Sammanfattning 2008 kom en lagändring där det framgår att det nu finns ett tak på hur högt belopp som fastighetsavgiften ska beräknas på. Denna lagändring blev ett avsteg från likformighetsprincipen med avseende på att beskattningen är ojämn då vissa får betala ett fast belopp i fastighetsavgift medans andra får betala ett progressivt belopp beroende på deras taxeringsvärde om de inte når upp till takbeloppet. Lagändringen innebar också att benägenheten att vilja redovisa en till- eller ombyggnation eller en nybyggnation av en gäststuga på tomten påverkades på så vis att, för vissa fastighetsägare så får redovisandet av förändringar på fastigheten ekonomiska konsekvenser i form av höjd fastighetsavgift. På grund av den ekonomiska påverkan så har ett flertal fall gått till domstol där frågan om gränsdragningen mellan komplementbyggnad och småhus har prövats. I lagstiftningen finns ingen tydlig beskrivning av vad som ska anses vara ett småhus. Anledningen till att det är viktigt att veta vad som är ett småhus är på grund av att förekomsten av småhus påverkar fastighetsavgiften. Skatteverket har gett ut ett ställningstagande där myndighetens syn på vad som ska anses vara ett småhus är. Detta ställningstagande har frekvent förekommit i domstolars avgöranden. I lagens förarbeten står det att till småhus ska räknas det som i dagligt tal kallas för villor, kedjehus och radhus. I fastighetstaxeringslagens (FTL) andra kapitel återfinns reglerna kring vad som ska anses vara ett småhus. För att få en ytterligare precisering på vad ett småhus är får man gå till praxis för i förarbetena från 2009 så väljer lagstiftaren att inte precisera vad som är ett småhus utan överlåter det till rättstillämpningen. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad som är gällande rätt när det kommer till att avgöra vad som ska anses vara ett småhus respektive komplementbyggnad enligt 2 kap. 2 § FTL (1979:1152). För att utreda frågan har den rättsdogmatiska metoden tillämpats för att fastställa gällande rätt. Med hjälp av innehållsanalysen så gjordes ett kodschema som är utformat från vad som framkommit som avgörande kriterier för att en byggnad ska ses som ett småhus och vilka regler som tillämpats. I praxis framgår det ingen tydlig gräns för hur stor ytan behöver vara i byggnaden för att indelas som småhus. Däremot står det klart att förekomsten av faciliteter för boende har en betydande roll vid bedömningen. Av målet från HFD not 27 kan utrönas att vid indelning av byggnaden i byggnadskategorin småhus så var förekomsten av boendefunktioner en betydande faktor. Skatteverket och domstolen verkar dela samma bild av vad som ska utgöra ett småhus således ger Skatteverkets ställningstagande bra ledning i avgörandet vid indelningen. Rättssäkerheten kan ifrågasättas med tanke på att det inte finns några tydliga regler och då finns risken för att godtycke kan uppstå i bedömningen. I den avslutande delen av uppsatsen förs en diskussion om rättssäkerhetsperspektivet i förhållande till vald frågeställning. Det står klart att en alternativ tolkning är möjlig av 2 kap. 2 § FTL dock behöver fastighetsägaren bra argument som övertygar rätten om att den alternativa tolkningen stämmer bättre in med lagstiftningen i övrigt än den som Skatteverket har.

Slakthusområdet är ett av Stockholms två handelsområden och består av ett antal tegelbyggnader från tidigt 1900-tal, och fungerar idag som en handelsplats för köttmarknaden. Denna plats planeras att få en ny funktion, genom ett antal nya gymnasieskolor. Byggnadens huvudsakliga syfte är att vara en kompletterande byggnad till tre gymnasieskolor, och därmed tillföra ett antal gemensamma funktioner.  Byggnaden har planerats efter konceptet att “skapa en öppen varierande lärmiljö med fokus på variation mellan funktioner och olika typer av studiemiljöer genom flexibilitet och multifunktionalitet.”  Genom ett fast skal av betong och ett genomgående pelargrid i byggnaden skapas möjlighet för en flexibel och multifunktionell miljö. Olika typer av studiemiljöer har skapats i form av olika öppenhet mot omgivningen. En variation har skapats mellan funktionerna i byggnaden för att skapa ett flöde i rörelsen, såsom förhållandet mellan de mer öppna publika rummen och de mer avskilda som studieytorna. Lärocentret kopplar an till kontexten genom att använda tegel som material i gestaltningen, både i fasad, på insidan och i golvbeläggning. Tekniken har vävts samman med estetiken genom att gjuta in teglet i betongen för att uppnå det estetiska uttrycket.  Tre vägar i tegel har anlagts genom den intilliggande parken kopplade till varsin gymnasieskola för att skapa en fysisk koppling till platsen.   Intill entrén till byggnaden har en skatepark anlagts för att knyta an till flödet av elever från skolorna. Flödet av ljus har studerats och stora försterpartier leder in ljuset genomgående i byggnaden för att skapa ljusa studiemiljöer med tillgång till ett stort flöde av naturligt dagsljus. / The slaughter area next to Globen is one of Stockholm's two trading areas and consists of a number of brick buildings from the early 1900s, and today serves as a trading place for the meat market. This site is planned to get a new function, through a number of new secondary schools. The main purpose of the building is to be a complementary building to three secondary schools, thus providing a number of common functions. The building has been planned according to the concept of "creating an open varied learning environment focusing on variations between functions and different types of study environments through flexibility and multifunctionality.”  Through a solid shell of concrete and a continuous grid of columns in the building, there is the opportunity for a flexible and multifunctional environment. Different types of study environments have been created in the form of different openness to the environment. A variation has been created between the functions of the building to create a flow in the movement, such as the relationship between the more open public spaces and the more divisional as the study areas. The learning center connects to the context by using brick as material in the design, both in the facade, inside and in floor coverings. The technique has been woven together with the aesthetics by pouring the bricks into the concrete to achieve the aesthetic expression. Three brick roads have been built through the adjacent park attached to each upper secondary school to create a physical connection to the site. Near the entrance to the building, a skate park has been set up to link the flow of students from the schools. The flow of light has been studied and large parties of glass in the facade lead the light throughout the building to create bright study environments with access to a large flow of natural daylight.

<p>Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB. Det resulterande förslaget blev enkomplementbyggnad med sadeltak. Byggnaden frångår de traditionellafriggebodarnas utformning på flera sätt. Bland annat genom att inte ha träpanelsom fasad, utan istället används fibercementskivor. Det har varit engenomgående strävan i arbetet att utforma byggnaden i balans med den lillastorleken och att skapa ett avskalat uttryck. En redovisning av resulterandeförslag med 3D-visualiseringar, sektioner, fasader och planlösning finns längstbak i examensarbetet.</p> / <p>This thesis deals with the design of an in Sweden so called "friggebod" thatcontains all the housing functions. The reason for this is that since the first ofJanuary 2008 it is permitted to construct an additional building (friggebod),next to a main building, of 15 square meters without applying for a buildingpermit. We therefore investigated if it was possible to fit a home within thisspace.The report investigates whether there are any 15 square meter houses on themarket in the current situation that serves as adequate housing. It is alsoinvestigated which laws and regulations applicable to such building. What wehave found important to consider in the design and appropriate construction forsuch a building are also shown.The aim of this work has been to produce a well-defined proposal of this kindof building to the employer, Ekenässtugan AB. The resulting proposal is acomplementary building that departs from the traditional "friggebod"-design inseveral ways. It has been a guideline in the work to design the building inbalance with the small size and to create a simple expression. A presentationwith 3D visualizations and plans are found at the back of the thesis.</p>

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB. Det resulterande förslaget blev enkomplementbyggnad med sadeltak. Byggnaden frångår de traditionellafriggebodarnas utformning på flera sätt. Bland annat genom att inte ha träpanelsom fasad, utan istället används fibercementskivor. Det har varit engenomgående strävan i arbetet att utforma byggnaden i balans med den lillastorleken och att skapa ett avskalat uttryck. En redovisning av resulterandeförslag med 3D-visualiseringar, sektioner, fasader och planlösning finns längstbak i examensarbetet. / This thesis deals with the design of an in Sweden so called "friggebod" thatcontains all the housing functions. The reason for this is that since the first ofJanuary 2008 it is permitted to construct an additional building (friggebod),next to a main building, of 15 square meters without applying for a buildingpermit. We therefore investigated if it was possible to fit a home within thisspace.The report investigates whether there are any 15 square meter houses on themarket in the current situation that serves as adequate housing. It is alsoinvestigated which laws and regulations applicable to such building. What wehave found important to consider in the design and appropriate construction forsuch a building are also shown.The aim of this work has been to produce a well-defined proposal of this kindof building to the employer, Ekenässtugan AB. The resulting proposal is acomplementary building that departs from the traditional "friggebod"-design inseveral ways. It has been a guideline in the work to design the building inbalance with the small size and to create a simple expression. A presentationwith 3D visualizations and plans are found at the back of the thesis.

I Sverige finns inget krav på bygglov vid uppförande av en komplementbyggnad på fastighet med en- och tvåfamiljshus. Det förekommer många lagar och lagrum där komplementbyggnader omskrivs, men att tillämpa dessa i verkligheten anses till viss del vara svårare. När avstyckning av komplementbyggnad sker inom strandskyddat område ska förrättningslantmätaren avgöra hur stor påverkan förrättningen har på strandskyddslagstiftningen. Lagstiftningen anses svårtolkad när det gäller avstyckad komplementbyggnad både inom och utanför strandskyddat område. Detta kan leda till oklarheter kring vilka tillstånd som egentligen krävs samt att lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och byggnadsnämnden inte alltid är överens om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Därför ska frågan “Hur ser lagstiftningen ut och vilka tillstånd krävs när komplementbyggnad avstyckas inom och utom strandskyddat område?” utredas i detta examensarbete. Syftet med detta arbete är att undersöka hur denna problematik kan förenklas för att bespara både lantmäterimyndigheten samt sakägare tid och ibland även kostnader. Dessutom önskas det klargöras vilka regler och principer som gäller då en komplementbyggnad avstyckas som ligger inom strandskyddat område då detta idag anses tvetydigt enligt lagstiftningen. Målet med detta arbete är att bidra till ytterligare kunskap kring ämnet och genom det besvara frågor som idag förekommer gällande komplementbyggnader samt försöka finna ett enklare förhållningssätt kring information huruvida dessa problem ska lösas. I studien har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Nio intervjuer med verksamma inom området har genomförts där majoriteten bekräftade att det förekommer dilemman i dessa frågor. Vidare har fem förrättningsakter och åtta domar studerats, sammanfattats och sedan analyserats. I slutsatsen fastställs att problematiken kring lagstiftningen har funnits länge och fortfarande finns. Det förekommer efterfrågan kring tydligare lagstiftning med önskan om att det ska underlätta för både verksamma och fastighetsägare. Lagstiftning och olika intressen mellan myndigheter samt bristfälligt samarbete försvårar i vissa fall processen ytterligare.

Syster är ett kollektivboende och systerbyggnad till en befintlig, kulturminnesmärkt byggnation.   Systerbyggnaden består av två smala parallella volymer, förskjutna så att de i mötet skapar ett större rum. De privata lägenheterna finns i längorna och publika och gemensamma rum i mittenkärnan, som bryggar de två byggnadskropparna. Tre fasadprinciper. Lägenhetsfasadens yttersta lager består av glidande och svängbara träpaneler som skapar ett spel mellan visuell transparens och slutenhet. Gångens glasade fasadväggar växlar och skapar både interiöra och exteriöra rum. Det öppna rummets rumshöga glasfasad i byggnadens mittendel. Ursprungsbyggnadens glasgångar längs parken återkommer i mina korridorer som skapar närhet till naturen och gör att korridorerna tillför något istället för att enbart möjliggöra förflyttning. Skala och vinkel relaterar till ursprungsbyggnaden och i fasadens utformning återkommer dess trädetaljer. Ursprungsbyggnaden är sluten och vänder sig in mot parken, de gemensamma rummen oåtkomliga för andra än boende. Placeringen av entréerna och publika rummen ger i systerbyggnaden uttryck av ökad öppenhet. Förhållandet mellan bostadsdelens repetitiva cell, det publika öppna rummet och cirkulationens betydelse formar systerbyggnaden. De parallella men förskjutna lamellerna ger tydliga gränser mellan det privata och det publika. Den utsträckta byggnadskroppen innebär en många passager. Cirkulationen blir en del av den rumsliga upplevelsen. / Sister is a collective housing and a sister building to an existing, listed cultural monument. The sister building consists of two narrow parallel volumes, with apartments, staggered to create a larger common and public room in the meeting. There are three facade principles. The apartment façade consists of sliding wooden panels that create a play between visual transparency and a closed unit. The glazed facade walls of the corridors alternate and create both interior and exterior spaces. The open room's room-high glass facade in the middle part of the building. The glass corridors of the original building along the park reappear in my corridors, which create closeness to nature and make the corridors add something instead of only enabling movement. Scale and angle relate to the original building and in the façade's design, its wooden details reappear. The original building is perceived as closed while the sister building strives for more openness and the relationship between the residential part's repetitive cell, the public open space and the importance of circulation shapes the sister building. The elongated body of the building involves a lot of passages. The circulation becomes part of the spatial experience.

Strandskyddet i Sverige är en del av allemansrätten som innebär att var och en har rätt att under ansvar färdas fritt i den svenska naturen, den rätten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens från förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fått nytt innehåll, bland annat att Länsstyrelsen är den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa ärenden. En ny regel som ska säkerställa att fri passage ges vid tomtplatsbestämning infördes även 2009. Ett antal överprövningsärenden har studerats för att kunna analysera tillämpningen av bestämmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie är tänkt att svara på om krav på fri passage förekommer i andra länder. Litteraturstudien ska ge kunskap om de svenska rättsförhållanden. Intervju och enkät kompletterar studien. Studien har gett svar om hur strandskyddslagen tillämpas avseende tomtplats och fri passage vid olika åtgärder i strandskyddsområde. Ett helhetsperspektiv ges även, där alla beslut om dispenser i materialet påverkas av regeln om fri passage och vilka åtgärder Länsstyrelsen gör med tomtplats. Helhetsperspektivet visar att en stor del av fallen inte anses beröras av frågan enligt Länsstyrelsens handläggare, men att trots det bevaras eller möjliggörs fri passage som ett resultat av deras beslut i 40% av ärendena. Med ett åtgärdsperspektiv presenteras bland annat varför olika typer av ersättningsbyggnader medges dispens utifrån tomtplatsbegreppet. De beslut som innebär att hel fastighet med strandkontakt bestäms till tomtplats är av naturliga orsaker det största hindret mot fri passage. I Stockholms Länsstyrelse förekommer det i 20% av studerat material. Av de fastigheter som avgränsats till hel tomtplats förekommer betydligt större tomtplatser än vad lagstiftningen rekommenderar. De oväntade resultat som kommit fram i studien gör gällande att halländska förhållanden kan visa på en flexibilitet i tillämpningen av strandskyddet vid mindre vattendrag, medan Stockholms förhållanden indikerar brister vid utredning huruvida ett område kan anses privat ianspråktaget eller ej. Nyckelord: Strandskyddslagstiftning, fri passage, tomtplats, komplementbyggnad, ersättningsbyggnad, lucktomt, strandskyddsdispens, överprövning. / Beach protection in Sweden is part of the public nature, which in this study means that everyone has the right to responsible travel freely in the Swedish nature. This right is secured by shoreline protection legislation in the environmental legislation. In certain circumstances it is possible to grant exemptions from the prohibitions in the shoreline protection. Shore protection legislation has changed and new content was added in 2009. Among other things, the County Administrative Board is now the authority that review, and in sometimes try the cases where the municipality has accepted a waiver. It can entitles as a "double check". A new rule that will ensure that free passage is provided when the use of properties concerning the area for plot get limited by a plot determination, was introduced in 2009. A number of cases up for double checking have been studied to analyze the application of the provisions of plot site and free passage. A literature review is intended to find out whether demands for free passage occurs in other countries. The literature review will also provide knowledge about the Swedish legal relations. Interviews and a survey complements the study. The study has provided answers on plot site and free access application from different perspectives. One perspective is how all decisions on exemptions in the material are affected by the rule of free passage and what steps the County Board takes with plot site. The following view shows that a large proportion of the cases are not considered to be affected by the issue of the County Administration Officer. Another perspective is to look at the actions permitted. This includes a presentation of why different types of replacement buildings are dispensed, regarding to plot site concept. Needless to say, decisions where an entire property with beach contact is determined to plot site is the biggest obstacle to free passage. In Stockholm County Administrative Board, this occurs in 20% of the studied materials. In the cases where the entire property was defined as plot site, there exists considerably larger plots than the law recommends. The unexpected results that have emerged in the study argues that Hallands´ conditions may show a flexibility in the application of shore protection close to small streams, while circumstances in Stockholm indicate shortcomings in investigating whether an area can be considered private utilization or not. Keywords: County Administrative Board, Coastal zone management, Legislation, Shoreline, Free passage, Public nature

När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL ersattes år 2011 av dagens plan- och bygglag, PBL fick paragrafen gällande bygglovsbefriade åtgärder några språkliga uppdateringar. Ändringarna var avsedda att förenkla och uppdatera tolkningen. Några ändringar i hur bygglovsbefrielsen på glesbygden ska bedömas var ej avsedda. Denna studie granskar ett flertal av Sveriges kommuners tolkning av bygglovsbefrielsen enligt 9 kap. 6 § PBL. Granskningen gjordes via en enkätundersökning, resultaten jämfördes och sammanställdes. För att kunna avgöra huruvida kommunerna gjort en korrekt bedömning har studien även gjort en grundlig juridisk granskning av lagtext och förarbeten. 9 kap. 6 § PBL är en komplicerad paragraf och kan inte tolkas utan att läsa förarbetena. Tyvärr räcker det inte med att läsa propositionerna till PBL. Även de förarbeten som finns till ÄPBL måste läsas för att förstå innebörden. Paragrafen har sedan 1987 genomgått flertalet uppdateringar, därav är informationen utspridd. Bygglovsbefrielsen i denna paragraf riktar sig till fastighetsägare till en- och tvåbostadshus på glesbygden som vill uppföra en liten tillbyggnad eller komplementbyggnad i omedelbar närhet till bostadshuset. Kravet är att det på fastigheten finns ett bostadshus och att byggnaderna ska vara ett komplement som inte dominerar över bostadshuset. Fastighetsägaren behöver inte anmäla eller rådfråga byggnadsnämnden utan ska själv kunna bedöma om reglerna går att tillämpa. Att gemene man, utan juridiska förkunskaper ska kunna tolka en komplicerad paragraf är bekymmersamt. Konsekvenserna av en felbedömning är kostsamma. Tyvärr finns inte mycket till vägledning att få av kommunerna, då resultatet av enkätundersökningen visat att nästan alla byggnadsnämnder gör en felaktig bedömning av paragrafen. Studien belyser problematiken med att överlåta tolkningen av en komplicerad paragraf till fastighetsägarna. Att kommunerna sätter egna bestämmelser kring tolkningen av paragrafen utan uppsikt från överordnad myndighet gör inte problemen färre. Slutsatsen för denna studie resulterar i att bättre vägledning och hårdare krav på kommunerna måste införas för att inte lägga över för stort ansvar på de enskilda. / When the older planning and building act was replaced in 2011 by todays planning and building act, the paragraph regulating permits exempt buildings actions received some linguistic updates. The updates where intended to simplify and update the interpretation. Any changes in the countryside in how this was supposed to be interpreted was not intended. This thesis examines how multiple Swedish municipalities interpret the permits exempt buildings according to 9 chap. 6 § planning and building act. The examination was done with a survey sent to all Swedish municipalities, which was then put together and the results where compared. To be able to decide if the municipalities have been making correct interpretations this thesis have also made a thorough legal examination of the law and preliminary work. 9 chap. 6 § planning and building act is a complicated paragraph and cannot be interpreted without reading the preparatory work. Unfortunately, just reading the propositions to the planning and building act is not enough. The preparatory work for older planning and building act must also be read to fully grasp the meaning of the law. The paragraph has gone through multiple updates since 1987, therefor the information has been spread out. The permits exempt buildings in this paragraph is aimed at property owners owning houses with one or two families in the countryside that want to erect a small extension for the house or a complimentary building adjacent to the main building. The condition is that there is a house on the property and that the building is of a complementary nature to not dominate over the actual main house. The property owner does not need to report to or consult with the municipality but is rather supposed to judge if the rules are applicable for them self.T hat the average citizen, without basic legal education, is supposed to be able to interpret a complicated paragraph like this is troublesome. The consequence of a misjudgement is expensive. Unfortunately, there is not a lot of guidance to be had from the municipalities since our survey shows that almost all Building Department are making incorrect decisions based on interpreting the paragraph incorrectly. This thesis shines a light on the problem with assigning a complicated paragraph to be interpreted by the property owners. Furthermore, allowing the municipalities to make their own regulations regarding the interpretation of the law, without accountability to superior government agencies does not make the problems fewer. Our conclusion with this thesis results in that better guidance and stricter demands on the municipalities must be enacted to not place too big of a responsibility on the individual citizen.