Effekterna av Covid-19 pandemin medförde bland annat en övergång till distansundervisning för institutionen för informatik och media på Uppsala universitet. I samband med denna övergång digitaliserades institutionen ytterligare, under en kort tidsperiod. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen av institutionens utbildningsverksamhet gick till under denna rådande pandemi utifrån Goldkuhl och Röstlingers (2019) teori om den funktionellaoch regulativa dimensionen. En kvalitativ fallstudie genomfördes och grundar sig i fyra intervjuer med medarbetare inom institutionen och inom Uppsala universitets verksamhet. Dessa intervjuer kompletterades även med dokumentanalys. Intervjuerna och dokumentanalys utgjorde empirin som sedan analyserades baserat på tidigare forskning inom digitalisering och kommunikation inom organisationer samt organisationsförändringar. Empirin analyserades dessutom utifrån Goldkuhl och Röstlingers (2019) teori om digitala resurser i verksamheter utifrån den funktionella och regulativa dimensionen. Slutsatsen för studien är att institutionens utbildningsverksamhet har digitaliserat de verksamhetsprocesser som tidigare inte varit digitaliserade. Dessa innefattar undervisningsmoment som föreläsningar, workshops, laborationer, seminarier och examinationer som ses som delvis digitaliserade delprocesser. Med hjälp av Zoom, Inspera, Studentportalen och mail har dessa undervisningsmoment kunnat digitaliseras och bedrivas på distans. Dessutom har möten digitaliserats i full utsträckning med hjälp av applikationen Zoom. Det visade sig att kommunikationen har digitaliserats ytterligare med hjälp av digitala resurser som Medarbetarportalen, Studentportalen, Uppsala univeristets hemsida, Rektorsbloggen och mail. Dessa har fungerat som kommunikationsinstrument och har visat sig vara en väsentlig del för att kunna genomföra digitaliseringen. Slutsatsen för studien är även att råd, riktlinjer och bestämmelser på olika författningsnivåer har haft en reglerande karaktär och styrt digitaliseringsprocessen för institutionen.

I mars 2020 rapporterade Folkhälsomyndigheten (2020a) om Covid-19 och att det handlar om en pandemi. Konsekvensen av detta har blivit att viktiga samhällsorganisationer som sjukvård och skolor påverkats i hög grad (Ibid). En av dessa är Uppsala universitet, som brådskande tvingats digitalisera sin verksamhet för att kunna bedriva denna på distans. Syftet med studien är att undersöka digitaliseringen av utbildningsverksamheten på institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. För detta ändamål genomfördes en kvalitativ fallstudie som grundar sig i intervjuer med lärare och ledningen vid institutionen och universitetet, samt relevant dokumentation. Empirin analyseras utifrån två av nio dimensioner som presenteras av Goldkuhl och Röstlinger (2020). Dessa är den funktionella samt den normativa dimensionen. Slutsatsen visar att institutionen hela tiden menat följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att minska smittspridningen. För att lyckas med detta har Zoom nyttjats som digitalt verktyg för att bedriva undervisning på distans. Hur omläggningen av specifika kurser skulle ske var upp till lärare och kursansvariga att besluta. Det genomgående målet har varit att fortsatt kunna erbjuda undervisning för studenter. Initialt handlade detta endast om genomförbarhet, men därefter lades ytterligare fokus på att upprätthålla hög kvalitet och rättssäker examination trots undervisning på distans.