<p>I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer</p><p>arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.</p><p>Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:</p><p> Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av</p><p>ungdomar idag?</p><p> Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska</p><p>fortsätta spela när kulturskolan är över?</p><p> Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett</p><p>resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.</p><p>Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut</p><p>till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den</p><p>största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med</p><p>kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på</p><p>att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett</p><p>samarbete.</p><p>Slutsatserna som dras är:</p><p> För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att</p><p>ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen</p><p>gynna både kulturskolorna och musikkårerna!</p><p> Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och</p><p>skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt.</p><p>3</p><p> Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de</p><p>orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå</p><p>samverkansprojekt.</p><p> Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på</p><p>de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t</p><p>ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även</p><p>tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de</p><p>yngre</p>

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan. Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:  Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av ungdomar idag?  Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska fortsätta spela när kulturskolan är över?  Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt. Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett samarbete. Slutsatserna som dras är:  För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen gynna både kulturskolorna och musikkårerna!  Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt. 3  Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå samverkansprojekt.  Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de yngre