Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns detockså ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sverigescykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle ävenvara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex. ruttplanering för cykelvägnätet.Målet med det här arbetet var att utveckla en applikation för att kartlägga cykelbanor.Applikationen skulle kunna köras på en PC under Windows XP. Koordinater skulle hämtas frånen GPS-enhet ansluten till datorn och plottas på en karta. Insamlade koordinater skulle ävenkunna omvandlas till noder och länkar för att beskriva vägnätets utsträckning och logiskakopplingar. Projektet genomfördes i samarbete med WM-data.WM-data tillhandahöll ett antal färdiga moduler för uppritning av karta samt hantering avdatabas och GPS-enhet. Problemet kunde grovt delas i tre sektioner; utveckla användargränssnittför applikationen, integrera tillhandahållna moduler i applikationen och utveckla den internalogiken för hantering av länkar och noder. Uppgifterna löstes mer parallellt än sekventiellt.Resultat blev ett program där de tre huvudfunktionerna från användarperspektivet är starta/stoppakartläggning samt upprätta kopplingspunkt (nod). Den applikation som utvecklades under det härprojektets gång har möjliggjort kartläggning av cykelbanor, och det finns ett flertal alternativ förvidareutveckling.

No description available.

No description available.

Studien syftar till att kvalitativt undersöka och jämföra cykelinfrastrukturen i Stockholm och Köpenhamn och hur de  arbetar  för  att  uppnå  högre  säkerhet  för  cyklister.  Arbetet  bygger  på  tre  metoder,  textanalys  av  städernas kommunala  styrdokument  för  en  säkrare  cykelstad,  intervjuer  samt  observationer.  Studien  visar  att  städerna historiskt sett har haft olika prioriteringar då Stockholm utvecklade bilvägar och kollektivtrafik vid inträdet av motorfordon, medan Köpenhamn prioriterade cykeln. Båda städerna satsar på att förbättra säkerheten för cyklister, men Köpenhamn ligger mer i framkant med sin vägutformning jämfört med Stockholm. Olika cykelpassager är olika säkra där ett upphöjt cykelspår är mer säkert än streckat cykelfält. Korsningar är en kritisk punkt för cyklister och  genom  färgmarkerad  cykelled  och  cykelbox  blir  den  säkrare.  Det  är  viktigt  att  kommunerna  prioriterar cyklisterna vid dåligt väder och underlag såsom halka, eftersom det ökar risken för olycka för cyklisterna. Andra viktiga åtgärder är cykelbroar och att begränsa bilars hastighet.

There are several methods to measure surface evenness for car roads, but almost none for bike paths. Accordingly, VTI (the Swedish National Road and Transport Research Institute) have created a smartphone application which uses the accelerometers in the phone to measure the vibration from the road. This report’s aim is to analyze the data collected using this application, investigate if the data is repeatable, to find factors that are important for evenness and perform classification of bike paths as even or wiggly. Two main methods were used, Gaussian process and wavelets. Gaussian process was used to classify bike paths and wavelets to investigate the repeatability and see how many trips are needed to get a consistent result. The results show that the two different smartphones gave quite different results; one smartphone indicated almost twice as high RMS values (measure of vibration) than the other. The GPS positions of smartphones were quite good, except under a tunnel and close to high buildings. Some short section of the road gave very high or very low RMS values, but the general standard of all investigated bike paths were too even to detect any significant differences between the paths. The results show that there’s some unexplained variance in the turns, but the effect of the turns hasn’t been tested. The wavelets analysis show that around 15 trips were needed to get a consistent result. The report contains a description of a designed experiment that will continue this project. This new data will be collected in a more carefully to make a better separation between good and bad cycle routes by the RMS value. / <p>Uppdragsgivare: VTI (Anna Niska och Leif Sjögren)</p>

”Hållbar stadsplanering” är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle. Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt. Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits. Bilismen är den utveckling som har format dagens stad mest. Vi har idag, den 150-åriga uppfinningen cykeln, som kanske är det mest miljövänliga transportmedlet. Att förbättra för cykeltrafik i staden är därför betydelsefullt. Syftet med mitt examensarbete är att upptäcka brister och problemområden i cykelvägnätet, för stadsdelen Hovshaga i Växjö. Målet är att komma med förslag på åtgärder för de problemområden jag valt ut. Mycket av de problemområden jag hittat beror på att staden planerats så mycket för bilisterna, cyklister och andra trafikanter har fått betala priset av bilismens framfart. Gatuutrymme och status är två kategorier där mycket av problemen ligger.

<p>”Hållbar stadsplanering” är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.</p><p>Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.</p><p>Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits. Bilismen är den utveckling som har format dagens stad mest.</p><p>Vi har idag, den 150-åriga uppfinningen cykeln, som kanske är det mest miljövänliga transportmedlet. Att förbättra för cykeltrafik i staden är därför betydelsefullt.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att upptäcka brister och problemområden i cykelvägnätet, för stadsdelen Hovshaga i Växjö. Målet är att komma med förslag på åtgärder för de problemområden jag valt ut.</p><p>Mycket av de problemområden jag hittat beror på att staden planerats så mycket för bilisterna, cyklister och andra trafikanter har fått betala priset av bilismens framfart. Gatuutrymme och status är två kategorier där mycket av problemen ligger.</p>

Abstract Purpose: In Sweden, the authorities have long realized that increasing cycling would give the community huge profits from an environmental perspective. About one third of the Swedish population is inactive during the day. Inactivity costs society annually six billion SEK. Single statistics states that around 30 people are killed in bicycle accidents every year. In addition, an average of 350 cyclists are seriously injured. Many of these accidents are related to the cycling paths physical design. The average cycling path distance per person has decreased by 20% over the past 20 years. The aim of the project is to provide suggestions for improvements in physical design on the cycle paths in order to increase safety and accessibility that lead to increased cycling. Method: The work begins with literature studies and document analysis to gain an insight into what has been found in previous research on this subject. In order to be able to deepen more on the subject and to investigate what officials in the Municipality of Linköping have to say about problems with cycle paths, three interviews were made with officials who work with cycling issues. Result: Generally, cycling routes in Linköping municipality and Sweden maintain good quality, but there is much to be done to improve. The municipality is working actively to address problems that arise on the roads, but the accident statistics will remain unchanged. The interviewees believe that knowledge about the design of cycle paths affects accident statistics. Also, the implementation of what they actually know about road design does not always work That is, Sweden needs to invest more resources on the cycling network and make use of the knowledge that Denmark and the Netherlands have. Implications: There are countries that have developed further in the cycling network than Linköping, such as Denmark and the Netherlands. Linköping and other cities in Sweden can benfit from their knowledge and experience. In order to achieve the set goals, of course, a larger investment of capital must be made on the infrastructure, focusing on cycling in order to make cycling more accessible and safe. Research must focus more on detailed solutions of traffic elements. The authors of this project recommend traffic planners to collaborate with other traffic planners in other municipalities in Sweden as well as municipalities from other countries to drive development faster. Another recommendation from the authors is to create an organization that is only responsible for the walking and cycling routes just like what the Netherlands has done. In addition, cycling must be prioritized more in traffic planning than it is today. Limitations: There are many factors that affect the use of bicycles, but the project has only considered had the physical design as an area of ​​investigation. Furthermore, due to lack of time, the work has only chosen to compare Linköping municipality with cities in Denmark and the Netherlands. Keywords: Safety, Accessibility, Cycle Routes, Bike Accidents, Criminal Record. / Sammanfattning Syfte: I Sverige har myndigheterna sedan lång tid tillbaka insett att ökat cyklande skulle ge samhället stora vinster ur ett miljöperspektiv. Ungefär en tredjedel av den svenska befolkningen är inaktiva under dagen. Inaktivitet kostar samhället årligen sex miljarder. Enlig statistiken har cirka 30 personer omkommit i cykelolyckor årligen under 2000-talet i Sverige. Dessutom skadas i genomsnitt 350 cyklister allvarligt. Många av dessa olyckor är relaterade till cykelvägarnas fysiska utformning. Den genomsnittliga cykelsträckan per person har minskat med hela 20 % under de senaste 20 åren. Målet med arbetet är att ge förslag på förbättringar i den fysiska utformningen på cykelvägarna i syfte att öka säkerheten och framkomligheten som leder till ökad cykelanvändning. Metod: Arbetet inledes med litteraturstudie och dokumentanalys för att få en inblick i vad som har framkommit i tidigare forskning i ämnet. För att kunna fördjupa sig mer i ämnet utfördes tre intervjuer med personer som är ansvariga för cykelfrågor i Linköpings kommun för att ta reda på vilka problem de har på cykelvägarna. Resultat: Generellt håller cykelvägar i Linköpings kommun och Sverige bra kvalité men det finns fortfarande mycket att förbättra. Kommunen arbetar aktivt med att åtgärda problem som uppstår på vägarna men olycksstatistiken blir oförändrad. De intervjuade personerna menar att det behövs mer kunskap om hur utformningen av cykelvägar påverkar olycksfallsstatistiken eller att implementeringen av det de faktiskt vet om utformning inte funkar. Sverige behöver satsa mer resurser på cykelnätet och utnyttja kunskaperna som Danmark och Holland har. Konsekvenser: Det finns städer som har kommit längre i utvecklingen av cykelnätet än Linköping exempelvis Köpenhamn och Amsterdam. Linköping och andra städer i Sverige kan ta del av deras kunskaper och erfarenheter. För att uppnå de uppsatta målen måste naturligtvis en större satsning av kapital göras på infrastrukturen med fokus på cyklandet i syfte att göra cyklingen mer attraktiv och säker. Forskning måste fokuseras mer på detaljerande lösningar av trafikelement. Författarna rekommenderar att trafikplanerare samarbetar med andra trafikplanerare i andra kommuner i Sverige samt även kommuner från andra länder för att driva utvecklingen snabbare. En annan rekommendation från författarna är att skapa en organisation som ansvarar endast för gång- och cykelvägarna som Holland har gjort. Dessutom måste cykeln prioriteras mer i trafikplaneringen än vad det görs idag Begränsningar Det finns många faktorer som påverkar cykelanvändningen men arbetet har endast haft den fysiska utformningen som undersökningsområde. Vidare har arbetet på grund av tidsbrist endast valt att jämföra Linköpings kommun med städer i Danmark och Holland. Nyckelord: Säkerhet, framkomlighet, cykelvägar, cykelolyckor, stradaregistret.

Enligt plan- och bygglagen ska allmänna platser kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Anpassningar måste därför byggas in i trafikmiljöerna. I Luleå Kommun har anpassningar gjorts under årens lopp för att uppfylla dessa krav, problemet är bara att utformningarna av dessa anpassningar inte följer ett enhetligt mönster. Dessa anpassningar kan bli ett drift- och underhållsproblem om inte genomtänka lösningar byggs. I detta arbete har teori och praktiska erfarenheter legat till grund för upprättandet av förslag till principritningar. En undersökning skickades ut till intresseorganisationer där medlemmar är i behov av dessa anpassningar för att kunna färdas i de allmänna trafikmiljöerna. Fokus har legat på att utforma kanstenslinjen vid gång- och cykelkorsningar, höjdsättning och taktila ytor. Målet med detta arbete var att resultatet skulle kunna nyttjas av Luleå Kommun som stöd vid planering och projektering av trafikmiljöer för att få en enhetlig utformning. Ritningarna presenterade i detta arbete ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med principritningar som senare kan införlivas i Luleå Kommuns projekteringsanvisningar.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!