Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet är att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att få förståelse för hur tidigare suzukielever ser på sin tid som suzukielev.   Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela när de kom upp i tonåren. Det är deras berättelser som är studiens empiri.   Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem. Framför allt lyfter de fram gemenskapen som de upplevde som suzukielever. Läger, kompisar och grupplektioner är roliga minnen som de bär med sig och som de anser har påverkat dem positivt. De positiva omdömena av undervisningen dominerar. I studien framkommer dock några områden som lärare och föräldrar behöver reflektera över. Det berör notinlärning, överdrivet föräldraengagemang och konkurrens. / This essay is about the Suzuki method. The purpose of this work is to describe the method and its strengths and weaknesses and to gain an understanding of how former Suzuki students view their studies in the Suzuki method.   The theoretical background consists of Lev Vygotsky and Howard Gardner’s theories. In addition to literature studies, I conducted interviews with six young adults who were Suzuki students and who chose to quit playing when becoming teenagers. It is their stories that are the study’s empirical evidence.   The results indicate that the Suzuki studies were very positive for them. Above all, they refer to the sense of community they felt as Suzuki students. Camp, friends and group lessons are fun memories that they share and which have been a positive influence. The positive reviews of teaching predominate. However, the study shows certain areas that teachers and parents need to reflect on. It affects note learning, excessive parental involvement and competition

The purpose of the study is to get an insight into how to work with multilingualism in the activities at preschool. I want to see how the preschool teachers promote children's different native languages and if language is something they discuss in the activities. I have chosen to explore if there is a difference in the work with the toddlers and the older children where the majority of the children are foreign compared to pre sections were the majority of the children are swedish. I have interviewed preschool teachers at their workplaces and some over the phone. My study shows that they work more with multilingual languages at the pre section where the majority were foreign. On the other pre sections were the majority of the children are swedish they focus on the swedish language and engage the parents to teach their children their mother tongue

Syftet med studien är att få reda på hur olika fiollärare arbetar med improvisation inom den klassiska musiken i grundskolan, kulturskolan och gymnasiet. Vilka faktorer som påverkar lärarens syn på improvisation och användningen av det i undervisningen redovisas i studien. Intervjuer av sju fiollärare som är verksamma som fiolpedagoger och musiker redovisas i studien och har analyserats genom kulturhistoriskt perspektiv. Intervjuerna behandlades med en tematisk analys som omfattar lärarnas bakgrund, utbildning, arbetsuppgifter och improvisationens användning i undervisningen. Denna studie tar upp hur lärarnas bakgrund påverkar deras syn och användning av improvisation. Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv följs och redovisas genom redogörelse av hans böcker och artiklar. Frågor om hur civilisationen ständigt förändrar människans psykiska egenskaper och beteende tas upp och Vygotskyjs idéer redovisas. Improvisationens användning är mycket bred och används i poesi, dans, teater och musik. Olika musikgenrer som grundas på improvisation har undersökts i studien. Under 1900-talet försvann improvisation från musikutbildningarna och tonade ner i de musikaliska framträdandena. Vilka faktorer som har påverkat försvinnandet av improvisation i den klassiska musiken är något som i denna uppsats lyfts fram. Fyra av sju fiollärare använder improvisatoriska moment i undervisningen. Det framkom inte någon koppling mellan användning av improvisation i undervisningen samt fiollärarnas bakgrund och utbildning. De fiollärare som är intresserade av improvisation som fenomen, undervisningsmetod och ämne av personliga skäl eller eget intresse för ämnet använder improvisation i sin undervisning. / The purpose of the study is to find out how violin teachers work with improvisation in classical music education. What factors affect the teacher's view of improvisation and the use of improvisation are presented in the study. Interviews of seven violin teachers who are working as violin teachers and musicians are reported in the study. The interviews have been analysed through a cultural-historical perspective and were issued as a thematic analysis that includes teachers' backgrounds, education, essential tasks as teachers and use of improvisation in teaching. This study reveals how teachers' backgrounds affect their interpretations and use of improvisation in teaching. Vygotsky's cultural-historical perspective is followed and stated by the report of his books and articles. Vygotsky's ideas about how civilization constantly affects the mental characteristics and behaviour of man are reported. Improvisation's use is very wide and used in poetry, dance, theatre and music. Different music genres based on improvisation have been investigated in the study. During the 20th century improvisation disappeared from music education and tinted down in the musical performances. The elements, which have influenced the disappearance of improvisation in classical music and theories about these facts, are highlighted in this study. Four out of seven violin teachers use improvisational moments in the classroom, but there was no connection between the use of improvisation in teaching as well as performance and the background of the teachers. The violin teachers who are interested in improvisation as phenomena and subjects for personal reasons use improvisation in their teaching.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en lärare kan arbeta språkutvecklande inom religionsundervisningen, med fokus på undervisning i momentet buddhismen. Undersökningen grundar sig på fem stycken intervjuer med tre religionslärare samt två svensklärare. Resultatet visar att lärarna anpassar det språkutvecklande arbetet till varje elevgrupp. Lärarna kan inte förutsätta att alla elever har samma språkkunskaper. Resultatet visar att religionslärarna med hjälp av olika metoder arbetar språkutvecklande i religionsundervisningen. Resultatet visar också att religionslärarnas undervisning påverkas av Lev Vygotskijs tankar om utveckling, det vill säga teorin om den närmaste utvecklingszonen. Denna teori faller in under det sociokulturella perspektivet och det är denna teori som den här undersökningen förankrar sig i.

<p>Symbolic resources transform in to social power and material resources through the educational system. This entails that all students should have equal access to it.</p><p>The essay compares Swedish didactics in “immigrant” and “white” schools, all situated in socio-economically underprivileged areas, analysing interviews with eight Swedish teachers about their didactics regarding restricted and elaborated language code.</p><p>Understanding teacher’s work in the class room requires attention to the intersections between race and class, and of both to the distribution of symbolic resources in general.</p><p>The essay finds that the practice of the” immigrant” school teachers differs from the “white” school teachers’. The former are active, providing intellectual tools, scaffolding and driving force while the later choose a more passive attitude, letting students decide for themselves what to do and what goals to reach. Consequently “white” schools allow the reproduction of unequal distribution of symbolic resources while practice in immigrant schools aim to compensate for disadvantages.</p><p>Practice seems to win legitimacy by different sets of conceptualisations. Immigrant students are envisaged like persons in need of help with low self-esteem and low drive. “White” students are looked upon as self-sufficient hedonists with a “natural” language competence.</p>

Symbolic resources transform in to social power and material resources through the educational system. This entails that all students should have equal access to it. The essay compares Swedish didactics in “immigrant” and “white” schools, all situated in socio-economically underprivileged areas, analysing interviews with eight Swedish teachers about their didactics regarding restricted and elaborated language code. Understanding teacher’s work in the class room requires attention to the intersections between race and class, and of both to the distribution of symbolic resources in general. The essay finds that the practice of the” immigrant” school teachers differs from the “white” school teachers’. The former are active, providing intellectual tools, scaffolding and driving force while the later choose a more passive attitude, letting students decide for themselves what to do and what goals to reach. Consequently “white” schools allow the reproduction of unequal distribution of symbolic resources while practice in immigrant schools aim to compensate for disadvantages. Practice seems to win legitimacy by different sets of conceptualisations. Immigrant students are envisaged like persons in need of help with low self-esteem and low drive. “White” students are looked upon as self-sufficient hedonists with a “natural” language competence.

Föreliggande studie baseras på intervjuer med verksamma lärare för årskurs 4-6 i de samhällsorienterade ämnena. Syftet med studien har varit att undersöka vilka undervisningsstrategier lärare använder för att ta tillvara elevers erfarenheter samt vilka förekommande faktorer lärare upplever utgör hinder för att ta tillvara elevers erfarenheter.I studien intervjuades fyra olika lärare varpå intervjumaterialet sammanställdes och analyserades. Då två intervjuer liknade varandra valdes tre av intervjuerna ut att presenteras i studiens resultat. Intervjumodellen valdes utifrån Alvehus (2013) gällande olika intervjumodeller vilket ledde till att semistrukturerade intervjuer utfördes. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares arbetsplats.Resultatet av studien visar att lärare som väljer tematiskt samt problembaserat arbetssätt i större utsträckning anser sig ta tillvara elevers erfarenheter i undervisningen. I enlighet med både Dewey och Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra visar även resultatet att de lärare som bedriver den typen av undervisning också är de lärare som faktiskt planerar för och använder elevers erfarenheter i undervisningen. Dessutom visar resultaten att faktorer som lärarna upplever utgör hinder för tillvaratagandet av elevers erfarenheter främst utgörs av inre ramar så som tid, elevgruppens storlek samt alla elevers olika erfarenheter.

AbstractAbrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). Små barns samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskolaExamensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet är att få en djupare förståelse av hur samspel mellan ett- till tvååringar kommer till uttryck och att även göra en jämförelse mellan en åldersintegrerad ett- till tvåårsgrupp och en åldersblandad ett- till femårsgrupp. Följande frågeställningar har besvarats: •Hur ser samspelet ut mellan barn i åldern ett till två år?•Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken?•Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna?De teoretiska utgångspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomäner, känslan av ett uppvaknande själv, känslan av ett kärnsjälv, känslan av ett subjektivt själv, känslan av ett verbalt själv och ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lärande. För att kunna besvara våra frågor har vi videofilmat och genomfört observationer på två olika förskolor. Detta har skett på en ett- till tvåårsavdelning och en ett- till femårsavdelning. Resultatet visar att barnen använder främst sin kropp för att uttrycka sig och har ögonkontakt med varandra innan samspelet börjar. Samspel med imitation i många former var det som ofta förekom i vår studie. Nyckelord: samspel, kroppsspråk, lek, imitation, Daniel Stern, Lev Vygotskij

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010.I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration. Alla pedagoger anser att det är svårt att vara närvarande och dokumenterande pedagog samtidigt. De flesta ser en tydlig förändring i arbetet med dokumentation efter att läroplanen för förskolan reviderades år 2010.

Denna kvalitativa studie undersöker hur kooperativa lärandesituationer påverkar elevers individuella matematiska utveckling genom användning av problemlösningsuppgifter. Studiens bakgrund belyser det innehåll som berör kooperativt lärande, kooperativa lärprocesser, kommunikation, problemlösning samt de matematiska förmågorna. Empirin till studien har samlats in utifrån 18 elever, i årskurs 3, som under tre moment genomfört tre olika problemlösningsuppgifter. Första och tredje momentet genomfördes individuellt av eleverna medan moment två genomfördes under en kooperativ lärandesituation. Vid moment två observerades elevernas samspel med hjälp av observationsscheman. Moment ett och tre jämfördes sedan utifrån den kooperativa lärandesituationen för att se dess påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes det sociokulturella perspektivet i samband med en kvalitativ analys. Resultatet visade en variation av påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. Det som framgick som betydelsefullt för elevers matematiska utveckling var gruppkonstellationen, elevers matematiska kunskapsutveckling samt elevens roll under den kooperativa lärandesituationen. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens metodik och resultat.