När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL ersattes år 2011 av dagens plan- och bygglag, PBL fick paragrafen gällande bygglovsbefriade åtgärder några språkliga uppdateringar. Ändringarna var avsedda att förenkla och uppdatera tolkningen. Några ändringar i hur bygglovsbefrielsen på glesbygden ska bedömas var ej avsedda. Denna studie granskar ett flertal av Sveriges kommuners tolkning av bygglovsbefrielsen enligt 9 kap. 6 § PBL. Granskningen gjordes via en enkätundersökning, resultaten jämfördes och sammanställdes. För att kunna avgöra huruvida kommunerna gjort en korrekt bedömning har studien även gjort en grundlig juridisk granskning av lagtext och förarbeten. 9 kap. 6 § PBL är en komplicerad paragraf och kan inte tolkas utan att läsa förarbetena. Tyvärr räcker det inte med att läsa propositionerna till PBL. Även de förarbeten som finns till ÄPBL måste läsas för att förstå innebörden. Paragrafen har sedan 1987 genomgått flertalet uppdateringar, därav är informationen utspridd. Bygglovsbefrielsen i denna paragraf riktar sig till fastighetsägare till en- och tvåbostadshus på glesbygden som vill uppföra en liten tillbyggnad eller komplementbyggnad i omedelbar närhet till bostadshuset. Kravet är att det på fastigheten finns ett bostadshus och att byggnaderna ska vara ett komplement som inte dominerar över bostadshuset. Fastighetsägaren behöver inte anmäla eller rådfråga byggnadsnämnden utan ska själv kunna bedöma om reglerna går att tillämpa. Att gemene man, utan juridiska förkunskaper ska kunna tolka en komplicerad paragraf är bekymmersamt. Konsekvenserna av en felbedömning är kostsamma. Tyvärr finns inte mycket till vägledning att få av kommunerna, då resultatet av enkätundersökningen visat att nästan alla byggnadsnämnder gör en felaktig bedömning av paragrafen. Studien belyser problematiken med att överlåta tolkningen av en komplicerad paragraf till fastighetsägarna. Att kommunerna sätter egna bestämmelser kring tolkningen av paragrafen utan uppsikt från överordnad myndighet gör inte problemen färre. Slutsatsen för denna studie resulterar i att bättre vägledning och hårdare krav på kommunerna måste införas för att inte lägga över för stort ansvar på de enskilda. / When the older planning and building act was replaced in 2011 by todays planning and building act, the paragraph regulating permits exempt buildings actions received some linguistic updates. The updates where intended to simplify and update the interpretation. Any changes in the countryside in how this was supposed to be interpreted was not intended. This thesis examines how multiple Swedish municipalities interpret the permits exempt buildings according to 9 chap. 6 § planning and building act. The examination was done with a survey sent to all Swedish municipalities, which was then put together and the results where compared. To be able to decide if the municipalities have been making correct interpretations this thesis have also made a thorough legal examination of the law and preliminary work. 9 chap. 6 § planning and building act is a complicated paragraph and cannot be interpreted without reading the preparatory work. Unfortunately, just reading the propositions to the planning and building act is not enough. The preparatory work for older planning and building act must also be read to fully grasp the meaning of the law. The paragraph has gone through multiple updates since 1987, therefor the information has been spread out. The permits exempt buildings in this paragraph is aimed at property owners owning houses with one or two families in the countryside that want to erect a small extension for the house or a complimentary building adjacent to the main building. The condition is that there is a house on the property and that the building is of a complementary nature to not dominate over the actual main house. The property owner does not need to report to or consult with the municipality but is rather supposed to judge if the rules are applicable for them self.T hat the average citizen, without basic legal education, is supposed to be able to interpret a complicated paragraph like this is troublesome. The consequence of a misjudgement is expensive. Unfortunately, there is not a lot of guidance to be had from the municipalities since our survey shows that almost all Building Department are making incorrect decisions based on interpreting the paragraph incorrectly. This thesis shines a light on the problem with assigning a complicated paragraph to be interpreted by the property owners. Furthermore, allowing the municipalities to make their own regulations regarding the interpretation of the law, without accountability to superior government agencies does not make the problems fewer. Our conclusion with this thesis results in that better guidance and stricter demands on the municipalities must be enacted to not place too big of a responsibility on the individual citizen.