The aim of this project was for me to write two complete songs and to get to know my creative process better. I wrote two songs, made musical arrangements for them, transcribed the music in Sibelius, rehearsed the material with two musicians and at last recorded it in a studio. Throughout this I kept track of my own creative process. The project resulted in two complete songs with arrangement. I learned that I have some difficulty handling adversities in my songwriting, and that it was not so easy to get to know my own creative process as I thought. But the most important thing I will bring with me from this project is the great value of being truly proud of something I created of my own. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I detta arbete så har jag undersökt hur det är att skriva produktionsmusik på piano. Genom att ha tagit reda på hur man arrangerar denna slags musik så har ett genomförande av tolv låtar på piano gjorts, samt kortare varianter av låtarna i 15, 30 och 60 sekunders format. Efter att ha skrivit och spelat in alla låtar så har en analys och reflektion genomförts. Genom analysen och reflektionen av låtarna så har jag insett mina svagheter och styrkor i låtskrivning av pianostycken som funkar för mig eller inte, och vilka låtskrivarmönster som jag faller tillbaka i. Tack vare detta vet jag nu i efterhand att jag dock har kapaciteten att skriva ett pianoalbum med korta versioner inriktat till produktionsmusikbibliotek under kort tid.

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linnéuniversitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit. Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet. Jag har kommit fram till att planering och förarbete är oväderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte. Jag har också blivit medveten om att de metoder jag känner till verkligen fungerar för mig och jag kan plocka fram dem vid behov, t.ex. vid brist på inspiration.

Syftet med detta arbete är att jämföra två metoder för komposition och att komponera med dessa metoder. Metoderna som jämförts är kontrafakt, att skriva en ny melodi på en redan bestämd ackordföljd, och reharmonisering, att byta ut harmoniken i en given låt, tillsammans med kontrafakt. Kompositionerna skrevs som utgångspunkt med att ha ett format likt det formatet som en Real Book-standard är skriven i. Kompositionerna och deras skrivprocess analyserades med musikteoretiska termer.  Resultatet visar att båda metoderna fungerade bra för att skriva musik i ett format likt det i The Real Book. Ändringar kan göras för att få kompositionerna ännu mer lik en typisk Real Book-standard. Kompositionerna som skrevs fick olika, ofta mer och udda, antal takter vilket inte är lika vanligt i en Real Book-standard, men de ändringarna gjordes efter min egen smak. Kunskap om att harmonisera visade sig vara den mest använda kunskapen för att komponera med dessa metoder, eftersom stor del av processen gick åt att harmonisera melodier.

Jag ser mig primärt som artist och låtskrivare. Det här projektet påbörjades i en önskan att utöka, förbättra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i några musikaliska influenser från Mellanöstern och Sydösteuropa och lät de färga mig i skrivandet av sju nya låtar. Förutom dessa influenser hade jag också målsättningen att skriva på svenska som en ram för det kreativa arbetet. En tredje begränsning var att jag bestämt att skriva flera låtar på förhållandevis kort tid. Låtarna jag skrev blev huvuddelen av materialet till en konsert som jag hade den 2 april på Kungl. Musikhögskolan tillsammans med bandet Bistrovagnen. Efter den mixade jag ljud, klippte bild och gjorde två live-musikvideor för att kunna visa upp min musik. Dessa filmer utgör den huvudsakliga dokumentationen av projektet.Under arbetet med låtar, arrangemang och konsert dök nya reflektioner upp. Det var insikter om hur kreativiteten i låtskrivningsarbetet påverkas av självvalda och ofrivilliga ramar. Frågor om vad det är att låta sin musik färgas av andras kom också upp, liksom hur valet av språk i en låttext påverkar det musikaliska. / <p>Bilaga: 1 CD och 1 DVD</p>

Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts. Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

I det här konstnärliga examensarbetet skriver jag musik med inspiration från referenslåtar i syfte att undersöka hur det påverkar min kreativa process. Detta görs genom att analysera låtar från tre olika artister vilka innehar kvalitéer jag inspireras av och vill eftersträva i mitt eget musikskapande. Med hjälp av ett strukturanalysschema definierar jag vilka beståndsdelar som inspirerar mig i respektive låt. Därefter skriver jag tre låtar utifrån respektive referenslåt samt en fjärde låt utan referensmusik. Arbetet resulterar i fyra nyskrivna låtar i olika genrer varav tre av dem med klar inspiration från referenslåtarna. Jag kommer fram till att metoden underlättade den kreativa processen genom att ge en startpunkt och ramar samt utvecklade mig som låtskrivare. Men att den även stundvis frammanade en jämförelse som skapade prestationsångest.

Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015. / This study aims to provide insight, comprehension and ideas of how to interpret the ele- ment of music-creating according to the current curriculum in Music in Swedish primary school – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. With a focus in qualitative method, I have interviewed four active music teachers in hope of giving a somewhat clarifying insight to how they reflect around the element of music- creating in primary school. My main question in this study read as follows: how do primary school music teachers interpret the element of music-creating in the curriculum in Music? I have analyzed the interview material with inspiration and help from a hermeneutic and fenomenographic perspective sprung out of a humanistic scientific point of view. The result of this study seems to indicate four prominent interpretations of music-creating in primary school: 1) music-creating as songwriting composition; 2) music-creating as sha- ping communication; 3) music-creating as musicking interaction; 4) and music-creating as digital production. Four different interpretations that, according to earlier research in the subject and by Skolverket’s definition of the term music-creating; all seem to be fair and legit interpretations of the element of music-creating in Swedish primary school 2015.

Flow, writers block och mindfulness sätts i sammanhang med låtskrivande. Författaren skriver tre låtar och för loggbok över tankar som påverkar processen. Problematiska tankemönster som uppstått i samband med låtskrivandet i studien kategoriseras och analyseras ur ett flow/writers block-perspektiv. Det föreslås att låtskrivare kan nå flow och undvika writers block genom att välja som främsta målsättning att vara medvetet närvarande i låtskrivarprocessen. Några förslag ges på hur en låtskrivare kan sköta manövreringen av sina tankeprocesser under låtskrivarprocessen, samt på hur motiv till låtskrivandet kan rationaliseras. Författaren utvärderar hur han upplever att undersökningen påverkat hans låtskrivarprocess och ger förslag på fortsatt forskning.