No description available.

I den här studien undersöks regional utveckling inom kulturarvsområdet med utgångspunkt från ungas förhållningssätt. Syftet med undersökningen är att ur ett socialt perspektiv utreda fördelaktiga funktioner för det materiella kulturarvet i arbetet mot en regional utveckling vid landsbygdsområden. Undersökningsområdet har sin utgångspunkt vid Gotland som geografisk plats, men även Visby världsarvsstad som lokalt område. Vid insamling av empiriskt material har kvalitativa intervjuer hållits med både kommunala tjänstemän och unga med anknytning till Gotland. Intervjuerna har sedan kompletterats med kvalitativa textanalyser av planer och program som relaterar till kulturarvsarbetet. Resultatet för undersökningen visar att den unga målgruppen ser det materiella kulturarvets potential inom regionala utvecklingsfaktorer såsom arbetsmöjligheter, boende, utbildning och nöjesutbud. Det materiella kulturarvet ses även som viktigt för skapandet av livskvalitet, sociala nätverk och för Gotlands platsidentitet. I förhållande till detta beskrivs kulturarvet i kommunala planer och program, som viktigt för att utöka företagande, upplevelsemöjligheter och kulturella verksamheter. Majoriteten av planerna uttrycker därmed kulturarvet ur ekonomiska synvinklar och till stor fördel för besöksnäring. Ett ökat fokus på sociala kvaliteter och nödvändiga regionala utvecklingsfaktorer med utgångspunkt från den unga intervjugruppen kan därmed ses som fördelaktig i de kommunala planerna.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring.

Detta är en uppsats som undersöker hur barn relaterar till platsen de bor på samt hur platsen påverkar hur de ser på sin identitet. Uppsatsen ämnar även granska barns syn på sin framtid utifrån uppväxten på denna plats. Platsen som undersöks är Tierps kommun och barnen som deltar i studien går i låg -och mellanstadieklasser på grundskolor i kommunen. Genom en enkätundersökning som utförts av Tierps kommun tillsammans med en fallstudie utförd av författaren har slutsatser om barnens relation till sin plats kunnat dras i denna uppsats. Fallstudien utfördes hos två klasser på en skola i Tierps kommun för att djupare kunna analysera barns känsla för plats. I denna fallstudie ingick en gruppintervju, som bestod av en påståendeövning och en gruppdiskussion, samt en kartstudie. Utifrån teorier om platstillhörighet, platsidentitet, barn som sociala aktörer och känsla för plats visar uppsatsen på att barn i Tierps kommun relaterar till sin plats genom det sociala umgänget på platsen samt hur platsen används. Platserna skapar en mening utifrån minnen som skapas där och förstärks av känslor som platsen ger. Barns identitet utvecklas genom interaktioner med platser som ger upphov till vissa känslor och i framtiden vill de förstärka sina positiva känslor för platsen genom att exempelvis bevara naturen och bygga fler platser för roliga aktiviteter.

Denna studie ämnar undersöka hur invånare i Knivsta kommun uppfattar vilka förändringar som har skett i kommunen i och med en stor befolkningsökning från och med år 2005. Studien undersöker känslan av förändringar inom Brottslighet, invandring och platsidentitet Valet av dessa teman baseras på pilotintervjuer kring Knivstas förändring. Genom att sedan intervjua sex stycken invånare som har bott i Knivsta kommun under perioden 2005– 2018 skapades en bild av hur de ser på förändringar i kommunen. Detta jämförs även med statistik för att undersöka korrelation och ställs mot tidigare forskning för att kunna förklara dessa processer. Resultatet visar att invånarna känner att kommunen har förändrats i flera avseenden under perioden. De känner sig mindre trygga i centrum på kvällen och tror att brottsligheten i kommunen har ökat. Det finns också viss skepticism inför kommunens integrationsarbete. Känslan kring vad Knivsta är har också ändrats och det beskrivs som att orten blir mer anonym och opersonlig när den växer och flera är oroliga för att Knivstas förändring ska leda till att det blir mer som en förort till Uppsala eller Stockholm.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur området Hornstull i Stockholm upplevs utifrån olika konstnärliga uttryck som återfinns i det offentliga rummet. Uppsatsen söker även svar på hur konsten påverkar platsidentiteten samt hur konstens olika avsändare och intentioner uppfattas av de personer som bor och vistas i området. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som upplevde sig ha en personlig relation till platsen, antingen genom boende eller återkommande vistelse. Utöver intervjuerna användes fotodokumentation som kompletterande metod. Foton på olika konstuttryck runt Hornstull samlades i en fotoguide som fungerade som diskussionsunderlag och exemplifiering av offentliga konstverk. Resultatet av studien diskuteras utifrån David Harveys ombearbetning av Lefebvres rumsliga triad: det materiella rummet, det föreställda rummet och det levda rummet. Informanterna förknippade inte Hornstull med konst i någon större utsträckning på grund av den relativa frånvaron av klassiska målningar och skulpturer. Detta tolkas som en avsaknad av begreppsdefinition för offentlig konst samt en upplevd sammansmältning mellan plats och konst där konstverken är så integrerade med platsen att de inte längre är synliga. Hornstulls platsidentitet är tydligt kopplad till ett ungdomsideal där områdets konstnärliga uttryck i form av graffiti och gatukonst bär tydliga spår av detta. Kreativiteten hos många boende i området bidrar till den attraktionskraft som driver gentrifieringen och som leder till ökande hyror och levnadskostnader. Informanternas inställning till illegal gatukonst och konstnärligt utformad marknadsföring beror i första hand på skickligheten i utformningen samt lokaliseringen av konsten, även om attityderna skiljde sig något åt.

Denna studie syftar till att undersöka hur den moderna fotbollsarenan upplevs av kvinnor. Den moderna fotbollsarenan kan ses som ett koncept kombinerat av en ny arena som ska locka en bredare publik samt en ökad andel kvinnor som besöker arenan.  För denna studie har fotbollsarenan definierats som en del av det offentliga rummet. Studien genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer där intervjupersonerna bestod av kvinnor som regelbundet går på fotbollsmatcher på Friends Arena. Resultatet visar på att arenan kan upplevas som en trygg plats som kvinnor kan känna hemkänslor gentemot trots dess maskulina miljö. Resultatet belyser även komplexiteten i platsbegreppet och hur en plats gränser inte alltid är självklara, detta då arenan på många sätt förknippas med andra platser i anslutning till den. Resultatet av denna studie går att se som en nyansering av den bild som finns av fotbollsarenor där tidigare studier främst har resonerat kring arenan som en maskulin plats där kvinnor har svårt att höra hemma.

Offentlig konst definieras av Miles (1997, s. 1–3) som allmänna verk vilka beställts till platser som är tillgängliga för allmänheten. Kumla kommuns invånare för intensiva diskussioner om den offentliga konsten på offentliga plattformar, vilket väcker funderingar om hur de ser på Kumlas utveckling och om synen på konstverken faktiskt är övervägande negativ. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera invånarnas attityder till offentliga konstverk samt undersöka hur konst kan stärka förhållanden mellan invånare och kommun. I denna studie används kommun som geografisk avgränsning och som administrativ enhet. Undersökningen är begränsad till Kumla kommun och utfördes år 2023. Kumla valdes då de själva, med sina 71 konstverk, betraktar sig som en “konstkommun”. För att besvara syftet används följande frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar invånarnas attityder till de offentliga konstverken i Kumla kommun? - Hur uttrycker den offentliga konsten Kumla kommuns identitet? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan Kumla kommuns visioner med den offentliga konstverken och invånarnas upplevelse av den? Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är tidigare forskning kring platsidentitet och offentlig konst, vilket vid tillämpning på Kumla kommuns lokala kontext innebär att studien fyller en tidigare kunskapslucka. För att genomföra undersökningen har en dokumentanalys och en digital enkätstudie genomförts. Studien fann att attityden till de offentliga konstverken i Kumla kommun generellt var positiv men att denna påverkades av både individuella och utomstående faktorer, såsom kön och ekonomi. Konsten stärker även Kumla kommuns identitet som konststad men speglar för vissa inte Kumlas historiska händelser. Både likheter och skillnader mellan kommunens visioner och invånarnas upplevelse av den offentliga konsten påträffades. Likheter var bland annat att de tillfrågade invånarna upplevde att konsten hade värden genom dess funktion, estetiska utformning och den positiva känslan den gav. Skillnader som påträffades berörde den ekonomiska satsningen på konst, där flera av respondenterna (ej majoritet, men en betydande del) ansåg att den offentliga konstens värde inte återspeglade de kostnader den förde med sig ekonomiskt.

Platser konkurrerar med varandra om invånare och arbetskraft, och det är viktigt att behålla och förnya kompetens för att möjliggöra långsiktig tillväxt. Mycket av den kompetens som platser eftersträvar finns hos studenter. Forskning har visat att ett viktigt område för att behålla kompetens på en plats är stärkt platsanknytning. Inom platsanknytning är två centrala begrepp platsidentitet och platsberoende, där den första beskriver en individs känslomässiga relation till en plats medan den sistnämnda beskriver platsens tillgänglighet och fysiska egenskaper. Trots att forskning fastställer att platsanknytning är en viktig faktor för att förhindra förlust av kompetens, finns det få studier som exakt föreslår vad en plats ska prioritera och vilka faktorer som är viktiga vid stadsplanering och utbyggnad.Syftet med denna studie är att identifiera viktiga faktorer som påverkar studenters platsanknytning och att ge konkreta förslag på vad som bör fokuseras på för att öka studenters anknytning till en plats och därmed påverka deras intention att stanna kvar efter examen. Studien genomfördes kvantitativt via en enkätundersökning, där sammanlagt 152 svar erhölls.Resultaten visar att en plats upplevda förmåga att bidra till en persons personliga utveckling och framgång är viktig, medan platsens unika egenskaper bör prioriteras sekundärt. Vidare är arbetsmöjligheter den främsta orsaken till att studenter flyttar eller stannar. Andra viktiga faktorer, såsom infrastruktur och socialt liv, bör också ses över. Det är viktigt att studenter integreras i samhället för att stärka dessa aspekter. Framtida studier rekommenderas att utreda hur en plats mer exakt kan stärka dessa faktorer genom kvalitativa undersökningar. Vidare är det viktigt att komma ihåg att studien enbart fokuserade på studenter, vilket gör det nödvändigt att utföra kompletterande studier på icke-studenter och jämföra dessa två grupper för att kunna dra mer generella slutsatser.

På grund av globaliseringen har konkurrensen mellan städer på senare tid ökat. Platser kan differentiera sig genom att arbeta med uppmärksamhet, inflytande, marknader, företag och evenemang. Detta medför att platsernas roll har förändrats där det riktas ett rampljus mot konstruktionen av platsvarumärke. Politiska dimensioner och platsens intressenter har betydande roller för ett starkt närvarande platsvarumärket. Genom att undersöka de tre begreppen; platsidentitet, platskultur och platsbild kan komplexiteten i konstruktionen av platsvarumärke tydliggöras. En fallstudie tillämpas för att studera platsvarumärke. Detta fall består av platsen Rosenlund i Göteborg där avgränsningen är projektet “Ett Blomstrande Rosenlund”. För att synliggöra konstruktionen av platsvarumärke tillämpas en identitets-baserad platsvarumärkes modell. Denna modell erbjuder ett sätt att se på platsidentitet som en dynamisk process. Med hjälp av modellen ges ett försök till att se hur de politiska dimensionerna, platsens intressenter samspelar med platsidentiteten, platskulturen och platsbilden. Empirin och analysen visar fragment av den komplexitet som råder i omformningen av ett platsvarumärke. Slutresultatet visar att det fanns en politisk närvaro under hela omvandlingprocessen. Här ser vi även en skiftning av de interna intressenternas inflytande på platsidentiteten. Omvandlingsarbetet visar tydliga tendenser att platsidentitet är en dynamisk process. Dock uppdagas det förutsatta och oförutsedda effekter som konstant influerar platsvarumärket. Här kan praktiken utnyttja erfarenheter och forskning i samband med omvandling av platsidentitet, varpå forma ett effektivare platsvarumärke. / The effect of globalization has tightened the competition between cities. Places are able to differentiate from another through attention, influence, markets, businesses and events. This affects the role of places and stresses the importance of place branding. Political dimensions and stakeholders are critical factors in the construction of place brand. Place identity, place culture and place image are the three elements of place branding which can unravel the complexity of the construction. Case studies are used to assess the complexity of a place. Whereas this case comprises the location Rosenlund in Gothenburg where the project “Ett Blomstrande Rosenlund” is the demarcation of this research. An identity-based model for place branding is used as an analyze tool to visualize how the elements and factors influence each other. This model presents place identity as a dynamic process. The empirical analysis shows fragments of the complexity that exists in the transformation of a place brand. As a conclusion a political presence throughout the transformation process is detected. As well as a shift of influence of the place identity between the internal stakeholders are discovered. The process shows a tendency of place identity as a dynamic process. In the transformation process there are presupposed and unforeseen effects that constantly influences the place brand. Experiences and research within the field of place identity can be used in practise, whereas to create a more effective place brand.The thesis is presented in Swedish.