Syftet med det här arbetet var att undersöka användning av kurslitteratur i modersmålsundervisning i spanska i Sverige med utgångspunkt att svara på frågeställningen om det finns specifikt inriktad kurslitteratur för modersmålsundervisningen i spanska. Som en del i detta undersökte uppsatsen också vilka kriterier som ligger bakom valet av läromedel i modersmålsundervisningen samt hur de läromedel som idag används upplevs täcka kraven från läroplanen. Undersökningsmetoden som valts är en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys baserat på enkätundersökningar till en utvald grupp modersmålslärare. Ett av undersökningens resultat visar att det finns en spridd användning av lärobokstitlar i modersmålsundervisningen och svaren pekar vidare på att modersmålslärarna inte känner till eller anser att det i dagsläget finns specifikt inriktade läroböcker för modersmålsundervisning i spanska. En majoritet av de tillfrågade lärarna anser att det borde finnas specifikt inriktade läroböcker i spanska. Även attityder till digitala läromedel i modersmålsundervisningen behandlades i undersökningen där många upplever att det finns digitala resurserna som är specifikt inriktade för modersmålsundervisning. Slutsatsen i detta arbete är att det finns en önskan hos modersmålslärarna att få tillgång till specifikt inriktade läroböcker i spanska då läroboken används en stor del under lektionstiden. Lärarna framställer också en önskan att koordinera och sträva efter mer gemensamma urval av läromedel med andra kollegor.

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden till den svenska digitaliserade skolan och elevers motivation till läsning. Elevers läsförståelse är viktig inom alla skolämnen, men framför allt inom svenskämnet. Svensklärarens motivationsfrämjande undervisning kan ses som ett verktyg för att utveckla läsförståelsen. Digitala verktyg i undervisningen kan ses som ett bra hjälpmedel men det kan även bidra till att eleven tappar fokus på undervisningen. Studien genomfördes ur ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv och är både kvalitativ och kvantitativ. De teoretiska utgångspunkterna utgår från Self Determinant Theory (SDT) och Cummins fyrfältsmodell med inslag av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Metoderna som användes var en enkätundersökning till eleverna samt en intervjufrågeställning till lärarna. Det inspelade materialet från intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att elevernas motivation till att läsa digitala texter är högre inom skolpraktiken. Även om resultatet visar att eleverna generellt läser lite så tyder deras höga användning av sociala medier på annat. Sociala medier innehåller till stor del digitala texter. Resultatet visar även att det finns varierande utmaningar när det kommer till användningen av digitala resurser i undervisningen. Detta kan styrkas med tidigare forskning samt lärarnas erfarenheter. Slutligen visar resultatet att den motivationsfrämjande undervisningen har en betydande roll när det kommer till elevens prestation inom skolan. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka vidare hur digitala resurser kan användas i undervisningen och hur läraren ska hantera de utmaningar som kan existera inom det motivations främjande arbetet i skolan.

In digital-classroom practices, pupils design their learning processes in collaboration with their peers, employing different semiotic resources when representing signs of learning in a constant flow. There still remain differences, however, between learning practices and the way pupils are formally tested. During tests, knowledge is regularly represented individually and often by delimited resources in contrast to digital learning practices where technologies enable redesign with a broader mix of written text, images, colours, graphs etc. In this thesis I investigate the increased access to and the frequent use of digital resources in schools and how these challenges contribute to tensions between and among school practices. In addition I discuss how digitalised learning environments can be studied in educational research. The aim of my thesis is to add to the existing knowledge about how the use of digital resources shapes knowledge representations and also the pupils’ possibilities to represent their knowledge. Knowledge representations are seen partly as an expression of the pupils’ knowledge in school and partly as an expression of products that are designed to be used in education such as digital educational games, two of which I will study in this thesis. My theoretical understanding draws on a design-oriented multimodal perspective on learning. Findings are discussed in relation to didactic design and Learning Design Sequence model (LDS). A developed LDS model is presented that summarises and highlights my findings. In the thesis I also discuss some of the challenges for a researcher when studying learning in a digitalised school with a focus on interaction and communication and how multimodal data can be transcribed, analysed and presented in a publication. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Accepted. Paper 4: Manuscript.</p>

Effekterna av Covid-19 pandemin medförde bland annat en övergång till distansundervisning för institutionen för informatik och media på Uppsala universitet. I samband med denna övergång digitaliserades institutionen ytterligare, under en kort tidsperiod. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen av institutionens utbildningsverksamhet gick till under denna rådande pandemi utifrån Goldkuhl och Röstlingers (2019) teori om den funktionellaoch regulativa dimensionen. En kvalitativ fallstudie genomfördes och grundar sig i fyra intervjuer med medarbetare inom institutionen och inom Uppsala universitets verksamhet. Dessa intervjuer kompletterades även med dokumentanalys. Intervjuerna och dokumentanalys utgjorde empirin som sedan analyserades baserat på tidigare forskning inom digitalisering och kommunikation inom organisationer samt organisationsförändringar. Empirin analyserades dessutom utifrån Goldkuhl och Röstlingers (2019) teori om digitala resurser i verksamheter utifrån den funktionella och regulativa dimensionen. Slutsatsen för studien är att institutionens utbildningsverksamhet har digitaliserat de verksamhetsprocesser som tidigare inte varit digitaliserade. Dessa innefattar undervisningsmoment som föreläsningar, workshops, laborationer, seminarier och examinationer som ses som delvis digitaliserade delprocesser. Med hjälp av Zoom, Inspera, Studentportalen och mail har dessa undervisningsmoment kunnat digitaliseras och bedrivas på distans. Dessutom har möten digitaliserats i full utsträckning med hjälp av applikationen Zoom. Det visade sig att kommunikationen har digitaliserats ytterligare med hjälp av digitala resurser som Medarbetarportalen, Studentportalen, Uppsala univeristets hemsida, Rektorsbloggen och mail. Dessa har fungerat som kommunikationsinstrument och har visat sig vara en väsentlig del för att kunna genomföra digitaliseringen. Slutsatsen för studien är även att råd, riktlinjer och bestämmelser på olika författningsnivåer har haft en reglerande karaktär och styrt digitaliseringsprocessen för institutionen.

Today more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course.

Abstract Introduction. The aim of this thesis is to examine use of library didactics in two prominent national libraries. A second aim is to identify digital resources used in the digital library spaces. The study uses “the four-space model” to examine this relation.  Method. Document analysis is used to examine the two national libraries´ websites. In addition to the websites, affiliated sites like social media are also included. Categories from the four- space model are used: learning space, inspiration space, performative space and meeting space. Digital resources are identified and presented in each category respectively.   Theories. Library didactics, as developed by for example Jochumsen, Rasmussen and Skot- Hansen, is the subject of the thesis and main theoretical focus. The digital library rooms are seen as places for possibilities and for developing innovative library practices.  Conclusion. The results imply that of the four spaces, the smallest one is the performative space and that the activities for creating are few. Different social media are to a large degree used as meeting space and thus possibilities for meeting and participation are subject to the companies’ business models and policies. In relation to the visitors the two national libraries mainly use their collections as resources in the inspiration space. One clear example is Gallica, described as a digital library with focus on digitized documents.  In the learning space the format is primarily texts with illustrations and this could be seen as an attempt from the libraries to adapt to a traditional learning environment. Furthermore it is concluded that the search functions can be a hindrance to both the visitor and to the libraries´ objectives. In the discussion, a question concerning competences is raised in regard to innovative library didactics. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

En este estudio se ha investigado cómo noventa profesores de ELE en Suecia utilizan las TIC en su enseñanza y sus actitudes hacia las mismas a través de una encuesta digital. Los resultados presentados indican que a pesar de que no todos los docentes han recibido capacitación sobre cómo usar las TIC en el ámbito de la educación, la gran mayoría de éstos utiliza múltiples plataformas digitales de manera frecuente en el aula de español. Las plataformas más populares son YouTube, Kahoot y Power Point seguidas por Ur Quizlet, Socrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Todas estas herramientas digitales permiten mayormente desarrollar las habilidades escritas, auditivas y orales de los aprendices, pero no son utilizadas como un medio de comunicación oral que permita la auténtica comunicación de los alumnos. Los resultados nos muestran actitudes bastantes positivas, entre ellas que las clases se vuelven más variadas, flexibles e inspiradoras y que las TIC pueden contribuir al desarrollo de la lengua meta y mejorar las destrezas comunicativas orales, escritas y auditivas de los alumnos. / I denna studie har vi undersökt hur nittio spansklärare i Sverige använder IKT i sin undervisning och deras attityder gentemot dem genom en digital undersökning. Resultaten visar att även om inte alla lärare har fått förutbildning om hur man använder IKT som pedagogiskt verktyg, använder de flesta digitala plattformar ofta i sin undervisning. De mest populära plattformarna är YouTube, Kahoot och Power Point följt av Ur Quizlet, Sokrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Alla dessa digitala verktyg möjliggör elevernas utveckling av både skriftliga och muntliga färdigheter, men de används inte som ett medel för muntlig kommunikation som möjliggör en autentisk kommunikation i klassrummet. Resultaten visar även positiva attityder, bland annat att klasserna blir mer varierade, flexibla och inspirerande och att IKT kan bidra till utvecklingen av målspråket och förbättra studenternas hörförståelse och även det muntliga och det skriftliga kommunikationsförmåga.

Denna uppsats ämnar belysa om det går att digitalisera den individuella studieplanen på en institution vid Uppsala universitet. Digitalisering anses vara en av de största trenderna som påverkar dagens samhälle och det har visats bidra till ökad tillgänglighet och effektivitet inom offentlig förvaltning. Vid Uppsala universitet finns det i dagsläget behov av ett digitalt system för hanteringen av den individuella studieplanen. Studieplanen hanteras för tillfället som ett papper i form av en PDF och upplevs enligt tidigare studier, som ett mindre bra planerings- och uppföljningsverktyg. Forskningsarbetet har utförts baserat på forskningsstrategin Design &amp; creation. Resultatet av forskningsprocessen är en informationsmodell, en processmodell i olika nivåer, samt en databas. Dessa modeller och databas är baserade på tidigare forskning, befintliga dokument och empiriskt material från intervjuer. Tidigare forskning omfattar ett verktyg för digitalisering, problem med identifierare, samt forskning kring modellering. De befintliga dokumenten utgörs av en tidigare studie om den individuella studieplan, samt lagstiftning, riktlinjer och allmän information gällande denna studieplan. Intervjuerna genomfördes med 9 informanter som använder studieplanen i sin roll på Uppsala universitet. Modellerna och databasen har utvärderats i en kriteriebaserad intervju med ämnesexpert, samt i en teoribaserad utvärdering. Forskningsresultatet tyder på att det är möjligt att digitalisera studieplanen med hjälp av de framlagda modellerna och databasen. Dessa modeller och databas kan med viss modifikation användas för att bygga ett digitalt gränssnitt och ett fullständigt system för studieplanen. / This thesis aims to illustrate whether it is possible to digitize the individual study plan at an institution at Uppsala university. Digitalization is considered one of the biggest trends that affects today’s society and it has been shown to contribute to increased accessibility and efficiency in public administration. Uppsala university has a need for a digital system for the individual study plan. It is currently handled as a paper in the form of a PDF and is perceived as an inferior planning and monitoring tool, according to previous studies. The research work has been carried out based on the research strategy Design &amp; creation. The result of the research process is an information model, a process model at different levels and a database. These models and database are based on previous research, existing documents and empirical material from interviews. Previous research includes a tool for digitalization, problems regarding identifiers and research regarding modeling. The existing documents comprise a previous study of the ISP, legislation, guidelines and general information regarding the ISP. The interviews were conducted with 9 informants who use the study plan within their role at Uppsala university. The models and database have been evaluated in a criteria-based interview with a subject matter expert and in a theory-based evaluation. The research results indicate that it is possible to digitize the study plan using the presented models and database. These models and database can be used with slight modifications to build a digital interface and a complete system for the ISP.

Syftet med denna studie är att undersöka sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning under våren 2020. Studiens fokus ligger på att undersöka hur digitala verktyg anpassades till elevernas olikheter, hur kommunikationen med eleverna etablerades och vilka arbetssätt och metoder som kännetecknade sfi-lärares distansundervisning.  Genom att beskriva omställningen till distansundervisning orsakade av pandemier som SARS och Covid-19, redogörs för de utmaningar och möjligheter som lärare ställs inför i den digitala klassrumsmiljön. Därefter lyfts teoretiska aspekter kring kommunikation och lärarrollen i att skapa relationer med eleverna i den digitala lärmiljön. För att förstå fenomenet med distansutbildningen i sin helhet redovisas vidare utgångspunkter som bör tas hänsyn till när en sådan utbildning utformas och designas. Detta är en empirisk studie där metodtriangulering har använts med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Totalt deltog 126 respondenter i webbenkät och sex respondenter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att lärarnas förhållningssätt till distansundervisning under pandemin och ojämlikhet i elevers digitala kompetens och elevernas bristfälliga tillgång till digitala teknik i samband med omställningen, var avgörande för hur nya arbetssätt och undervisningsstrategier formades. Sfi-lärarna använde sig av de digitala verktyg och digitala resurser som redan var inarbetade i klassrumsundervisningen. Både synkron och asynkron kommunikation tillämpades i stor utsträckning, där synkron kommunikation värdesattes tack vare dess likhet med det fysiska klassrummets upplägg och asynkron kommunikation ökade tillgänglighet till undervisningsmaterial. Sfi-lärarnas utmaningar bestod av svårigheter att vara tillgängliga för de elever som behövde stöd och att följa upp elevernas lärandeprocesser på distans. / The purpose of this study is to investigate sfi-teachers’ experiences of distance education in the spring of 2020. The study focuses on examining how digital tools were adapted to students’ differences, how communication with students was established and what teaching methods characterized sfi teachers’ distance education. By describing the transition to distance education caused by pandemics such as SARS and Covid-19, the challenges and opportunities that teachers face in the digital classroom environment are described. Thereafter, theoretical aspects of communication and the teacher’s role in creating relationships with students in the digital learning environment are highlighted. In order to understand the phenomenon of distance education in its entirety, further points of departure are presented that should be taken into account when such education is designed. This is an empirical study where method triangulation with both quantitative and qualitative studies. A total of 126 respondents responded to the online survey and six respondents participated in semi-structured interviews. The results indicate that the teachers’ approach to distance education during the pandemic, and the inequality in students’ digital competence and the students’ inadequate access to digital technology in connection with the transition, were decisive for how new teaching methods and teaching strategies were formed. Sfi teachers used the digital tools and digital resources that were already incorporated in the classroom education. Both synchronous and asynchronous communication were applied to a large extent, where synchronous communication was valued thanks to its similarity to the physical classroom layout and asynchronous communication because of the increased accessibility to teaching materials. The sfi teachers’ teaching challenges consisted of difficulties in being available to the students who needed support and in following up the students’ learning processes at a distance.