Problemformuleringen i denna studie är ”Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?” Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt. Att välja rätt låt är inte helt lätt, med tanke på att det för eleverna är väldigt viktigt att få spela musik från den egna ungdomskulturen. - Låtar som lärarna inte är så fascinerade av men som dock bevarar elevernas intresse. I slutsatsen har jag jämfört vad mina informanter har sagt i förhållande till vad tidigare forskning kring låtvalet påvisat. - Jämförelsen visar att lärarnas ord bekräftas av forskningen och vise versa. Däremot har min ursprungliga frågeställning fått en annan vinkling än vad jag trodde från början. Som slutsats hävdar jag att det inte är genrebredden i sig som är viktig – det primära i undervisningen är låtvalet, i förhållande till elevernas ungdomskultur. Alltså behöver lärarutbildningen förse de blivande lärarna med kunskaper i alla genrer, för att kunna tillmötesgå den enskilda elevens önskemål. I och med detta anser jag att vi också behöver anpassa musikskolan efter detta – eleverna måste få spela sina önskelåtar! / The main question in this study is “how do violin teachers understand the meaning of genre width for students’ interest of music and development?” How does the music school answer to the musical evolution? Through the paradigm shift during the 20th century, the traditional music culture developed into a more opened-minded musical perspective. In order to answer this question, I asked four educated violin teachers through qualitative interviews. All of the teachers had work experience. The result of the study shows that teachers experience that the student’s music identity is a much more broad than before, which means that the selection of tunes are very important. It is not easy to choose tunes since the students think it is important to play music from their own youth culture. These tunes are often not appreciated by the teachers but very important in order to prohibit students from losing interest. In the conclusion, I compared the interviewed teachers with earlier research in the subject. – The comparison shows that the teachers’ word is confirmed by the science and vice versa. On the other hand, my original question has changed. It is not the genre width itself that is important – the important thing is the choice of tune, in relation to the student’s youth culture. Therefore, teacher education must provide future teachers with knowledge in all genres, to be able to comply with each individual student’s wishes. According to my conclusion we need to refine the music school – the students have to be able to play their favourite tunes.

Syftet med undersökningen är att få en översiktlig inblick i hur några fiollärare undervisar och vilket material de främst använder i nybörjarundervisningen. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer av sex lärare inom kommunala musikskolan. Det visar sig att några spelböcker är särskilt populära, men också att alla intervjuade ständigt varierar sitt material och ibland gör eget. Skälen till detta tycks vara dels att de vill lära ut något nytt, dels att lärarna själva vill utvecklas och därför inte vill hålla på med samma sak och riskera att stagnera. / The purpose of this study is to gain a general insight into how a few violin teachers work and what printed material they use when teaching beginners. The study is based on qualitative interviews with six teachers employed at municipal music schools. Of interest, it may be observed that a few violin books are particularly popular, yet also that all interviewed subjects vary their material, while sometimes creating their own.   There appear to be several reasons for this. First, the teachers prefer to teach new concepts, while second, they also strive to develop as professionals instead of repeating identical concepts, thereby risking stagnation.

Syftet med studien är att få reda på hur olika fiollärare arbetar med improvisation inom den klassiska musiken i grundskolan, kulturskolan och gymnasiet. Vilka faktorer som påverkar lärarens syn på improvisation och användningen av det i undervisningen redovisas i studien. Intervjuer av sju fiollärare som är verksamma som fiolpedagoger och musiker redovisas i studien och har analyserats genom kulturhistoriskt perspektiv. Intervjuerna behandlades med en tematisk analys som omfattar lärarnas bakgrund, utbildning, arbetsuppgifter och improvisationens användning i undervisningen. Denna studie tar upp hur lärarnas bakgrund påverkar deras syn och användning av improvisation. Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv följs och redovisas genom redogörelse av hans böcker och artiklar. Frågor om hur civilisationen ständigt förändrar människans psykiska egenskaper och beteende tas upp och Vygotskyjs idéer redovisas. Improvisationens användning är mycket bred och används i poesi, dans, teater och musik. Olika musikgenrer som grundas på improvisation har undersökts i studien. Under 1900-talet försvann improvisation från musikutbildningarna och tonade ner i de musikaliska framträdandena. Vilka faktorer som har påverkat försvinnandet av improvisation i den klassiska musiken är något som i denna uppsats lyfts fram. Fyra av sju fiollärare använder improvisatoriska moment i undervisningen. Det framkom inte någon koppling mellan användning av improvisation i undervisningen samt fiollärarnas bakgrund och utbildning. De fiollärare som är intresserade av improvisation som fenomen, undervisningsmetod och ämne av personliga skäl eller eget intresse för ämnet använder improvisation i sin undervisning. / The purpose of the study is to find out how violin teachers work with improvisation in classical music education. What factors affect the teacher's view of improvisation and the use of improvisation are presented in the study. Interviews of seven violin teachers who are working as violin teachers and musicians are reported in the study. The interviews have been analysed through a cultural-historical perspective and were issued as a thematic analysis that includes teachers' backgrounds, education, essential tasks as teachers and use of improvisation in teaching. This study reveals how teachers' backgrounds affect their interpretations and use of improvisation in teaching. Vygotsky's cultural-historical perspective is followed and stated by the report of his books and articles. Vygotsky's ideas about how civilization constantly affects the mental characteristics and behaviour of man are reported. Improvisation's use is very wide and used in poetry, dance, theatre and music. Different music genres based on improvisation have been investigated in the study. During the 20th century improvisation disappeared from music education and tinted down in the musical performances. The elements, which have influenced the disappearance of improvisation in classical music and theories about these facts, are highlighted in this study. Four out of seven violin teachers use improvisational moments in the classroom, but there was no connection between the use of improvisation in teaching as well as performance and the background of the teachers. The violin teachers who are interested in improvisation as phenomena and subjects for personal reasons use improvisation in their teaching.