Abstract Purpose: In Sweden, the authorities have long realized that increasing cycling would give the community huge profits from an environmental perspective. About one third of the Swedish population is inactive during the day. Inactivity costs society annually six billion SEK. Single statistics states that around 30 people are killed in bicycle accidents every year. In addition, an average of 350 cyclists are seriously injured. Many of these accidents are related to the cycling paths physical design. The average cycling path distance per person has decreased by 20% over the past 20 years. The aim of the project is to provide suggestions for improvements in physical design on the cycle paths in order to increase safety and accessibility that lead to increased cycling. Method: The work begins with literature studies and document analysis to gain an insight into what has been found in previous research on this subject. In order to be able to deepen more on the subject and to investigate what officials in the Municipality of Linköping have to say about problems with cycle paths, three interviews were made with officials who work with cycling issues. Result: Generally, cycling routes in Linköping municipality and Sweden maintain good quality, but there is much to be done to improve. The municipality is working actively to address problems that arise on the roads, but the accident statistics will remain unchanged. The interviewees believe that knowledge about the design of cycle paths affects accident statistics. Also, the implementation of what they actually know about road design does not always work That is, Sweden needs to invest more resources on the cycling network and make use of the knowledge that Denmark and the Netherlands have. Implications: There are countries that have developed further in the cycling network than Linköping, such as Denmark and the Netherlands. Linköping and other cities in Sweden can benfit from their knowledge and experience. In order to achieve the set goals, of course, a larger investment of capital must be made on the infrastructure, focusing on cycling in order to make cycling more accessible and safe. Research must focus more on detailed solutions of traffic elements. The authors of this project recommend traffic planners to collaborate with other traffic planners in other municipalities in Sweden as well as municipalities from other countries to drive development faster. Another recommendation from the authors is to create an organization that is only responsible for the walking and cycling routes just like what the Netherlands has done. In addition, cycling must be prioritized more in traffic planning than it is today. Limitations: There are many factors that affect the use of bicycles, but the project has only considered had the physical design as an area of ​​investigation. Furthermore, due to lack of time, the work has only chosen to compare Linköping municipality with cities in Denmark and the Netherlands. Keywords: Safety, Accessibility, Cycle Routes, Bike Accidents, Criminal Record. / Sammanfattning Syfte: I Sverige har myndigheterna sedan lång tid tillbaka insett att ökat cyklande skulle ge samhället stora vinster ur ett miljöperspektiv. Ungefär en tredjedel av den svenska befolkningen är inaktiva under dagen. Inaktivitet kostar samhället årligen sex miljarder. Enlig statistiken har cirka 30 personer omkommit i cykelolyckor årligen under 2000-talet i Sverige. Dessutom skadas i genomsnitt 350 cyklister allvarligt. Många av dessa olyckor är relaterade till cykelvägarnas fysiska utformning. Den genomsnittliga cykelsträckan per person har minskat med hela 20 % under de senaste 20 åren. Målet med arbetet är att ge förslag på förbättringar i den fysiska utformningen på cykelvägarna i syfte att öka säkerheten och framkomligheten som leder till ökad cykelanvändning. Metod: Arbetet inledes med litteraturstudie och dokumentanalys för att få en inblick i vad som har framkommit i tidigare forskning i ämnet. För att kunna fördjupa sig mer i ämnet utfördes tre intervjuer med personer som är ansvariga för cykelfrågor i Linköpings kommun för att ta reda på vilka problem de har på cykelvägarna. Resultat: Generellt håller cykelvägar i Linköpings kommun och Sverige bra kvalité men det finns fortfarande mycket att förbättra. Kommunen arbetar aktivt med att åtgärda problem som uppstår på vägarna men olycksstatistiken blir oförändrad. De intervjuade personerna menar att det behövs mer kunskap om hur utformningen av cykelvägar påverkar olycksfallsstatistiken eller att implementeringen av det de faktiskt vet om utformning inte funkar. Sverige behöver satsa mer resurser på cykelnätet och utnyttja kunskaperna som Danmark och Holland har. Konsekvenser: Det finns städer som har kommit längre i utvecklingen av cykelnätet än Linköping exempelvis Köpenhamn och Amsterdam. Linköping och andra städer i Sverige kan ta del av deras kunskaper och erfarenheter. För att uppnå de uppsatta målen måste naturligtvis en större satsning av kapital göras på infrastrukturen med fokus på cyklandet i syfte att göra cyklingen mer attraktiv och säker. Forskning måste fokuseras mer på detaljerande lösningar av trafikelement. Författarna rekommenderar att trafikplanerare samarbetar med andra trafikplanerare i andra kommuner i Sverige samt även kommuner från andra länder för att driva utvecklingen snabbare. En annan rekommendation från författarna är att skapa en organisation som ansvarar endast för gång- och cykelvägarna som Holland har gjort. Dessutom måste cykeln prioriteras mer i trafikplaneringen än vad det görs idag Begränsningar Det finns många faktorer som påverkar cykelanvändningen men arbetet har endast haft den fysiska utformningen som undersökningsområde. Vidare har arbetet på grund av tidsbrist endast valt att jämföra Linköpings kommun med städer i Danmark och Holland. Nyckelord: Säkerhet, framkomlighet, cykelvägar, cykelolyckor, stradaregistret.