

I en tid av ökande urbanisering blir grönområdens betydelse för invånarnas välbefinnande och stadsutvecklingen alltmer framträdande. Denna studie undersöker tre områden i Borlänge kommun med fokus på dess offentliga grönområden utifrån kvalitet, användning och matchning mellan utbud och efterfrågan. Genom en abduktiv ansats kombineras teori och empiri för att förstå komplexiteten i människors relation till grönområden. Teoretiska perspektiv som används inkluderar upplevelsevärden, platsidentitet och platskänsla samt kommunikativ planering. En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförs och resultaten visar att invånarna har liknande preferenser och främst använder grönområden för motion och avkoppling och värderar rofyllda, skyddade och naturliga grönområden högst. Trots detta varierar tillgången till närliggande grönområden betydligt mellan områdena, där Hönsarvet har bäst tillgänglighet jämfört med Gylle och Hagalund. Studien identifierar även att faktorer som ålder och boendeform påverkar upplevelsen av grönområde. Hönsarvet har bäst matchning mellan invånarnas önskemål och grönområdens kvalitet, medan Gylle och Hagalund har utrymme för förbättringar för att bättre passa invånarnas preferenser. Genom att integrera invånarnas perspektiv i planeringsprocessen kan Borlänge kommun skapa grönområden som främjar befolkningens välbefinnande och samhällets hållbarhet på lång sikt, i linje med Agenda 2030 och målsättningar för hållbar stadsutveckling.