Studien syftar till att kvalitativt undersöka och jämföra cykelinfrastrukturen i Stockholm och Köpenhamn och hur de  arbetar  för  att  uppnå  högre  säkerhet  för  cyklister.  Arbetet  bygger  på  tre  metoder,  textanalys  av  städernas kommunala  styrdokument  för  en  säkrare  cykelstad,  intervjuer  samt  observationer.  Studien  visar  att  städerna historiskt sett har haft olika prioriteringar då Stockholm utvecklade bilvägar och kollektivtrafik vid inträdet av motorfordon, medan Köpenhamn prioriterade cykeln. Båda städerna satsar på att förbättra säkerheten för cyklister, men Köpenhamn ligger mer i framkant med sin vägutformning jämfört med Stockholm. Olika cykelpassager är olika säkra där ett upphöjt cykelspår är mer säkert än streckat cykelfält. Korsningar är en kritisk punkt för cyklister och  genom  färgmarkerad  cykelled  och  cykelbox  blir  den  säkrare.  Det  är  viktigt  att  kommunerna  prioriterar cyklisterna vid dåligt väder och underlag såsom halka, eftersom det ökar risken för olycka för cyklisterna. Andra viktiga åtgärder är cykelbroar och att begränsa bilars hastighet.