AbstractAbrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). Små barns samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskolaExamensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet är att få en djupare förståelse av hur samspel mellan ett- till tvååringar kommer till uttryck och att även göra en jämförelse mellan en åldersintegrerad ett- till tvåårsgrupp och en åldersblandad ett- till femårsgrupp. Följande frågeställningar har besvarats: •Hur ser samspelet ut mellan barn i åldern ett till två år?•Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken?•Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna?De teoretiska utgångspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomäner, känslan av ett uppvaknande själv, känslan av ett kärnsjälv, känslan av ett subjektivt själv, känslan av ett verbalt själv och ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lärande. För att kunna besvara våra frågor har vi videofilmat och genomfört observationer på två olika förskolor. Detta har skett på en ett- till tvåårsavdelning och en ett- till femårsavdelning. Resultatet visar att barnen använder främst sin kropp för att uttrycka sig och har ögonkontakt med varandra innan samspelet börjar. Samspel med imitation i många former var det som ofta förekom i vår studie. Nyckelord: samspel, kroppsspråk, lek, imitation, Daniel Stern, Lev Vygotskij

No description available.

This dissertation argues that music is always ideological. For this thesis two lines of argument are given. The first states that music is always ideological because it requires verbal discourses about itself. The second line of argument states that music is always ideological because it influences the listener affectively. That language is necessary for talk about music is trivial. The point is rather that talk about music is necessary for auditive behaviour to turn into complex cultural artefacts. Without language humans would have no more music than birds, whales or duetting apes. At the other extreme, musical experiences are affective in nature. To have a musical experience is to experience an affective unfolding through time. Affect (as distinguished from the emotions) refers to the amodal properties of perception-such as intensity, shape, rhythm-and lies at the heart of human communication. With its roots in early mother-infant interaction, affective communication is inherently social. Together with discourses about music, the affective properties of musical experiences makes music into an extremely subtle, and thereby efficient, ideological manipulator in various types of social contexts. Finally, the theoretical conclusions reached will be exemplified by introducing a virtual listener, the various facets of whose listening experiences are captured by different analytical methods and listening reports as applied to some of the "serious" music by Frank Zappa. Central for the explanation of these listening experiences are the "passions," that is, the affects, moods and emotions that the music evokes in the listener, or that the listener takes the music to express. / <p>The attached fulltext is a revised version of the original thesis.</p>