”Flumskola” eller ”katederundervisning”? Ja det har varit många benämningar på den svenska skolan genom åren och 2011 kom en ny läroplan som skulle ersätta den tidigare läroplanen. Det finns många lärare som har arbetat med flera olika läroplaner. Hur har skiftet till nya läroplaner påverkat deras undervisning, planering och arbetssituation? Denna undersökning är en analys av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 (Lpo94) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som gäller sedan hösten 2011 och deras kursplaner i musik. Undersökningen består av två delar, en enkätundersökning där verksamma musiklärare i grundskolan har fått beskriva sina upplevelser av läroplanen, kursplanen samt en textanalys av kursplanerna.

Tidigare forskning visar att för att en skolreform ska få genomslag i praktiken måste läraren ses som en nyckelfaktor. Lärarna måste förstå varför reformen genomförs och de måste få tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min undersökning är att se hur lärare förändrat sitt arbetssätt sedan införandet av Lgr 11 och vilka uppfattningar lärarna har kring den nya läroplanen. Min undersökning utgår ifrån kvalitativa intervjuer med lärare på en och samma skola, för att se hur lärarna på skolan uppfattat arbetet med Lgr 11. Nästan alla (5 av 6) lärare anser att Lgr 11 är mycket tydligare än vad Lpo 94 var, och samtliga säger att de använder läroplanen mer idag än med tidigare läroplaner. Lärarna tycker att Lgr 11 utgör ett stort stöd i bedömning- och planeringsarbetet. Lärarna berättar att arbetet med implementeringen av Lgr 11 var väldigt tufft och tagit mycket tid och kraft. Lärarna har idag väldigt positiva uppfattningar om läroplanen. De anser att Lgr 11 ställer högre krav på deras arbete men att läroplanen även är ett stöd för dem. Lärarna måste få känna sig delaktiga i arbetet med en skolreform och att de får tid att implementera den i sitt arbete. Detta ställer krav på hur skolan samordnas på organisatoriskt nivå.

Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015. / This study aims to provide insight, comprehension and ideas of how to interpret the ele- ment of music-creating according to the current curriculum in Music in Swedish primary school – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. With a focus in qualitative method, I have interviewed four active music teachers in hope of giving a somewhat clarifying insight to how they reflect around the element of music- creating in primary school. My main question in this study read as follows: how do primary school music teachers interpret the element of music-creating in the curriculum in Music? I have analyzed the interview material with inspiration and help from a hermeneutic and fenomenographic perspective sprung out of a humanistic scientific point of view. The result of this study seems to indicate four prominent interpretations of music-creating in primary school: 1) music-creating as songwriting composition; 2) music-creating as sha- ping communication; 3) music-creating as musicking interaction; 4) and music-creating as digital production. Four different interpretations that, according to earlier research in the subject and by Skolverket’s definition of the term music-creating; all seem to be fair and legit interpretations of the element of music-creating in Swedish primary school 2015.

Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen. Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning.

Denna litteratur studie syftar till att undersöka hur hållbar utveckling implementeras i undervisning utifrån de globala målen samt milleniemålen. Hur lärare samt lärarstudenter arbetar med hållbar utveckling men även på vilka sätt tidigare forskning visar hur elever har nytta av undervisning för hållbar utveckling. Materialet utgörs av nio artiklar som är relevanta för denna konsumtionsuppsats. De frågor som ställs till materialet är; på vilka olika sätt inkluderas hållbar utveckling i undervisning, hur beskriver tidigare forskning att ansvar för undervisning för hållbar utveckling fördelas mellan lärare och elever. I tidigare forskning diskuteras bland annat hur lärare jobbar med hållbar utveckling i undervisning och vart det avviker från undervisningen med mål som fastställts i vissa länders läroplaner som nämns i denna uppsats. Unga elever hade även svårt att koppla hållbar utveckling begrepp som etik och moral, där svårigheter för att koppla kunskapen till verkliga händelser uppstod. Resultatet visar att lärarna i vissa studier har haft mer utmaningar än andra, medan andra studier visar att lärarna har haft mer möjligheter än oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem. Men det lärarna hade gemensamt i de olika studierna var att de inte visste vad de skulle undervisa i inom hållbar utveckling då de vid vissa fall blir givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Däremot med handlingskompetensen för hållbar utveckling ökar förståelse och fördjupning bland elever och studenter där deras kunskapsutveckling bidrar till en förmåga och vilja att påverka de sociala, ekonomiska och miljöfaktorerna. Skapa en medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, är ett steg till att kunna påverka. / This qualitative literature study is aiming to analyze how sustainable development has been included in teaching from the millennium goals to the global goals for sustainable development. It focuses on previous research on how teachers and student teachers work with sustainable development in their classrooms. This study also comprehends previous research studies on the utility of sustainable development for pupils in their education. The material that has been used consists of nine articles that are relevant for this thesis. The questions we have treated are: in what ways have sustainable development been included in teaching, how does previous research describe that the responsibility should be allocated and divided between teachers and students. In previous research the discussion that has been about how teachers work with sustainable development in their teaching and where teaching diverges from established curriculums. Children also found it difficult to couple notions with sustainable development, for example ethics and morals, not seeing a pattern to relate the notions to real life. The results from our literature study show that teaching about sustainable development is different and some teachers found more challenges then others, while other studies showed that teachers have had more opportunities then unpredictable and complex sustainable problems in teaching. Something that the teachers found in common in the research articles were that they were not so sure about how they were going to implement sustainable development in their teaching, at some occasions they were given information about sustainable development but without knowing how to use the information. In the thesis we use the concept action competence. However, the action competence for sustainable development increases the understanding as well as in the education system overall, it would result in an increase of knowledge and recess among pupils and students, where their knowledge contributes to the ability and will to influence the social, economic and the environmental elements of sustainable development. Creating awareness about what sustainable development is and why it’s needed, is a step towards awareness will to influence.