<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien har varit att jämföra lärares och rektorers syn på friluftsdagar avseende mål, innehåll och organisation. Resultatet har tolkats med utgångspunkt i en läroplansteoretisk modell. De mer preciserade frågeställningarna var:</p><ul><li>Vad vill skolan uppnå med friluftsdagarna?</li><li>Hur ramar skolan in begreppet friluftsdag genom förekomsten av olika inslag?</li><li>Hur ofta vill lärarna att olika inslag ska förekomma på friluftsdagarna samt vilka skolämnen är och bör finnas representerade?</li><li>Hur ser organisationen ut kring friluftsdagarna på skolan enligt lärare och rektorer samt hur bör den se ut enligt lärarna?</li><li>Vilken kompetens anser lärare och rektorer vara viktig för planeringen av friluftsdagarna?</li></ul><p><strong> Metod</strong></p><p>En enkätstudie med kvalitativa inslag genomfördes på 121 ämneslärare i svenska och idrott och hälsa samt 67 rektorer från högstadieskolor i Stockholms län. Enkäter skickades ut via e-post till respondenterna som valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval från en förteckning på Skolverkets hemsida. Studien fick, efter tre påminnelser, en svarsfrekvens på 44,1 procent (n=83).</p><p><strong>Resultat och diskussion</strong></p><p>Resultatet visar att ”naturvistelse/friluftsliv” var det som lärare och rektorer tyckte var viktigast att uppnå på friluftsdagar och detta realiseras också genom inslag av natur- och utomhusvistelse. Lärare och rektorer ramar in begreppet friluftsdag olika. De har olika uppfattning om förekomsten av inslaget ”friluftsliv” och det gäller också inslaget ”fysisk aktivitet”. Rektorerna ansåg att dessa inslag förkommer i större utsträckning än lärarna. I jämförelsen mellan lärares uppfattning om vad som förekommer och hur det bör se ut på skolan visades en signifikant skillnad på inslagen ”tävlingsmoment”, ”ämnesintegrering”, ”naturvistelse”, ”fysisk aktivitet” samt ”miljö och hållbar utveckling”. Tävlingsmoment förekommer för ofta och kan tänkas ta plats från de andra inslagen som lärarna önskade mer av på friluftsdagarna. Ämnet som var och bör vara mest representerande på friluftsdagarna var ämnet idrott och hälsa. Idrottsläraren anses vara den som har kompetensen att planera och organisera friluftsdagar och är också den som oftast planerar och organiserar friluftsdagarna. Lärarna i studien tycker dock att planeringen borde fördelas på fler lärare.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Det tycks finnas en kontinuitet i övergången mellan intentionerna på transformeringsarenan och realiseringsarenan när det kommer till frisk luft, natur och friluftsliv på friluftsdagarna. Däremot delar lärare respektive rektorer, på de olika arenorna, inte uppfattningen om hur ofta friluftsliv och fysisk aktivitet förekommer på friluftsdagarna.</p> / <p><strong>Aim and questions</strong></p><p>The aim of this study has been to compare teachers’ and headmasters’ view on field-days’ goal, content and organisation. The results were interpreted on the basis of a “curriculum theoretical model”. The questions are:</p><ul><li>What do schools strive to attain with field days?</li><li>How do schools define the conception of field day by the existence of different features?</li><li>How often do teachers want different features to occur at field days and what school subjects are, and should be represented according to teachers?</li><li>How does the organization around the field days look like according to teachers and headmasters, and how should it look like according to teachers?</li><li>Which qualifications are important when planning field days according to teachers and headmasters?</li></ul><p><strong>Method</strong></p><p>The study was carried out on 121 teachers of Swedish and teachers of PE and 67 headmasters from secondary schools in Stockholm country. A questionnaire was sent by e-mail to the respondents who were chosen by an independent random selection with the help of a list at the web page of the National Agency for education. The percentage of answers, after three reminders, were 44.1% (n = 83).</p><p><strong>Results and discussion</strong></p><p>Results shows that ”being in nature/outdoor life” was what the schools considered to be most important to attain at field-days and this is also what becomes realized by features as being in nature and being outdoor. Teachers and headmasters do frame the term of field-days in different ways. They have different opinions about the existence of the feature ”outdoor life” and this also applies to the feature ”physical education”. Headmasters think that those features exist more often than the teachers. When comparing teachers opinion about how it looks like in school and how it should look like there was a significant difference within the features ”elements of competition”, ”integrating school subjects”, ”being in nature”, ”physical activity” and ”environment and sustainable development”. Elements of competition do exist often on field days and are supposed to take place from other features that the teachers wanted more of. The school subject which was and should be most represented at the field days was the subject physical education. The PE-teacher is the one who is regarded to have the competence and who does most of the planning and organizing around the field days Nevertheless teachers think that the planning should be spread more among teachers.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><p>There seems to be continuity in the transition between the intentions at the transforming arena and implementation at the field when it comes to fresh air, nature and outdoor life at the field days. However, the teachers respectively headmasters, on the different arenas, does not always share the same opinion about how often outdoor life and physical activity do exist on the field days.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra lärares och rektorers syn på friluftsdagar avseende mål, innehåll och organisation. Resultatet har tolkats med utgångspunkt i en läroplansteoretisk modell. De mer preciserade frågeställningarna var: Vad vill skolan uppnå med friluftsdagarna? Hur ramar skolan in begreppet friluftsdag genom förekomsten av olika inslag? Hur ofta vill lärarna att olika inslag ska förekomma på friluftsdagarna samt vilka skolämnen är och bör finnas representerade? Hur ser organisationen ut kring friluftsdagarna på skolan enligt lärare och rektorer samt hur bör den se ut enligt lärarna? Vilken kompetens anser lärare och rektorer vara viktig för planeringen av friluftsdagarna?  Metod En enkätstudie med kvalitativa inslag genomfördes på 121 ämneslärare i svenska och idrott och hälsa samt 67 rektorer från högstadieskolor i Stockholms län. Enkäter skickades ut via e-post till respondenterna som valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval från en förteckning på Skolverkets hemsida. Studien fick, efter tre påminnelser, en svarsfrekvens på 44,1 procent (n=83). Resultat och diskussion Resultatet visar att ”naturvistelse/friluftsliv” var det som lärare och rektorer tyckte var viktigast att uppnå på friluftsdagar och detta realiseras också genom inslag av natur- och utomhusvistelse. Lärare och rektorer ramar in begreppet friluftsdag olika. De har olika uppfattning om förekomsten av inslaget ”friluftsliv” och det gäller också inslaget ”fysisk aktivitet”. Rektorerna ansåg att dessa inslag förkommer i större utsträckning än lärarna. I jämförelsen mellan lärares uppfattning om vad som förekommer och hur det bör se ut på skolan visades en signifikant skillnad på inslagen ”tävlingsmoment”, ”ämnesintegrering”, ”naturvistelse”, ”fysisk aktivitet” samt ”miljö och hållbar utveckling”. Tävlingsmoment förekommer för ofta och kan tänkas ta plats från de andra inslagen som lärarna önskade mer av på friluftsdagarna. Ämnet som var och bör vara mest representerande på friluftsdagarna var ämnet idrott och hälsa. Idrottsläraren anses vara den som har kompetensen att planera och organisera friluftsdagar och är också den som oftast planerar och organiserar friluftsdagarna. Lärarna i studien tycker dock att planeringen borde fördelas på fler lärare. Slutsats Det tycks finnas en kontinuitet i övergången mellan intentionerna på transformeringsarenan och realiseringsarenan när det kommer till frisk luft, natur och friluftsliv på friluftsdagarna. Däremot delar lärare respektive rektorer, på de olika arenorna, inte uppfattningen om hur ofta friluftsliv och fysisk aktivitet förekommer på friluftsdagarna. / Aim and questions The aim of this study has been to compare teachers’ and headmasters’ view on field-days’ goal, content and organisation. The results were interpreted on the basis of a “curriculum theoretical model”. The questions are: What do schools strive to attain with field days? How do schools define the conception of field day by the existence of different features? How often do teachers want different features to occur at field days and what school subjects are, and should be represented according to teachers? How does the organization around the field days look like according to teachers and headmasters, and how should it look like according to teachers? Which qualifications are important when planning field days according to teachers and headmasters? Method The study was carried out on 121 teachers of Swedish and teachers of PE and 67 headmasters from secondary schools in Stockholm country. A questionnaire was sent by e-mail to the respondents who were chosen by an independent random selection with the help of a list at the web page of the National Agency for education. The percentage of answers, after three reminders, were 44.1% (n = 83). Results and discussion Results shows that ”being in nature/outdoor life” was what the schools considered to be most important to attain at field-days and this is also what becomes realized by features as being in nature and being outdoor. Teachers and headmasters do frame the term of field-days in different ways. They have different opinions about the existence of the feature ”outdoor life” and this also applies to the feature ”physical education”. Headmasters think that those features exist more often than the teachers. When comparing teachers opinion about how it looks like in school and how it should look like there was a significant difference within the features ”elements of competition”, ”integrating school subjects”, ”being in nature”, ”physical activity” and ”environment and sustainable development”. Elements of competition do exist often on field days and are supposed to take place from other features that the teachers wanted more of. The school subject which was and should be most represented at the field days was the subject physical education. The PE-teacher is the one who is regarded to have the competence and who does most of the planning and organizing around the field days Nevertheless teachers think that the planning should be spread more among teachers. Conclusion There seems to be continuity in the transition between the intentions at the transforming arena and implementation at the field when it comes to fresh air, nature and outdoor life at the field days. However, the teachers respectively headmasters, on the different arenas, does not always share the same opinion about how often outdoor life and physical activity do exist on the field days.

Det finns inga krav på vare sig omfattning eller innehåll för friluftsverksamhet i grundskolan, trots att friluftsliv och naturvistelse för med sig en rad värden. Därför har jag, inom ramen för detta arbete, utvecklat en lärarhandledning som avser att motivera och underlätta för lågstadielärare i Nacka kommun att bedriva friluftsdagar med koppling till naturorienterande ämnen, samt att inspirera elever att redan i yngre år upptäcka och vistas i naturen. Utifrån en enkätundersökning som genomfördes med målgruppen, samt utifrån läroplanen för grundskolan och litteratur kopplat till friluftsliv och pedagogik, sammanställdes ett utkast av lärarhandledningen, som i sin tur revideras efter en utvärdering med målgruppen. Det resulterade i en lärarhandledning med fem arbetsområden, kopplade till tre friluftsdagar över ett helt läsår, där eleverna involveras i arbetet både inför och efter friluftsdagarna. I slutsatsen lyfts lärarhandledningen som ett kunskapsbidrag med potential att även användas av lärare som inte är yrkesverksamma i Nacka kommun.